F2 - Kravinsamling Flashcards
Vad är kravinsamling?
Kravinsamling identifierar funktionella krav (systemets funktionalitet) och icke-funktionella krav (kvalitet, begränsningar), som dess intressenter har på systemet. Målet är att identifiera alla krav för ett system (dock inte alla krav på en gång, det är en agil och iterativ process). På förhand vet man inte vilka kraven är, därmed är detta en kreativ process.
Vad har kravhanterarna för ansvar gentemot intressenterna?
- Att jobba nära intressenterna
- Att ha kunskap om verksamhetsdomänen och problemet som är relaterat till behovet av systemet
- Att använda lämpliga metoder för kravinsamling
- Att se till att specifikationen/systemet möter intressentkraven
Vad har intressenterna för ansvar?
- Att introducera kravingenjören till verksamhetsdomänen
- Att beskriva de önskade kraven och rangordna dessa efter prioritet
- Att inspektera kraven i kravspecifikationen
- Att fatta beslut i tid
Beskriv vanliga subaktiviteter
- Identifiera relevanta källor för krav
- Insamling av (existerande) krav från identifierade källor
- Insamling av (nya) innovativa krav
Dessa går i cykler.
Hur tar man fram relevanta källor för krav?
Om relevanta källor inte är identifierade kommer de inte bli beaktade i kravinsamlingen, vilket kommer i sin tur leda till en inkomplett kravspecifikation.
Tre steg för att identifiera relevanta källor för krav:
1)
- Fråga redan identifierade intressenter (ex de som har beställt projektet)
- Läs existerande dokument
- Analysera existerande system (för att identifiera systemanvändare)
2) Skriv upp de som identifierats på en lista
3) För varje ny identifierad källa, upprepa steg 1 och 2 tills det inte finns några nya, potentiella källor kvar.
Hur samlas nya, innovativa krav in?
Brainstorming sessions:
- Målet är att få ut en stor mängd nya idéer på krav
- För varje session måste ett tydligt mål vara definierat (tex “hur kan vi minska antalet dödsfall i trafiken?”
- Regler:
1) Kvantitet framför kvalitet
2) Visionärt tänkande
3) Kombinera uttalade idéer
4) Frågor är tillåtna
5) Kritik är förbjudet
6) Överkom dödläge/stillestånd
7) En naturlig avslutning
Osborn checklists:
Genom att använda en frågelista försöker man lösgöra sig från sina vanliga tankebanor. Målet är att man, då man funderar på problemet och frågan, skall komma att tänka på så många nya möjligheter som möjligt. I samband med idégivning försöker man inte direkt svara på frågorna, men man hoppas kunna skaka igång de egna tankarna.
- Put to other users? Adapt? Modify? Magnify? Minify? Substitute? Rearrange? Combine?
Vilka är de olika metoderna för kravinsamling?
- Intervju
- Workshop
- Observation
- Frågeformulär
- Fokusgrupp
- Perspektivbaserad läsning
Beskriv de olika metoderna för kravinsamling
Intervju:
Intervjuer är den vanligaste tekniken.
Det finns tre olika typer av intervjuer: (kan ske enskilt eller gruppvis)
- Standardiserade intervjuer: intervjuaren har förberedda frågor och kommer inte avvika från dem
- Explorativa intervjuer: intervjuaren har förberett frågor men kan avvika från dem
- Ostrukturerade intervjuer: inga frågor är förberedda
Viktigt att känna till terminologin som används inom området samt att innan definiera målet med intervjun.
Fördelar med intervjuer:
- Insamling av existerande krav i en konversation
- Standardiserade intervjuer hjälper till att identifiera relevanta källor till krav.
- Utveckling av nya och innovativa krav med öppna intervjuer och using goals (?)
Workshop:
I en workshop tar en grupp intressenter fram krav. I kontrast till intervjuer, är krav resultatet av grupparbetet.
Viktigt att i början av workshopen presentera målen, de avsedda resultaten och agendan, förklara teknikerna och regler (såsom att inte avbryta varandra).
Fördelar med workshop:
- Att diskutera idéer (genom att brainstorma) fungerar väl för att identifiera källor till krav, såsom för insamling av nya och innovativa krav. Resultatet bör ge tydligare krav, ökad förståelse för situationen och bättre engagemang för beslut.
Observation:
Observation innebär att en observatör samlar in krav genom att observera intressenter och/eller existerande system. Människor är generellt bättre på att beskriva sina aktiviteter medan de utför dem.
Observationer används i stora projekt och när projektets tidsram och mänskliga resurser tillåter detta.
- Direkt observation: att titta på intressenterna medan de utför sina uppgifter och samtidigt fråga frågor
- Etnografisk observation: observatören spenderar lång tid med intressenterna och deltar aktivt på deras aktiviteter
Viktigt att innan definiera målet med observationen samt det önskade resultatet.
Fördelar:
Är inte till för att identifiera källor till nya krav, utan främst för insamling av existerande krav. (är inte direkt lämplig för framtagning av nya krav, men bara indirekt, genom observation(??))
Frågeformulär:
Intressenten skriver själv ned sina krav för systemet. I kontrast till intervju, är tiden för insamlingen mer flexibel och inkluderar inte diskussioner.
Viktigt att testa formuläret på en intressent innan du använder dem “på riktigt”.
Fördelar:
Lämpligt för att samla in existerande krav från en stor mängd intressenter snabbt och enkelt.
Inte lämpligt för insamling av nya krav eller källor till krav.
Fokusgrupp:
En panel av intressenter fokuserar på en vald “sak(?)” (som exempelvis en arbetsprocedur) för att identifiera dess krav. Målet kan vara att ta fram nya krav, eller att prioritera redan insamlade krav, eller att identifierade missade krav etc.
Fördelar:
Inte menat för en komplett insamling av existerande krav eller för att identifiera källor - bara för missade/ytterligare. Insamling av nya och innovativa krav gör det verkliga värdet av fokusgrupper.
Perspektivbaserad läsning:
Är en bevisad teknik för att säkerställa kvaliteten på dokumenten. Läsaren (intressent eller ingenjör) läser ett dokument från ett tidigare definierat perspektiv och kan därmed samla in krav.
Fördel:
Lämplig för insamling av existerande krav genom att fokusera på objekt, affärsprocesser eller event för att identifiera källor. De behöver bli funna genom läsningen, därmed är tekniken inte lämplig för insamling av nya krav.
Vilka är de assisterande insamlingsteknikerna/hjälpteknikerna?
Används inom eller utöver de huvudsakliga teknikerna för insamling.
- Brainstorming: är en kreativ, gruppbaserad teknik som är till för att generera idéer.
- Prototyping: är en initial version av ett mjukvarusystem som används för demonstration och för att testa.
- Elicitation Checklist: Innehåller ett nummer av frågor eller påståenden som behöver kontrolleras.
- “Card” (aka K-J) metoden: används för att samla in krav och dess källor från varje deltagare av en grupp på samma gång. Idéer skissas på kort med nyckelord skrivna på. Korten är sedan grupperade efter dessa nyckelord.
- Mind mapping: tillåter en kompakt och organiserad presenterad information med grenbaserad teknik. I varje gren finns ett “ämne”.
Hur väljer man lämpliga tekniker och assisterande tekniker?
Detta beror på vilka resurser som är tillgängliga, projektets budget, hur mycket tid som finns och vilka människor som är tillgängliga.
