Exempeltenta Flashcards
Förklara ontologi
Ontologi innefattar läran om den sociala verkligheten och vad som finns. Detta innebär
att ontologiska frågeställningar besvarar frågan om vad som finns, hur den sociala
verkligheten förhåller sig till de sociala aktörerna (är den en produkt eller oberoende av
de sociala aktörerna) samt hur man ska studera den sociala verkligheten och dess
aktörer (naturvetenskapliga eller samhällsvetenskapliga metoder).
Förklara objektivism
Objektivism är en ontologisk ståndpunkt som utgår från att den sociala verkligheten är
oberoende av de sociala aktörerna, och att det är den som påverkar de sociala aktörerna
istället för tvärtom. Ett exempel på det är att man ser en organisation som fristående av
de sociala aktörerna, och att den utgör en tvingande social kraft gentemot aktörerna och
tvingar dem att formas efter de principer och normer som präglar organisationen.
Förklara Konstruktionism
Konstruktionism är en ontologisk ståndpunkt som ser den sociala världen som ständigt
föränderlig och som en produkt av de sociala aktörernas värderingar och sociala
beteenden. Den sociala verkligheten konstrueras med andra ord av de sociala aktörerna.
En organisation ses som föränderlig och påverkad av de sociala aktörernas inflytande.
Förklara Epistemologi
Epistemologi (kunskapsteori) handlar om läran om kunskap, hur den ska förskaffas och
vad som kan och bör ses som giltig kunskap. Det finns två huvudsakliga inriktningar inom
epistemologi, där den ena anser att kunskap ska förskaffas med naturvetenskapliga
metoder (både för naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga fenomen) och den
andra inriktningen anser att man ska använda samhällsvetenskapliga metoder.
Förklara
Tolkningsperspektiv innebär att man istället för att enbart sträva efter att observera
lagbundenheter i olika fenomen och situationer så strävar man efter att tolka och förstå
vad som observerats. Det finns olika tolkningsperspektiv, som dock är relativt lika:
interpretativism och hermeneutik. Det förstnämnda tolkningsperspektivet utgår från
sociala handlingar som subjektiva och meningsfulla för individen, varför det är viktigt att
tolka handlingens innebörd. Det hermeneutiska tolkningsperspektivet utgår från att en
handling kan tolkas på olika sätt, varför det är viktigt att förstå i vilken kontext en
handling är utförd för att förstå innebörden i den.
Förklara induktion
Induktionärenforskningsansats sombörses somengenerelltendensinomforskningen,
istället för en renodlad strategi. Induktion innebär att man inte utgår från någon teori
eller litteratur när man forskar, utan samlar in data mer förbehållninglöst utifrån
frågeställningen. Det innebär alltså att man inte låter en teori styra hypotesen eller
datainsamlandet, utan återkopplingen eller genereringen av en teori kommer först i
efterhand när insamlad data ska anlyserar och/eller ligga till grund för nya
teorier/teoriutveckling/nya begrepp.Denna typ av tendens sammankopplas oftast med
kvalitativ forskning, men är inte en renodlad strategi utan forskaren, även om denne har
en induktiv tendens i sin forskning, har ofta inslag av deduktion. En induktiv strategi
användsgenerellt närsyftet är att utveckla teorier, generera nya teorier eller begrepp.
Förklara deduktion.
Deduktion kan ses som en motsatt forskningstendens till induktion, då denna tendens
gör att forskningsupplägget och datainsamlingen styrs av en befintlig teori eller litteratur
som fungerar som teori. Det innebär alltså att forskaren deducerar (härleder) en hypotes
utifrån en befintlig teori eller litteratur på det område som forskaren avser att forska på.
Deduktion sammankopplas oftast med kvantitativ forskning, även fast en forskare som
har en deduktiv inriktning i sin forskning sällan har det som en renodlad tendens, utan
deduktiv forskning innehåller oftast inslag av induktiva element. Det innebär att även om
forskaren utgår från en befintlig teori så kan ny fakta komma fram vilket kan ligga till
grund för en ny teori. En deduktiv ansats används generellt sett då syftet är att pröva en
teori eller undersöka om litteratur kopplat till området som undersöks är giltig
Förklara validitet
Validitet handlar om de resultat och slutsatser som en undersökning genererat kan anses riktiga och pålitliga. Det som eftersträvas är alltså hög validitet. Fyra vanliga former av
validitet som används för att säkerställa detta är intern, extern, ekologisk och mätningsvaliditet. Om de olika varianterna uppfylls innebär det att validiteten är hög för just den typen av validitet. Beroende på vilken typ av forskningsdesign man använder är det svårt att uppfylla alla olika varianter av validitet, t.ex. ger en tvärsnittsdesign ofta låg
intern validitet då man oftast inte kan uttala sig om kausala samband medan en klassisk
experimentell design ofta ger hög intern validitet.
Intern validitet rör kausala förhållanden, och berör slutsatsernas riktighet. Detta kan t.ex. innebära om man kommit fram till att det finns ett kausalt förhållande mellan de undersökta variablerna och om detta kausala samband är riktigt eller om det endast är ett skensamband.
Extern validitet handlar om huruvida de resultat som en undersökning generetats kan
generaliseras utöver den specifika undersökningskontexten.
Ekologisk validitet handlar om huruvida undersökningens resultat (t.ex. åsikter,
värderingar) är tillämpliga i människors vardagliga situationer.
Mätningsvaliditet handlaromde mått man konstruerat för en undersökning verkligen
mäter det man avser att mäta, t.ex. om ett intelligenstest verkligen mäter skillnaderi
intelligens.
Hög validitet förutsätter hög reliabilitet.
Förklara reliabilitet
Reliabilitet handlar om måttens tillförlitlighet och stabilitet, dvs. om måtten är stabila
över tid och ger liknande resultat vid upprepade undersökningar med samma mått. Om ett mått ej är stabilt och ger olika resultat vid upprepade undersökningar innebär detta att reliabiliteten är låg, vilket således innebär att det är hög reliabilitet som eftersträvas i undersökningar. Låg reliabilitet innebär att det finns någon skevhet i de utformade måtten. Hög reliabilitet ger dock inte hög validitet, men om validiteten är hög blir reliabiliteten
högperautomatik.
Förklara replikation
Replikation handlar om huruvida studien går att upprepa, dvs. om den är replikerbar. För att en studie ska vara replikerbar ställer det krav på att forskaren utförligt beskriver alla de steg som en forskningsprocess innefattar och hur forskaren har agerat i alla dessa olika steg. Det är oftast lätt att replikera en studie, förutsatt att forskaren gjort denna utförliga beskrivning som krävs. Replikation och reliabilitet är två begrepp som liknar varandra, men som ej bör förväxlas. En studies reliabilitet kan testas genom replikation för att se om studiens mått är stabila eller om de ger upphov till skevheter i resultaten när studien replikeras.
Förklara vad en tvärsnittsdesign innebär.
En tvärsnittsdesign innebär att man samlar in data om mer än två fall (oftast många fler än så)
vid en given tidpunkt. Tvärsnittsdesign ska ej ses som synonymt med surveyundersökningar,
men de metoder som är vanligast att använda i samband med en tvärsnittsdesign är enkäter och strukturerade intervjuer. En tvärsnittsdesign används av forskare då de är intresserade av att se en potentiell variation i olika variabler vilket endast är möjligt om man har stora mängder data från många respondenter. En tvärsnittsdesign ger upphov till kvantifierbar data, vilket gör att forskaren kan söka efter eventuella samband i det insamlade matieralet.
Forskaren kan nästan aldrig uttala sig om några kausala samband när denne använder sig av en tvärsnittsdesign i och med att materialet är insamlat i princip vid samma tidpunkt, vilket gör att det inte är möjligt att se någon tidsmässig relation mellan variablerna, dvs. det går oftast inte att uttala sig om vilken variabeln som är den oberoende och vilken som är den beroende. Detta medför att den interna validiteten vanligtvis är låg i en tvärsnittsundersökning. Denna
typ av design är vanlig inom samhällsvetenskaplig forskning då samhällsvetenskapliga forskare oftast är intresserade av att söka efter variation i olika variabler.
Namnge och förklara kortfattat de fyra etiska principer(krav)
för samhällsforskning enligt Bryman
De fyra etiska principer som finns är samtyckeskravet, konfidentialitetskravet,
informationskravet och nyttjandekravet.
Samtyckeskravet innebär att deltagaren måste ge sitt samtycke till att delta i studien. Är deltagaren under 18 år kräver detta vårdnadshavarnas samtycke till deltagande. Deltagaren ska även vara informerad om att deltagandet är frivilligt och att denne när som helst kan avbryta sitt deltagande.
Konfidentialitetskravet innebär att deltagaren ska vara upplyst om att forskaren ska med
största nogrannhet hantera personuppgifter eller annan information om individen, och att ingen obehörig (dvs. ingen annan än forskaren) ska ha tillgång om insamlat material om individen.
Informationskravet innebär att forskaren ska informera deltagaren om studiens syfte och i vilket sammanhang som studiens resultat är avsedda att användas. Informationskravet innebär även att deltagaren ska informeras i förväg om alla moment som ingår i studien.
Nyttjandekravet innebär att forskaren inte får använda studiens resultat eller information om deltagarna i något annat än det uppgedda syftet. I vilket syfte som studiens resultat ska användas ska deltagarna informeras om innan deltagandet påbörjas.
