Epidemiologi Flashcards

1
Q

Vad betyder kausalitet?

A

Orsakssamband

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är en determinant?

A

Riskfaktor, exponering

kan vara positiv, t.ex. vaccination

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är syftet med epidemiologiska studier?

A
  1. Beskriva mängden (t.ex.) sjukdom i en population

2. Skatta samband mellan exponering (determinant) och utfall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ge exempel på ett utfall (i en epidemiologisk studie)?

A

Sjukdom, dödsfall, friskförklaring, ökad/minskad välfärd mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är en population?

A

En grupp individer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

En slutsats som dragit från studier av en population gäller alltid för individen, sant eller falskt?

A

Falskt!
För att kunna dra slutsatser för en population måste man studera en population. Dessvärre innebär det iINTE att vad som generellt gäller för en population alltid gäller för en individ i den populationen!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är syftet med en beskrivande/deskriptiv studie? Ge exempel.

A

Beskriva och kategorisera egenskaper.

Ex: fallrapporter, fallserier, surveys.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är syftet med en förklarande studie? Ge exempel.

A

Testa hypoteser, förklara samband (kausalitet).

Ex: experimentella studier eller observationsstudier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär observationsstudier?

A

Forskaren observerar, mäter och samlar in data utan att ingripa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär experimentella studier?

A

Forskaren ingriper, dvs gör ett aktivt försök att ändra en determinant (t.ex. ett bromsa ett sjukdomsförlopp med förändrad diet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Finns det någon nackdel/fördel med experimentella studier?

A

Fördel: forskaren har kontroll över allt genom att ingripa.
Nackdel: ej naturlig miljö. En viss behandling kanske ger ett visst utfall i kontrollerad miljö men ett helt annat i verkligheten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär en tvärsnittsstudie (cross sectional)?

A

Är en typ av observationsstudie, där man mäter exponering och utfall samtidigt, vid samma tidpunkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ge ett konkret exempel på en tvärsnittsstudie.

A

Påvisa sjukdom som prevalens (%), t.ex. andel förkylda studenter i en klass vid ett visst tillfälle.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilken nackdel finns det med tvärsnittstudier?

A

Svårt/omöjligt att bedöma kausalitet (orsakssamband) mellan exponering och utfall, men vet ju inte vilket som kom först.
– Ex. man frågar vilka som är trötta och vilka som är förkylda. Frågan är då om man blivit förkyld för att man är trött, eller tvärt om.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilken fördel finns det med tvärsnittsstudier?

A

Ganska enkla och billiga studier att genomföra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

En annan typ av observationsstudie är kohort. Vad innebär kohort?

A

Longitudinell (mäts över tid) studie där man har två urvalsgrupper, med en bestämd gemensam erfarenhet (t.ex. sjukdomsfria). Sedan utsätts individerna för exponenter och man kan studera utfall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilken är den största fördelen med Kohort-studier?

A

Starkaste metoden att påvisa kausalitet (orsakssamband) av alla observationsstudier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka nackdelar finns det med Kohort-studier?

A

Ofta kostsamma, kräver lång uppföljningstid och många individer. Kan även få problem med bortfall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Man kan öven utföra observationsstudier genom fall-kontroll. Vad innebär det?

A

Man väljer individer med t.ex. en sjukdom samt en kontrollgrupp. Man undersöker förekomst av orsakande faktorer i båda grupperna, tillbaka i tiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka fördelar finns det med fall-kontroll?

A

Man kan undersöka många exponeringsfaktorer (om man inte vet vilken faktor som orsakat fallet).
Passar bra att undersöka ovanliga sjukdomar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka nackdelar finns det med fall-kontroll?

A

Klurigt att välja kontrollgrupp (ska inte ha sjukdom men spegla exponeringen i populationen där sjukdom utvecklades).

Går ej att uppskatta sjukdomsförekomst (prevalens) eftersom man väljer ut individer.

22
Q

Vilken typ av observationsstudie handlar det om när man studerar ett fall?

A

Fallrapport

23
Q

Vilken typ av observationsstudie handlar det om när man studerar flera fall?

A

Fallserie

24
Q

Vilken typ av observationsstudie handlar det om när man samlar fall och kontroller och jämför exponering?

A

Fall-kontroll

25
Q

Vilken typ av observationsstudie handlar det om när man följer två grupper över tid och studerar vilka som blir sjuka och vilka som inte blir sjuka?

A

Kohort-studie

26
Q

Vilken studietyp?
“…relief of clinical signs associated with osteoarthritis. Thirty-six dogs received carprofen, and 34 received a placebo.”

A

Experimentell studie, eftersom man aktivt gått in och läkemedelsbehandlat.

27
Q

När man valt studietyp, vilka ska man studera?

A
  • Kan i regel inte studera alla individer
  • Måste dra ett stickprov (går ej att mäta alla individer)
  • Frågan är, vad vill vi säga med vår studie?
  • Målet är att kunna dra slutsatser om en verklig, eller tänkt, population
28
Q

Ett viktigt nyckelbegrepp är “representerbarhet”, vad innebär det?

A

Hur väl de studerade individerna representerar den population som man vill dra slutsatsen på.

29
Q

Om man vill studera förekomst av höftledsdysplasi hos hundar i Sverige, måste man utgå ifrån en representerbar grupp (eftersom det inte går att studera samtliga individer i landet). Ge exempel på representerbara grupper.

A
  • Hundar registrerade i SKK. Nackdelen är att man endast kan studera prevalens av HD hos renrasiga hundar.
  • Hundar registrerade i AGRIA/folksam/svedea (försäkringsbolag). Nackdelen är att man endast kan studera prevalens av HD hos försäkrade hundar.
30
Q

Vad är prevalens?

A

Anger den andel individer i en population som har en given sjukdom eller ett givet tillstånd.

31
Q

Vad är incidens?

A

Inflödet av nya sjukdomsfall.

32
Q

Ge exempel på determinanter till gastroenterit hos katt?

A
Allergi
Smittämne
Nedsatt immunförsvar
Stress
Ålder
Genetik
Lever- eller njursjukdom
33
Q

Vilka determinanter ingår i den epodemiologiska triaden?

A

Värd
Agens
Miljö

34
Q

Hur delar man in orsaker? (tänk orsakspajen)

A

Bidragande orsaker/delorsaker
Tillräckliga orsaker
Nödvändiga orsaker

35
Q

Vad betyder epidemiologi?

A

Läran om sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp.

36
Q

Vilka tre delar tittar man på när man vill hitta ett mönster i en deskriptiv epidemiologi?

A

Individer - vilka drabbas?
Plats - var slår sjukdomen ner?
Tid - när slår sjukdomen till?

37
Q

Mätningar är aldrig perfekta, vilka två typer av fel pratar man om?

A
  • De som påverkar precisionen (slumpmässiga fel).

- De som påverkar validiteten (systematiska fel, bias)

38
Q

Ge tre exempel på bias (systematiska fel).

A
  • Selektionsbias
  • Observationsbias (informationsbias, felklassifikationsbias)
  • Confounding bias (förväxlingseffekt)
39
Q

Vad innebär selektionsbias?

A

Ett systematiskt fel i hur individer väljs ut till en studie. Ger en felaktig representation.

40
Q

Vad är inferens?

A

Slutsatser som vi drar på ett automatiserat sätt utifrån kontexten. Dessa slutsatser, inferenser, drar vi baserade på vår omvärldskunskap, det vi redan vet, samt det vi förväntar oss av texten.

41
Q

Stickprover ur ett urval bör alltid tas slumpmässigt. Ge exempel på hur slumpmässigt urval kan se ut.

A
  • Enkelt slumpmässigt urval = t.ex. datorprogram som slumpar stickprov ur ett komplett register.
  • Systematiskt urval = t.ex. studera var tionde patient.
  • Stratifierat utval = dela upp populationen i kategoriska grupper (ras, ålder etc.) och ta slumpmässiga stickprov ur varje grupp.
42
Q

Ge exempel på ICKE slumpmässigt urval.

A
  • Bekvämlighetsurval = t.ex. de vi får tag på, de enklaste, de första etc.
  • Syftesurval = t.ex. de vi tror är sjuka (kan vara bra i vissa sammanhang dock).
  • Måfå = man tror att man väljer slumpmässigt men det sker alltid omedveten selektion.
43
Q

Hur kan selektionsbias minimeras?

A
  • Representativ studiepopulation
  • Slumpmässigt urval (dator)
  • Hög svarsfrekvens bland studiedeltagare
  • Lågt bortfall bland studiedeltagare
  • Tänk efter vilka “krafter” som kan påverka individer att delta i observationsstudier.
44
Q

Vad innebär observationsbias/felklassifikationsbias?

A

T.ex. sjuka djur som felaktigt klassas som friska eller tvärtom.

45
Q

I vilka studier kan observationsbias/felklassifikationsbias uppstå?

A
  • Kohort-studier

- Fall-kontrollstudier

46
Q

Vilken information får man om man räknar ut ett tests sensitivity (känslighet)?

A

Delen av de sjuka som testar positivt.

47
Q

Vilken information får man om man räknar ut ett tests specificitet?

A

Delen av de friska som testas negativt.

48
Q

Ge exempel på olika typer av observationsbias (felklassifikationsbias).

A
  • Recall bias
  • Intervjuarbias
  • “Vara till lags-bias” (Clever Hans effect)
49
Q

Hur kan observationsbias (felklassifikationsbias) minimeras?

A
  • Blindad uppskattning av exponering och utfall
  • Valida (representerbara) och biologiskt relevanta metoder för att uppskatta exponering och utfall.
  • Komplett och detaljerad information
  • Objektiva mätningar
  • Känna till felkällor
50
Q

Vad innebär Confounding?

A

När det sanna sambandet mellan exponering och utfall störs pga effekten av en tredje faktor.