F3 - Självkostnadskalkylering Flashcards
Vad är en självkostnad?
Det är den långsiktiga kostnaden per styck för att företaget ska kunna tillhandahålla produkten. Alla företagets kostnader för företagets produkter fram tills dess att de är producerade, levererade och betalda ska alltså täckas av produkternas självkostnader.
Vad är en direkt kostnad?
En direkt kostnad kan kopplas till ett enskilt kalkylobjekt
Vad är en indirekt kostnad och vilka andra namn finns det för det?
Det är en kostnad som är gemensam för flera kalkylobjekt i ett och samma kostnadsställe. Det kan också kallas Omkostnad eller overheadkostnad
Hur beräkna självkostnad för ett kalkylobjekt?
Beräknas som kalkylobjektets direkta kostnader plus dess ”rättvisa” andel av indirekta kostnader
Vad kan det bli för Konceptuellt problem vid beräkning av självkostnad för ett kalkylobjekt?
Hur skall man fördela indirekta kostnader från kostnadsställe till enskilt kalkylobjekt.
Vad kan det bli för Avvägningsproblem vid beräkning av självkostnad för ett kalkylobjekt?
- Kausalitet - varje kalkylobjekt ska bära exakt de kostnader som det orsakar
- Enkelhet – kalkylmodellen ska inte vara för komplex
Hur skulle en fördelning av indirekta kostnader kunna se ut?

Vad innebär påläggskalkylering?
Täckning för omkostnader åstadkoms via procentuella pålägg på de direkta kostnaderna. Ibland bestäms de godtyckligt, 30% för att täcka omkostnaderna.
men oftast räknas de fram genom historiska eller budgeterade kostnader

Vad innebär ABC-kalkylering
Aktivitets baserad kalkyl - högre kausalitet (orsaksförhållanden) åstadkoms via analys av resursförbrukningen i företagets aktiviteter
Omkostnader uppstår som ett resultat av att aktiviteter utförs i företaget
Genom att kvantifiera och prissätta aktiviteterna, och härleda i hur hög grad olika kalkylobjekt använder aktiviteterna, kan en mer kausal fördelning av omkostnader åstadkommas.
ZYX AB producerar de två olika produkterna A och B. Under en normal månad gäller följande:
Produktionen uppgår till 500 st A och 300 st B.
Direkta kostnader är totalt 450 tkr för A och totalt 330 tkr för B, och totala omkostnader per månad uppgår till 117 tkr.
Beräkna ett lämpligt procentuellt pålägg på de direkta kostnaderna för att täcka omkostnaderna och använd det för att ta fram självkostnader för A och B.
Påläggssats = 117 / (450 + 330) = 15 %

Vad är fördelningsnycklar?
I praktiken har man nästan alltid flera olika s.k. fördelningsnycklar d.v.s. olika direkta kostnader där man gör pålägg för att täcka olika omkostnader, i syfte att skapa en kalkylmodell med högre kausalitet.
ZYX AB producerar de två olika produkterna A och B. Under en normal månad gäller följande:
Produktionen uppgår till 500 st A och 300 st B.
Direkta kostnader är totalt 450 tkr för A och totalt 330 tkr för B, och totala omkostnader per månad uppgår till 117 tkr.
De direkta kostnaderna kan delas upp i direkta materialkostnader (340 tkr för A och 90 tkr för B) och övriga direkta kostnader (110 tkr för A och 240 tkr för B).
Omkostnaderna utgörs dels av s.k. materialomkostnader (i detta fall kostnader för förråd och inköp) som uppgår till 20 tkr per månad och dels övriga omkostnader (97 tkr/mån).
Materialomkostnader täcks kalkylmässigt via ett pålägg på direkta materialkostnader, och övriga omkostnader täcks genom pålägg på övriga direkta kostnader.
Beräkna ett lämpligt procentuellt pålägg på de direkta kostnaderna för att täcka omkostnaderna och använd det för att ta fram självkostnader för A och B.
Pålägg för materialomkostnader = 20 / (340 + 90) = 4,65 %
Pålägg för övriga omkostnader = 97 / (110 + 240) = 27,71 %

Vilka produktionsvolymer ska förkalkylen baseras på?
Normalvolym
Budgeterad (Planerad volym)
Praktisk volym (Max volym vid aktuell kapacitet)
Vad är en förkalkyl?
Det är ett beslutsunderlag man tar fram innan beslut fattas
Vad är en efterkalkyl och vilken produktionsvolym skall den baseras på?
Det är en kalkyl som görs i efterhand för att bedöma de kostnader och intäkter ett visst projekt faktiskt medfört. Då använder man verkligen volym som produktionsvolym.
Vad ingår i grundmodellen av självkostnadskalkylering i tillverkande företag?
- Direkta kostnader
- Direkta materialkostnader (DM)
- Direkta lönekostnader (DL)
- Speciella direkta tillverkningskostnader (SDT)
- Direkta försäljningskostnader (DF)
- Indirekta kostnader
- Materialomkostnader (MO)
- Tillverkningsomkostnader (TO)
- Administrationsomkostnader (AO)
- Försäljningsomkostnader (FO)
Ge exempel på Direkta materialkostnader (DM)
Råvaror och råmaterial
komponenter
kvalitetskontroll av insatsvaror
fraktkostnader
tull
Ge exempel på Direkla lönekostnader (DL)
Personal i produktion
Övertidskostnader
Utbildning
Ge exempel på speciella direkta tillverkningskostnader (SDT)
Verktyg
Konstruktion
Royalty
Patent
Ge exempel på Direkta försäljningskostnader (DF)
Lön för säljare och annan orderpersonal
Provision
Reklam
Ge exempel på Materialomkostnader (MO)
Inköpsverksamhet
Förrådsverksamhet
Lokaler
Svinn
Försäkring
Ge exempel på Tillverkningsomkostnader (TO)
Lön till personal inom planering och konstruktion
Kalkylmässiga avskrivningar för maskiner och byggnader
Energi
Lokalkostnader
Utrustning
Ge exempel på Administrationsomkostnader (AO)
Företagsledning
Ekonomiavdelning
Personalavdelning
Kontorsmaterial
Ge exempel på Försäljningsomkostnader (FO)
Lön för säljare och annan orderpersonal
Resekostnader
Reklam
Färdigvarulager
Vad är Affo och vad betyder det?
Det är en sammanslagning av AO och FO och står för affärsomkostnader
Kalkyltrappan är grunden för påläggskalkylering, hur ser den ut?
Materialkostnader (MO) fördelas via pålägg på Direkta Materialkostnader (DM)
Tillverkningskostnader (TO) fördelas via pålägg på Direkta lönekostnader (DL)
Administrationomkostnader (AO) och Försäljningskostnader (FO) (eller AffO=Affärsomkostnader) fördelas via pålägg på tillverkningskostnaden

ZYX AB producerar de båda produkterna A och B.
Inför den kommande månaden är de planerade verksamhetsvolymerna 3 000 st A och 2 000 st B.
Budgeterade totala direkta kostnader (tkr) för perioden är:
DM: A 120, B 120
DL: A 90, B 150
DF: A 12
Budgeterade indirekta kostnader är 54 tkr i MO, 36 tkr i TO, 24 tkr i AO samt 36 tkr i FO. Beräkna lämpliga pålägg för en självkostnadskalkyl.
MO-pålägg: 54 / (150 + 120) = 0,2 = 20 %
TO-pålägg: 36 / (90 + 150) = 0,15 = 15 %
Total tillv. kostnad: 150 + 120 + 54 + 90 + 150 + 36 = 600 tkr
AO-pålägg: 24 / 600 = 0,04 = 4 %
FO-pålägg: 36 / 600 = 0,06 = 6 %
(alt. AffO-pålägg: (24 + 36) / 600 = 0,1 = 10 %)
Vi använder nu påläggen och övrig information för att beräkna självkostnad per styck för A och B under perioden.
DM A 150 000 / 3 000 = 50
DM B 120 000 / 2 000 = 60
MO(20 %) A 0,2 * 50 = 10
MO(20%) B 0,2 * 60 = 12
DL A 90 000 / 3 000 = 30
DL B 150 000 / 2 000 = 75
TO(15 %) A 0,15 * 30 = 4,5
TO(15%)0,15 * 75 = 11,25
Tillv.kostnad: A= 94,5 B=158,25
AO(4 %) A 0,04 * 94,5 = 3,78
AO(4%) B 0,04 * 158,25 = 6,33
FO(6 %) A 0,06 * 94,5 = 5,67
FO(6%) B 0,06 * 158,25 = 9,49
DF A 12 000 / 3 000 = 4
DF B 0
Självkostnad: A=107,95 B=174,07
Vad används kalkyltrappan till och inom vilka företag?
Kostnadskontroll
Prissättning
- Vinstpålägg
- Vinstmarginal
Tillverkande företag, Handels- och tjänsteföretag
Hur ser kalkyltrappan ut för Handelsföretag?

Hur ser kalkyltrappan ut för tjänsteföretag?

Vad är en kostnadsdrivare?
En faktor som åstadkommer en förändring i en aktivitets kostnader
Ge exempel på aktiviteter och tänkbara kostnadsdrivare

Vad är Aktivitetssats?
Kostnaden per enhet för en kostnadsdrivare (den s.k. aktivitetssatsen) beräknas: Aktivitetskostnad / kostnadsdrivarvolym
..där praktisk volym av kostnadsdrivaren alltid används.
Ett företag tillverkar årligen 1 000 exemplar av produkten A och 800 exemplar av produkten B.
Kostnader för direkt material för dessa är 80 respektive 60 tkr/st.
Materialomkostnaderna gäller främst de 400 inköp (total kostnad 7 200 tkr/år) och de 700 interna transporter (total kostnad 5 600 tkr/år) som görs i företaget.
Av de 400 inköpen är 100 relaterade till A och 300 till B. Av de 700 transporterna är 400 relaterade till A och 300 till B. Varken inköp eller interna transporter har ledig kapacitet.
Direkt lön är 10 tkr/st för både A och B, och det finns inga tillverkningsomkostnader eller speciella direkta kostnader.
Beräkna tillverkningskostnaden för produkterna med hjälp av en ABC-kalkyl.
Aktiviteter: Inköp och transporter
Kostnadsdrivare: Antalet inköp och antalet transporter
Kostnad per inköp: 7200 / 400 = 18 tkr
Kostnad per transport: 5600 / 700 = 8 tkr
DM A 80,00
DM B 60,00
DL A 10,00
DL B 10,00
Inköp A 18 * 100 / 1 000 = 1,80
Inköp B 18 * 300 / 800 = 6,75
Transport A 8 * 400 / 1 000 = 3,20
Transport B 8 * 300 / 800 = 3,00
Tillv.kostnad: A=95,00 B=79,75
Om vi istället hade använt oss av en påläggskalkyl
MO-pålägg: (7 200 + 5 600) / (80 * 1 000 + 60 * 800) = 10 %
DM A 80,00
DM B 60,00
MO(10%)A 0,1 * 80 = 8,00
MO(10%)B 0,1 * 60 = 6,00
DL A 10,00
Dl B 10,00
Tillv.kostnad: A=98,00 B=76,00
Vad är ett kostnadställe?
Tex, ett företag eller en specifik avdelning på ett företag
Vad ingår i en självkostnad?
Alla kostnader för produktion, administration och försäljning av varan
Sjävkostnad=direkt kostnad+”rättvis” andel indirekta kostnader
Vad är kausalitet?
När ett kalkylobjekt bär det exakta kostnader som det orsakar
Hur ser påläggssatsen ut?
Total omkostnad/Total direkt kostnad
Om man är osäker på om en kostnad är TO eller MO, vilken skall man då välja?
Man tar då TO Tillverkningskostnad
Hur beräknas MO, TO, AO, FO och AffO pålägg?
MO-pålägg=Total MO/Total DM
TO-pålägg=Total TO/Total DL
AO-pålägg=Total AO/Total tillverkningskostnad
FO-pålägg=Total FO/total tillverkningskostnad
AffO-pålägg=Total AffO/total tillverkningskostnad
Vilka kostnader adderas i tillverkningskostnaden för ett kalkylobjekt?
DM, MO, DL, TO, SDT
Hur sammanfattar man i 4 steg hur en ABC kalkyl görs?
- Kartlägg de aktiviteter som kännetecknas av stora indirekta kostnader som behöver fördelas
- Indentifiera de primära kostnadsdrivarna i aktiviteterna
- Beräkna aktivitetssatserna dvs kostnaden per enhet för kostnadsdrivarna
- Fördela kostnaden för aktiviteterna till de enskilda kalkylobjekten