Faktarutor Blommor och buskar s. 132-193 Flashcards
1
Q
Vad är viktigt att tänka på om man vill använda ett uterum som orangeri?
A
- Bra dränering är viktig så att inte överskottsvatten blir stående i jorden och förstör växterna
- Förbättra jorden regelbundet så att den alltid är tillräckligt näringsrik
- Temperaturen ska ligga på 0-10 grader under vintern
2
Q
Hur planterar man ett träd på bästa sätt?
A
- Gräv en rejäl grop om minst tre gånger diametern på rotklumpen och det dubbla djupet. Gräv gärna en fyrkantig grop för att undvika rotsnurr. Under tiden, låt rotklumpen stå i en hink med vatten. Vattna också i det grävda hålet.
- Plantera trädet lite för högt för jorden kommer att sätta sig och trädet mår bättre av att stå lite upphöjt än nedsjunket.
- Slå ned stolpar för uppbindning. Fyll sedan upp hålet med jorden uppblandad med planteringsjord om den är lerhaltig. Trampa till kring jordklumpen så att trädet står stadigt. Fyll upp med jord. Vattna.
- Bind stammen till stödet med sadelgjord och sätt eventuellt upp skydd mot gnagare.
3
Q
Vad menas med sort (kultivar?)
A
- En utvald typ som man hittat bland odlade plantor och som förökas vegetativt så att alla plantor blir identiska.
4
Q
Vad menas med varietet?
A
- En avvikelse som är förekommande vid olika tillfällen i naturen eller i odling. Plantorna inom en varietet kan vara fröförökade och ha vissa gemensamma egenskaper, men inte som kultivarer vara helt identiska.
5
Q
Vad menas med vegetativ förökning?
A
- Förökning genom till exempel stickling, avläggning, ympning m.m. så att alla plantor blir genetiskt identiska.
6
Q
Vad menas med underart?
A
- Underart eller subspecies förkortas ssp. Med det menas en variation inom en art som främst finns inom ett geografiskt avgränsat område.
7
Q
Vilka påfrestningar utsätts träd för i stadsmiljö?
A
- Luftföroreningar
- Saltning av gator
- Hårdjorda ytor som begränsar vattentillgång till rötterna
8
Q
Nämn fem träd lämpliga för stadsmiljö och deras unika egenskaper!
A
- Asklönn - Tålig mot föroreningar
- Pyramidavenbok - Smal och regelbunden krona
- Trädhassel - Tålig mot föroreningar, klarar torra växtplatser
- Platan - Tål luftföroreningar, trivs med varma växtplatser på gator och torg
- Pyramidpoppel - Smal krona och snabb tillväxt
- Pelarek - Storvuxen med tät och smal krona
- Oxel - Vindtåligt, tål beskärning bra
- Parklind – Klassiskt alléträd, tål beskärning
9
Q
Hur sprids almsjukan och vad kan man göra åt den?
A
- Almsjukan är en svampsjukdom som huvudsakligen sprids med skalbaggen almsplintborre. Den förökar sig i döda almar där äggen kläcks och larverna utvecklas. De vuxna almsplintborrarna söker näring på friska almar dit de för svampsporer.
- Sjukan kan också överföras mellan rötter på almar som står nära varandra.
- Angrepp kan i tidigt skede hävas med kemiska bekämpningsmedel, men de ger inget framtida skydd.
- Genom att omedelbart ta bort angripna träd får almsplintborrarna inga boträd och spridningen utav svampsporerna minskar och man fördröjer sjukdomsspridningen.
10
Q
I vilka situationer är beskärning av buskar och träd motiverat?
A
- Växten har blivit för stor.
- Växten är förädlad och behöver beskäras för att blomma eller ge frukt.
- Växten har blivit för gammal och risig. Detta gäller speciellt för buskar.
11
Q
Ange tio saker att tänka på vid beskärning!
A
- Korsande och inåtväxande grenar i trädkronan avlägsnas
- Vattenskott på träd tas bort
- Blödande växter beskärs under JAS
- Beskär träd och buskar så att de behåller sitt karaktäristiska växtsätt.
- Stora grenar sågas av strax utanför ‘grenkragen’
- Se till att sårytorna blir så små som möjligt
- Rör aldrig de friska ytorna kring ett gammalt sår eller ett ruttnande ställe
- Lämna inga stumpar av grenar
- Skär av grenar på buskar ända nere vid marken (högst 10 cm) eller intill stammen så minskar risken för skador
- På stora grenar (5-10 cm i diameter) gör man ett fläksnitt 50 – 100 cm ut från stammen på undersidan av grenen. Sedan sågar man från ovansidan på grenen 10 – 20 cm utanför det första snittet. När grenen har fläkt sig görs ett tredje snitt strax utanför grenkragen.
- Snitt av kvist med sekatör läggs precis ovanför en knopp i önskad riktning.
- Gör aldrig större snittytor är tio cm i diameter.
12
Q
Varför är inte växtzoner tillförlitliga till 100%?
A
- Härdigheten hos växter påverkas också av mikroklimat och odlingssätt som tex spaljering och odling i upphöjda bäddar.
13
Q
Redovisa fem sätt att förbättra växtens chans att överleva vintern!
A
- Se till att jorden är väldränerad och genomsläpplig, tex genom att blanda in grovt grus och stenar.
- Gödsla aldrig med kväve på hösten
- Vattna vintergröna växter ordentligt inför vintern och täck dem mot solen under vårvintern för förhindra frystorkning
- Plantera känsliga växter i skyddade lägen
- Täck marken under känsliga växter med löv, granris eller annat isolerande material på vintern
14
Q
Vilka fördelar har E-plantor jämfört med andra växter?
A
- God härkomst, dvs friska moderplantor
- Bra egenskaper som god härdighet och motståndskraft mot sjukdomsangrepp
- Lämpade för svenskt klimat
- Odlade i Sverige
15
Q
Nämn ett par fördelar med att använda vetenskapliga (latinska) namn på växter istället för svenska namn?
A
- De vetenskapliga namnen är entydiga. En växt kan ha flera svenska namn men bara ett vetenskapligt.
- Växterna i plantskolan är sorterade efter vetenskapliga namn
- De vetenskapliga namnen är internationella
