F3 Kort Sikt 2: Finanspolitik Flashcards
Vid en ökning av 1 av den “autonoma efterfrågan” dvs parentesen efter multiplikatorn ger en ökning i BNP med…
mer än 1
Detta pga feedbackloop i modellen: BNP-identiteten Y = C + I + G innehåller konsumtionen som i sin tur beror på BNP
Vad visar skärningen mellan höger och vänsterled i förändrad autonom efterfrågan sett grafiskt
Visar läge där höger och vänsterled faktiskt är lika med varandra dvs
1. lägg en linje som representerar Y (rät linje med 45 graders lutning)
2. lägg linje för agg. efterfrågan dvs c0-c1T+I+G
3. där detta korsas visar Y dvs BNP
Vad händer vid en ökning av offentliga investeringar grafiskt?
ökning av G =>
1. aggregerad efterfrågan förflyttas uppåt där ökning uppåt blir förändringen i G
2. Ökning av Y dvs jämvikts-BNP vid ny skärningspunkt där ökningen är större än ökningen i G, detta beror på att konsumtionen i funktionen beror på Y aka BNP
Ju närmre som c1 är 1 i multiplikatorn innebär…
- en större benägenhet att konsumera en inkomstökning
- multiplikatorn i sig blir större
Vad kan sägas om c0 och förändring i parametern?
- en ökning visar att hushåll är mer optimistiska kring framtiden
- ledder också till en ökad autonom efterfrågan och via multiplikatorn en ökad jämviktsproduktion
- värt att notera! förändring i förväntningar lätt självuppfyllande: minskad framtidstro => minskad konsumtion idag => sämre konjunktur => pessimismen tycks berättigad
vad är multiplikatorn för T?
c1 / (1 - c1)
förklara varför den autonoma efterfrågan är avtagande i T
T: står för skatter och transfereringar, skatter höjs => jämvikts BNP minskar (tänk mindre konsumtion om skatter tas typ)
Expansiv finanspolitik
offentlig sektor kan höja nivån på BNP antingen genom att:
i) öka utgifterna i G
ii) sänka skatterna i T
Kontraktiv finanspolitik
offentlig sektor kan sänka nivån på BNP och undvika “överhettning” antingen genom att:
i) sänka utgifterna i G
ii) höja skatterna i T
Förklara skillanden i finanpolitik som påverkar T och G, ha med c1 som förklaring
På grund av utseendet av funktionen och då c1 < 1 innebär detta att en förändring i G “märks av mer” detta då en ex minskning av T innebär att en del av inkomstökningen sparas och ej konsumeras (dvs T påverkas av c1)
Expansiv finanspolitik på längre sikt
mindre gångbart på lång sikt pga:
- leder till stora budgetunderskott => ökad statsskuld på lång sikt
- ökad risk för inflation
Nämn en orsak till Sveriges finanspolitiska ramverk
- förhindra alltför expansiv finanspolitik under alltför lång tid
- offentlig budget ska ge ett litet överskott sett över en hel konjunkturcykel (ex topp till topp)
Vad är automatiska stabilisatorer?
- inga särskilda beslut behöver fattas med har en stabilliserande effekt på konjunkturen
- när konjunkturen ökar så ökar olika typer av transfereringar (ex a-kassa) samtidigt som skatter som är proportionella mot inkomst minskar
=> T minskar => dämpande expansiv effekt - de är alltså som att lägga vikter i gungstolen på rullbandet!!
hushållens nettosparande
S ≡ YD - C = Y - T - C
dvs
disponibel inkomst minus konsumtion
S > 0: sparande
S < 0: belåning
offentligt nettosparande
T - G
dvs
skatter minus transfereringar och övriga offentliga utgifter
T - G >: offentligt budgetöverskott
T - G <: offentligt budgetunderskott
Totalt sparande i den slutna ekonomin
på grund av BNP-identiteten är definitionsmässigt identiskt med investeringar dvs hushållen och offentlig sektor finansierar (exakt) företagens investeringar med sitt sparande
Centralbanken ansvarar för:
- penning politik
- det finansiella systemets stabilitet
- utgivning och tillverkning av sedlar och mynt
vad heter centralbanken i sverige, eu och usa?
Riksbanken
European Central Bank (ECB)
Federall Reserve Board
Vad är huvudmedel för penningpoltik?
Räntestyrning
Räntan avgör investeringars…
alternativkostnad, dvs är det mer värt att göra investeringar eller att “ta pengar till finansmarknaden” respektive mer värt att ta lån och göra investeringar vs göra ingenting
=> båda dessa lägen leder till att en lägre ränta innebär mer investeringar och högre ränta => färre investeringar
Expansiv penningpolitik
Lägre ränta => högre BNP i (kortsiktig) jämvikt
Kontraktiv penningpolitik
Högre ränta => lägre BNP i (kortsiktig) jämvikt
Hur går räntestyrningen till?
Genom att sätta en styrränta kontrollerar centralbanken den kortaste marknadsräntan, nämligen bankernas dagslåneränta
Riksbanken ansvarar för RIX, storbankernas betalningssystem då köp innebär en överföring mellan banker där tillgånger och skulder bildar en balans. En bank med negativ (positiv) balans måste vid dagens slut låna (spara) balansen
Bank med en negativ balans nära dagens slut kan:
- Låna pengar direkt från Riksbanken. Kostnad: riksbankens utlåningsränta
- Utjämna ballans genom att låna pengar över natten från andra banker i RIX med positiv balans. Kostnad: räntan på dagslånemarknaden (den kortaste “interbankmarknaden”)
Räntan på dagslånemarknden måste vara … för att banker ska låna där
dagslånemarknaden måste vara < än riksbankens utlåningsränta för att bankerna inte hellre ska låna från riksbanken
Bank med en positiv balans nära dagens slut kan:
- “spara” pengar direkt från Riksbanken. vinst: riksbankens inlåningsränta
- Låna ut pengar över natten till andra banker i RIX med negativ balans. Vinst: räntan på dagslånemarknaden
Räntan på dagslånemarknden måste vara … för att banker ska “spara” där
högre än riksbankens inlåningsränta för att banker inte ska vilja spara hos riksbanken
vad bildar räntekorridoren?
riksbankens inlåning och utlåningsränta
Vart håller sig dagslåneräntan och vad tas i beaktning
Håller sig vanligen (men inte alltid) nära styrräntan, beroende på:
i) riskhänsyn
ii) hur mån Riksbanken är att summan av bankernas balanser ska vara noll
Vad beror storleken på investeringar på?
räntan
samt
produktionsnivå, då ökad produktionnivå innebär en större efterfrågan på företagets produkter => ökar investeringsbehov
Investeringsfunktionen
I = I(Y,i)
i: räntenivån i ekonomin
antagande att vid Y ökar I ökar
men avtagande i: dvs i ökar I minskar
Notera! Allt annat lika
räntans påverkan av konsumtionen
påverkar människors benägenhet att låna => i denna kursen endast att konsumtionsfunktionen inte kan antas vara rät pga påverkan av annan variabel
BNP-identiteten för den slutna marknaden med fördjupning av konsumtion och investeringar
Y = C(Y-T) + I(Y,i) + G
notera att både C och I beror på Y!
lutningen för BNP-identieten beror på…
- marginell konsumtionsbenägenhet
och - investeringsbenägenheten
Vad händer grafiskt om räntan sänks (om allt annat lika) varumarknaden
räntan sänks => investeringar upp => förflyttning av kurva uppåt => ny skärningspunkt
Vad händer grafiskt om räntan höjs (om allt annat lika) varumarknaden
räntan höjs => investeringar ned => förflyttning av kurva nedåt => ny skärningspunkt
