F7 - Kravstyrning Flashcards
Vilka är huvuduppgifterna inom kravstyrning?
Vi behöver styrning eftersom krav förändras. Med andra ord, om de kraven som vi skriver som första utkast inte skulle förändras så skulle vi inte behöva styrning av krav. Finns bara för att krav ändras över tiden inom en utvecklingslivscykel. De ändras eftersom intressenter ändrar sina behov och mål. De förändringar som man gör måste dessutom kunna spåras (spårbarhet).
Vad innebär hantering av förändringar?
Inom kravstyrning är huvudmålet att identifiera förändringar inom kontexten för systemet (genom övervakning eller prognos) och bedöma effekterna av dessa förändringar. Det är viktigt att göra ändringar i krav på så sätt att varje förändring är korrekt avslutad.
Några typiska förändringar är:
- Evolution av intressenters behov/mål
- Förekomsten av nya teknologier eller konkurrerande produkter
- Förändringar i lagen och i standarder
- Förändringar i organisationens regler (policy)
Vad innebär förändringshantering?
Förändringshantering utförs av en förändringskontrollgrupp och sker i en stegvis process.
En förändringsbegäran kan vara:
- Införande av ett nytt krav
- Borttagning av ett befintligt krav
- Utvidgning av ett befintligt krav
- Minskning/reducering av ett befintligt krav
Begäran av förändringar måste dokumenteras och spåras i ett antal detaljer: beskrivning, beställare, typ, status, ansträngning osv.
Följande är typer av förändringar: korrigerande (fel att lösa), adaptiv (evolution) eller exceptionell (“hot-fix”, dvs brådskande)
Beskriv processen för en förändringsbegäran:
- Bedöm den ansträngning som krävs för att realisera en förändringsbegäran, för kravet i sig, påverkade krav, liksom i andra berörda utvecklingsartefakter (såsom arkitektur, designkomponenter osv. Spårbarhet måste fastställas innan utförandet av denna aktivitet.
- Baserat på en konsekvensanalys utvärderar förändringsgruppen kostnaderna och fördelarna med att realisera ändringsbegäran.
- Om ändringsbegäran accepteras beslutar förändringsgruppen om hur de ska prioritera den i förhållande till de andra godkända förändringsbegäranden.
- Förändringsgruppen övervakar status av realisering av ändringsbegäran och håller beställaren informerad.
Vad innebär prioritering av krav?
På grund av begränsade resurser, tid och experter kan vanligtvis inte alla krav beaktas för systemutveckling med samma uppmärksamhet eller realiseras i samma grad. För att säkerställa att de begränsade resurserna används optimalt och krav prioriteras korrekt, delas de in i olika prioritetsklasser med avseende på deras vidareutveckling. Resultatet är en ordning av krav med hänsyn till de kriterier som används under processen, varje krav får ett prioritetsvärde (som attribut). Krav prioriteras i samband med de andra kravhanteringsaktiviteterna (insamling, dokumentation, förhandling och validering).
Prioriteringen bör överväga krav av samma typ/på samma abstraktionsnivå (mål eller krav från intressenter. En bevisad strategi är att börja på högsta abstraktionsnivån.
Vilka är kriterierna för prioritering?
Det enklaste är att prioritera enligt ett kriterium eftersom ansträngningen då vanligen är lägst.
- Betydelse: Vikten av genomförandet för systemet, marknadskrav osv
- Kostnad: Finansiella resurser som krävs för att genomföra/utveckla kravet
- Skada: Förlusten som skulle uppstå genom att försumma kravet
- Varaktighet: Den hänvisar till den tid som behövs för att utveckla (realisera) kravet
- Risk: Risken som är involverad vid realisering av kravet, som tex att överstiga en tidsplan (med dess sannolikhet att “skada” information)
- Volatilitet: Sannolikheten att kravet förändras under utvecklingsprocessen eller senare
Vilka metoder finns det för prioritering?
I slutändan måste intressenterna välja en prioriteringsmetod. Kända metoder är:
- Rankning: Kraven rangordnas av individuella intressenter eller av en grupp av dem som tar hänsyn till ett valt kriterium (se ovan).
- Topp-tio: 10 krav väljs ut enligt ett kriterium, då de rangordnats efter ett annat kriterium
- Enda-klassificeringskriterium: Metoden klassificerar krav grundat på ett kriterium. Ett vanligt kriterium för klassificering är “nödvändighet av krav” (IEEE standard):
→ Nödvändigt: innebär att systemet inte kommer att godkännas om detta krav inte uppfylls
→ Villkorligt: kravet skulle förbättra systemet, men skulle inte göra systemet oacceptabelt om det är frånvarande (“nice to have”)
→ Valfritt: innebär att kravet kan vara, eller inte vara, givande för systemet
Vad är kano klassificering?
Det är en metod som mäter effekten av krav på kunders (intressenters) nöjdhet. Om kraven klassificeras enligt Kano kan prioriteringen av kraven utföras för att planera system releaserna:
- Dissatisfier (“must be”): Systemet måste implementera detta krav för att möjliggöra systemets egenskaper som är självklara och tas för givet. Systemet måste implementera detta krav för att möjliggöra marknadsinträde.
- Satisfier: Uttryckligen önskade systemegenskaper. Intressenten begär att kraven uppfylls, därför påverkar det positivt graden av kunders nöjdhet.
- Delighter: Intressenter är inte medvetna om kravet, eller förväntar inte dess implementering i systemet. Intressenternas nöjdhet ökar oproportionerligt.
Vad innebär kravspårbarhet?
En viktig uppgift för kravstyrning är att stödja spårbarhet av krav genom hela systemutvecklingsprocessen. Spårbarhet av krav är förmågan att spåra kraven under hela systemets livscykel.
Ett krav anses som spårbart om ursprunget av kravet (varifrån det kommer) samt dess vidare användning (relationen med andra krav och med utvecklingsartefakter) kan spåras.
Vilken är betydelsen av kravspårbarhet?
- Förändringshantering: Vid en förändring möjliggör spårbarhet identifiering av kraven som påverkas av förändringen, samt en prognos av ansträngningen.
- Verifiering och acceptans: Det stödjer validering av att ett krav används vid implementering av systemet.
- Återanvändning: Det stödjer återanvändningen av utvecklingsartefakter även i andra projekt för utveckling av system (genom att tex koppla krav med befintliga testfall eller mjukvarukomponenter)
- Upptäckandet av “gold-plating”: Utveckling av ej nödvändiga funktioner och egenskaper kallas gold-plating. Med hjälp av spårbarhet kan kraven utan betydelse (från mål, eller till implementation) upptäckas.
Vad är skillnaden mellan trace from och trace to?
Spårbarhet mellan krav är vårt fokus. Den beskriver förhållandet mellan olika samt samma typ av krav, så som mål, krav av intressenter eller systemkrav.
Mellan krav finns den logiska spårbarheten:
- Trace from: krav av intressenter är beroende av mål (medel), användningsfall är beroende av krav från intressenter, icke-funktionella krav är beroende av krav från intressenter, krav från intressenter kan bli beroende av varandra (tex “ta bort adress” är beroende av “registrera adress” osv).
- Trace to: krav från intressenter leder till användningsfall (use case), dvs “is realized” mål/medel leder till krav från intressenter osv.
Hur kan man presentera spårbarhetsinformation?
Eftersom det kan finnas många spårbarhetslänkar i en kravspecifikation, är det viktigt att kunna visa och analysera dem i en sammanfattande vy, antingen i en spårbarhetsmatris eller en spårbarhetstabell.
