Evolution Flashcards

1
Q

Hur ser indelningen ut för människan?

A
domän: eukaryoter
rike: djur
stam: ryggsträngsdjur
klass: däggdjur
ordning: primater
familj: homonider
släkte: homo
art: H. sapiens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är ett ledfossil?

A

lämpar sig särskilt väl för att hjälpa till att bestämma åldern på andra fossil och på sedimentära lager

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur använder man ledfossil i tidsbestämningen av en organism?

A

hittar man ett sådant ledfossil i ett lager vet man att de andra fossilen i lagret är lika gamla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

När bildades jorden?

A

ungefär 4.6 miljarder år sedan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur såg det ut på jorden under den första tiden?

A
många asteroider och kometer slogs ner 
mycket vulkanisk aktivitet
brinnande
flytande lava på jordens yta
väldigt ogästvänligt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Från när finns den första fossilen?

A

3,5 miljarder år gammal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är en stromatolit?

A

de är uppbyggda av bakterier som bodde i trådliknande kolonier av ludd
dessa samlade sedimentpartiklar som fastnade mellan trådarna
med tiden bildades större sediment klumpar i anslutning till kolonierna
dessa klumpar kallas stromatolit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Kan livet på jorden vara äldre än 4 miljarder år? Varför?

A

Det kan vara men

Jordskorpans plattrörelser medför att plattor kolliderar och skjuts isär vilket innebär att ny berggrund bildas och gammal berggrund delvis trycks ned och smälter.

Det gör att ingen har hittat fossil som är äldre än 4 miljarder år

För ca 4 miljarder år sedan var det även en härdningstid (setting time) i solsystemet vilket medförde att rikligt med kometer och asteroider kolliderade med planeterna och deras månar.

Om det fanns liv för 4 miljarder år sedan har dessa spår utplånats.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur uppstod liv på jorden?

A

organiska soppan:
Darwin gav en förslag att livet på jorden hade börjat i en vattenpöl eller en lerpöl
senare utvecklades av Stanley Miller (1953),
han blandade de gaser som han trodde ingick i jordens tidiga atmosfär: vattenånga, vätgas, ammoniak och metan.
utsatte denna blandning för elektriska urladdningar.
kunde Miller konstatera att gasmolekylerna hade reagerat och bildat aminosyror, bygger upp protein
Senare visade liknande experiment att även kvävebaserna som finns i RNA och DNA samt fosfolipder kan bildas på motsvarande sätt.
eller

Det kan även vara så att de molekyler som behövs för liv kan ha kommit till jorden via kometnedslag.
En komet består av is men den kan innehålla annan materia som t.ex. olika organiska ämnen.
Om organiska ämnen koncentrerades i vattensamlingar kanske till följd av att vatten avdunstade fanns den ”organiska soppan” som bland annat Darwin pratade om.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Var började livet på jorden?

A

började inte på jordytan
eftersom den tidiga jordatomsfären saknade syrgas och ozon som kan skydda nyfött liv från ultraviolett strålning från solen
många kollisioner med jorden under denna period och den energi som frigjordes då kunde utplåna eventuellt liv från planetens yta
mycket vulkanutbrott som spred lava och aska över jordytan

livet började i underjorden
skyddet från allt nämndes ovan
de som förespråker detta visar på att det finns bakterier och arkeer i hålrum långt ner i beggrunden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka var de första organismerna med fotosyntes?

A

blågröna alger/cyanobakterier för 3 miljarder år sedan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Varför var de en miljöbov då som nu?

A

de producerade syre som var giftig för dåtidens organismer
det blev en ökning i syrenivåer i hav och atmosfär
livet anpassade sig till syre som ledde till syrgastoleranta prokaryoter och cellandning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur bildades eukaryota celler?

A

genom att delar av cellmembranet hos någon prokaryot buktade in och avknoppades till ett kärnmembran som omslöt cellens DNA
Sådana kärnförsedda celler kan sedan ha börjat samarbeta med bakterier som hade celldelning.
Dessa flyttade in i de kärnförsedda cellerna där de fick leva i en skyddad miljö samtidigt som de hjälpte sina värdar med energiförsörjningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ta upp något från Urtiden, Forntiden, Medeltiden och Nya tiden.

A

urtiden: få encelliga fossiler
forntiden: komplexa livsformer, mestadels i havet
medeltiden: Dinosaurierna Dog ut för 65 miljoner år sedan, däggdjuren tog över
nya tiden: människan 2-3 miljoner år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv Kambrium.

A

Den kambriska explosionen!!
Inom 20 miljoner år → Föregångare till alla djur som lever idag
Ökad mängd kalciumjoner i havsvattnet → skal och skelett
Första fossilerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beskriv Ordovicium

A

första växterna på land likt mossor: saknade rötter, fuktiga miljöer
(första ryggradsdjuren)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Beskriv Silur

A

kärlväxter:
Stjälkar med rörledningar → oberoende av regn
bildade sporer
ormbunksväxter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Beskriv Devon

A

landväxter
konkurrens om solljus
höga träd och ormbunksväxter
skogar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Beskriv Karbon

A

fossila bränslen (stenkol)

amfibier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Beskriv Perm

A

grunda havsområden minskade

90% av organismerna i havet dog ut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Beskriv Trias

A

varmt och torrt klimat (pangea)

fröväxterna framträder (nakenfröiga)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Beskriv Jura

A

pangea spricker upp
fossila bränslan (olja och gas)
de stora dinosaurienas tid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Beskriv Krita

A

pollinerande insekter
Dinosaurier: t-rex
mindre däggdjur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur dog dinosaurierna ut?

A
Asreroid
en mil bred 
utrode 65% av alla djur
alla dinousaurier dog ut 
detta ledde till en tätt moln av partiklar i atmosfären
solljuset stängdes ut
mörker och kyla
ekosystem
 kollapsade i hav och på land
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Beskriv Tertiär

A

däggdjuren utvecklades och ersatte dinosauriernas olika roller
blomväxter tar över mer

26
Q

Beskriv Kvartär

A

1,8 miljoner år sedan - nutid
Istider va senaste 10 000 år sedan (pågick i 100 000 år)
homo-släktet utvecklas

27
Q
  1. Vad är evolution och hur fungerar den?
A

evolution är ett av särdragen som utmärkar liv
alla varelser som lever på jorden nu har uppkommit genom evolution
Evolution är förändring eller utveckling, det förändrar livet på jorden

28
Q

Vad är definitionen av evolution?

A

Evolution är förändring i en populations allelfrekvens från en generation till en annan.

population är alla de individer av en och samma art som finns inom ett viss område vid en viss tidpunkt
allel frekven är en variant av en gen, gener styr egenskaper, de flesta gener finns i olika varianter, det kallas alleler, en allelfrekvens är ett mått på hur vanliga olika varianter av samma gen är inom en population.

29
Q

Beskriv hur värdefulla egenskaper får stor betydelse i evolutionen.

A

minskar risken att bli uppäten:

t.ex Hårdare skal, vassare taggar och starkare gift

minskar risken att svälta ihjäl:

t.ex har bättre syn, hörsel och luktsinne ökar chansen
att man upptäcker maten

ökar chansen att få fler ungar:

t.ex Att vara mer attraktiv för honorna. Att lägga fler ägg eller föda fler ungar.

30
Q

Varför finns dåliga egenskaper kvar hos vissa djur?

A

Vissa egenskaper som var fördelaktiga för någon förfader
Vissa sådana egenskaper är snarare ett hinder.
Anledningen att de finns kvar kan vara att man inte kan plocka bort just den egenskapen utan att också förlora något annat som är viktigt att behålla.
Vissa dåliga egenskaper har istället blivit vanliga på grund av slumpen genom en process som kallas genetisk drift.

31
Q

Beskriv ärftlig variation

A

en förutsättning för evolution är att alla individer är inte identiska
Ju större den ärftliga variationen är i en population, desto snabbare kan nya anpassningar utvecklas som svar på förändringar i omgivningen.
olika genotyper, och deras egenskaper går i arv från förälder till avkomma.

32
Q

Beskriv konkurrens

A

överproduktion leder till kokurrens
Inom alla arter av växter produceras det fler frön än vad som kommer att gro, växa upp och överleva tills de är gamla nog att blomma och producera egna frön.
föds fler än vad det finns utrymme för
konkurrar om mat, vatten, reviren, partners
Dessutom pågår en ständig kamp mellan djur och deras mat.

33
Q

Beskriv Naturligt urval

A

väljer ut individer med grynsamma egenskaper
När dessa individer lyckas bättre i konkurrensen kommer deras egenskaper bli allt vanligare inom arten.
Det är långsamt
Alla som har värdefulla egenskaper överlever inte länge och får många livsdugliga avkommor
Alla som har dåliga egenskaper dör inte unga utan att har reproducerat sig.
t.ex Även en fjäril som är bättre kamouflagefärgad än alla andra inom arten kan till exempel blir krossad mot en vindruta innan den hunnit hitta en partner.
Evolution genom naturligt urval fungerar genom att olika egenskaper ökar och minskar sannolikheten (chansen) att en individ ska klara sig bra i konkurrensen med andra individer som har andra egenskaper.

34
Q

Vad är samevolution?

A

Kampen mellan ett djur och dess mat har i många fall lett till en ”kapprustning” mellan dels växtätare och växter, dels jägare och bytesdjur.
t.ex när både rovdjur och bytesdjur utvecklade ögon
Innan djuren kunde se fick de nöja sig med att känna, lukta och smaka sig fram.
båda var små och långsamma
när de kunde se kunde de se avståndet mellan de
kamprustningen eskalerade båda blev större, snabbare och starkare

35
Q

Beskriv fitness.

A

Det som räknas i det långa loppet är förmågan att sprida sina gener.
Ett mått på en individs förmåga att sprida sina gener är fitness.
Hög fitness innebär att individen har större förmåga att fortplanta sig än andra individer av samma art.
väl anpassad till miljön.
Fitness är inget enkelt mått eftersom det påverkas av många faktorer.
Först och främst hur stor avkomma individen får, men avkomman måste också överleva och i sin tur få avkomma för att generna ska spridas vidare.
Ofta avser man antalet ägg, ungar eller frön som överlever eftersom det är ett mått som ofta är mätbart.

36
Q

Beskriv sexuellt urval.

A

Konkurrens om partner leder till en speciell typ av naturligt urval som kallas sexuellt urval.
Intrasexuellt urval
oftast hanarna
gör upp sinsemellan om parningsberedda partner
drivit evolutionen av olika vapen som hanar använder när de sloss om honorna, t.ex hjort hans stora horn, toppars sporrar
Intersexuellt urval:
oftast honorna
väljer den mest attraktiva av de andra könet till sin partner
har drivit evolutionen av olika ornament som hanar använder när de försöker imponera på honor,
t.ex påfågeltuppars stora stjärtplym och guppyhanars starka färger och stora stjärtfena.

37
Q

Varför är utseendet viktigt.

A

hanen parar sig med stor, färgsprakande stjärt ger honan sina söner goda chanser att utveckla samma fina egenskap och sina döttrar fallenhet att välja hanar med samma egenskap
sexuella selektionen vidare mot alla extremare egenskaper
det finns en gräns för hur långt, när kostnaden blir för stor för hanen avstannar utvecklingen
Ska detta fungera får inte signalen tappa kopplingen till hanens övriga kvalitet,

38
Q

Vad är genetisk drift?

A

en stor population och individerna parar sig slumpmässigt
kan ändå vissa egenskaper bli vanligare än andra
utan att de är mer fördelaktiga (advanturous) än andra

39
Q

Beskriv grundareffekten.

A

innebär att ett fåtal individer ur en större population bryter sig loss från populationen och grundar en ny
population
ett exempel på detta är att På vissa små öar i Stilla Havet lever bananflugor som troligen härstammar från en enda gravid hona som blåst dit.
Islandhästen härstammar från ett fåtal individer som de första nybyggarna på island förde sig från västra Norge och Britiska öarna på 1100-talet
Rasen har sedan dess levt isolerad på en ön och skiljer sig på flera sätt från de raser den härstammar från.

40
Q

Beskriv Flaskhalseffekten.

A

En population genomgår en flaskhus om större delen av en population dör ut.
e.g. en naturkatastrof
de få individer som överlever kommer oftast inte ha samma allelfrekvenser so ursprungs populationen
sannolikt att överlevarna kommer att ha färre alleler än ursprungspopulationen
den lilla gruppen överlevare kommer att utgöra den genetiska grunden för kommande generationer
oftast populationens allelfrekvenser vara förändrade
den ärftliga variationen minskad.
Skillnaden mellan grundareffekten och flaskhalseffekten är att ursprungspopulationen finns kvar vid grundareffekten, medan den dör ut vid en flaskhals.

41
Q

Beskriv hur nya arter kan uppstå.

A

rter uppkommer från andra arter
Darwin’s bok Om arternas uppkomst, omskakande eftersom det då var helt otänkbar
det fanns dock en variation mellan individer, mellanformer och gränsfall

42
Q

Vad är en art?

A

En art är en grupp organismer som är nära släkt med varandra och som har någon speciell egenskap som andra liknande organismer inte har. Individer som hör till samma art kan fortplanta sig med varandra.

43
Q

Vad är en artbarriär?

A

För att arter inte ska ta fel när de ska välja partner har det utvecklats art isolerande mekanismer.
begränsat med energi och tid
det dåligt för alla inblandade om man uppvaktade en individ ur en annan art där fortplantnings framgången skulle vara noll.

44
Q

Beskriv några artbarriärer.

A

beteende: För arter som låter kan sången/lätet vara avgörande för om individerna blir intresserade av varandra.
utseende: det är det som är mest iögonfall, vi ser tydligt skillnad på två olika djur och på varandra men olika djur har olika ögon och synsystem därför är vissa saker som är uppenbart för oss inte uppenbart för alla andra arter
tid: till exempel ha olika tidpunkter för fortplantning förhindras arter att para sig med varandra.
rum: många arter bildas genom geografisk isolering
mekanismerna. Arter som är isolerade kan inte utbyta genetiskt material.
anatomiska omöjligheter: till exempel flicksländorna har könsorganen utvecklats specifikt så att det vore omöjligt för två individer ur olika arter att para sig med varandr

45
Q

Vad är en hybrid?

A

individer från olika arter fås att para sig med varandra

brukar bli sterilt

46
Q

Beskriv hur man kan säga att evolution är fakta.

A

ossil: man kan ålder bestämma fynden bland annat genom att mäta sönderfallshastigheten av radioaktiva isotoper, till exempel kol och uran. Tack vare alla fossil som hittats har forskarna kunnat följa utvecklingen av djur och växter genom årmiljonerna. Genom att jämföra organismer från olika tidsperioder med dagens livsformer kan man dra slutsatser om hur livet har utvecklats.

Utbredning:
Under yngre karbon, hängde alla landområden på jorden ihop i en enda superkontinent, Pangea.
Under jura splittrades Pangea i 2 delar, Gondwana och Laurasien
Under äldre krita Gondwana delas i de nutida kontinenterna som började röra sig mot de positioner de har idag
organismerna som fanns då följde med de olika kontinenterna och har sedan dess utvecklats till nya arter
Kontinenternas rörelser förklarar hur vissa djur- och växtgrupper kan finnas på platser som i dag ligger avskilt långt ifrån varandra.

Biverkningar av släktskap

likheter i fosterutveckling
likheter i kroppskonstruktion
rester av ointelligent design
biokemiska och molekylära likheter

47
Q

Vilka tillhör människoaporna?

A
schimpans
dvärgschimpans
östlig gorilla
västlig gorilla
borneo orangutang
sumatraorangutang
48
Q

På vilka sätt kan vi se spår av vårt förflutna?

A

fossil
boplatser
likheter med dagens levande arter
olika molekylära metoder

49
Q

Vad kan vi avläsa bara genom att titta på skelettet?

A

man kan se om individen var upprätt från nackhålet i skallbenet
För att se om individen har haft ett tal kollar man på fossil med moderna tungben.
man skilja om det ett mansskelett och kvinnoskelett: kvinnor har ett bredare bäcken, mäns extremiteter brukar ha längre och tjockare ben
En paleoantropolog kan, med hjälp av datorrekonstruktion, skapa bilder av hur mjukdelarna kan ha sett ut på ett skelett.

50
Q

Vad kan vi avläsa genom att titta på fotavtrycken?

A

man kan se hur många personer som gick tillsammans
räkna ut hur långa och tunga personerna som har lämnat spåren
hur de gick

51
Q

Vad kan vi avläsa med hjälp av mitokondrie-DNA?

A

man ärver mitokondrie-DNA från sin mamma
man kan rita betydligt enklare släktträd än om man använder kärn-DNA
man räkna ut hur långt tillbaka i tiden deras sista gemensamma urmoder levde.

52
Q

Vad är skillnaden på Hominider och Homininer?

A

Hominider: omfattar människor, schimpanser, gorillor, orangutanger och dessa gruppers nära förfäder
Homininer: omfattar endast människor inklusive utrotade ‘förmänniskor’

53
Q

Vad har vi för egenskaper hos alla homininer?

A

upprätt gångstil
relativt små hörntänder
markerade ögonbågar
fötter som inte är gripfötter utan främst gång fötter

54
Q

Beskriv Austalopitecus afarensis

A

Hittad i Etiopien i 1974 i ett helt skelett
Ca 1 m lång, gick på två ben
Det betyder sydapan från Afar
Arten existerade ca 4 miljoner år sedan
Släktet Homo kan ha utvecklats från någon form som var närstående Australopithecus i Afrika
Sydaporna lär ha använt enkla redskap – t.ex. vassa stenar som används till att skrapa loss kött från ben och hudar. Sydapor levde på savannen och kan ha utnyttjat det kött som blev över efter de stora rovdjurens måltider.

55
Q

Beskriv Homo Habilis

A

‘den händiga människan’
deras hjärna var ca hälften så stor som vår hjärna men betydligt större än sydapornas hjärnor
Kan ha varit först med att tillverka redskap t.ex. stenredskap med vass egg.
1-1,5 m lång
gav troligtvis upphov till Homo erectus

56
Q

Beskriv Homo erectus

A

‘den upprätta människan’
var lika lång som nutidsmänniskan
använde vapen och eld för att värma upp sig och tillaga till mat
Kunde bygga skydd att bo i
de tillverkade kläder
Kunde då överleva i kallare klimat än tropiska Afrika.
Arten spred sig till Asien där den levde till för ca 100 000 år sedan

57
Q

Beskriv Homo Neanderthalensis

A

levde mellan 400 000 och 30 000 år sedan
var kraftiga och muskulösa
männen var drygt 165 cm och kvinnorna 155 cm
levde i Europa, i västra Asien österut till södra Sibirien och söderut till Mellanöstern
använde verktyg och eld
hade ett enklare symbolspråk
saknade den moderna människans kreativitet
använde enklare verktyg

58
Q

Beskriv Homo Sapiens.

A

‘människan som vet’
utvecklades från någon av de ättlingar till homo erectus som levde kvar i Afrika
hände för 200 000 sedan
90 000 år sedan spreds Homo sapiens ut över världen
DNA tyder att de kunde få barn med Homo Neanderthalensis
Homo sapiens hade bra redskap och handelsvägar
De hade en utvecklad ekonomisk och social struktur
30 000 år sedan då istiden gjorde en sista framryckning i Europa.

59
Q

Hur spred sig Homo Sapiens över jorden?

A

utanför Afrika till Förenade Arabemiraten (125 000)
Oman (106 000)
Israel (95 000)
För ca 80 000 år sedan gjordes en andra vandring ur Afrika
Då korsade en grupp Röda havets södra sund till Arabiska halvön och därifrån spred de sig sakta österut
Gamlaste fynden utanför Mellanöstern efter det är i Indien (74 000 år gamla)
Därifrån spred sig människorna vidare till Sydostasien och Kina.
Människan korsade den polynesiska övärlden och koloniserade Australien.
Homo sapiens koloniserade Europa (50 000 - 30 000 år sedan)

60
Q

Varför dog Neanderthalensis ut?

A

Man vet inte varför neandertalarna dog ut men kan se egenskaperna som skilde oss
Homo sapiens var mer kreativa, det finns, bland annat, bevarade grottmålningar, de alla verkar vara gjorda av Homo sapiens
Den moderna människan verkar också ha varit bättre på att nätverka och samarbeta än neandertalarna.
När man studerar verktyg som båda arterna tillverkade ser man att neandertalarna inte hämtade material mer än 5 mil från sin boplats men den moderna människan hämtade material som var mer än 30 mil bort
Detta betydde att de måste av samarbetade med andra grupper
Neandertalarna tros också ha varit sämre på att anpassa sig, vilket kan ha bidragit till deras försvinnande.
Den största bekymmer för neandertalerna än för den moderna människan var det växlande klimatet