Epidemiologi 3

Question 1

Vad är vanligtvis de tre målen för epidemiologiska studier?

Answer 1

Uppskatta mängden sjukdom i en population.
Skatta samband mellan exponering och förekomst av sjukdom.
Dra välgrundade slutsatser om kausala samband.

Question 2

Vilka två typer av fel finns det i epidemiologiska studier?

Answer 2

Fel som påverkar precisionen och fel som påverkar validiteten.

Question 3

Vilka fel påverkar precisionen?

Answer 3

Slumpmässiga fel

Question 4

Vilka fel påverkar validiteten?

Answer 4

Systematiska fel eller bias. Alltså avvikelser från det sanna värdet.

Question 5

Hur motverkar man slumpmässiga fel?

Answer 5

Tar många prover. Ju fler prover man tar desto mindre effekt har de slumpmässiga felen.

Question 6

Vad är bias?

Answer 6

Ett systematiskt fel som leder till felaktig uppskattning av hur exponering för en faktor påverkar sjukdomsfrekvensen i en population.

Question 7

Vilka typer av bias finns det?

Answer 7

Selektionsbias, observationsbias och confounding bias

Question 8

Andra namn för observationsbias

Answer 8

Informationsbias och missklassifikationsbias.

Question 9

Vad är selektionsbias?

Answer 9

Ett systematiskt fel i hur individer inkluderas till en studie.

Question 10

Hur kan man gör sitt urval?

Answer 10

Icke slumpmässigt som vid bekvämlighetsbias, urval med visst syfte eller hipp som happ.
Man också göra slumpmässigt urval som enkelt urval, systematiskt urval eller stratifierat urval.

Question 11

Vad är enkelt urval och vad kräver det?

Answer 11

Alla individer har samma chans att bli valda. Man måste ha en komplett lista av alla individer.

Question 12

Vad är systemiskt urval? Vad ska man tänka på?

Answer 12

Man tar exempelvis var tionde patient under en dag. Viktigt att slumpvis dra ett nummer mellan 1-10 som start.

Question 13

Vad är stratifierat urval?

Answer 13

Man delar upp populationen i grupper och tar slumpmässigt urval ur grupperna. Det är viktigt att ta hänsyn till gruppernas andel om man vill ha en populationsskattning.

Question 14

Hur kan selektionsbias minimeras? 5 saker.

Answer 14

• Representativ studiepopulation
• Slumpmässigt urval av deltagare ur studiepopulationen
• Hög svarsfrekvens
  Lågt bortfall
• Tänk efter vilka krafter som kan påverka individer att delta i observationsstudier

Question 15

Vad är observationsbias?

Answer 15

Kallas också felklassifikationsbias. Felklassifikationen kan vara beträffande sjukdomsstatus eller exponeringsstatus.

Question 16

Hur uppstår observationsbias i kohortstudier?

Answer 16

Om informationen om sjukdomsstatus erhålles på ett icke-jämförbart sätt för den exponerade respektive oexponerade gruppen.

Question 17

Hur uppstår observationsbias i fall-kontrollstudier?

Answer 17

Om informationen om exponeringsstatus erhålles på ett icke-jämförbart sätt från fall- respektive kontrollgruppen.

Question 18

Vilka två saker kollar man på för att bedöma om ett diagnostiskt test är bra?

Answer 18

Testets känslighet och specificitet.

Question 19

Hur räknar man ut ett tests känslighet?

Answer 19

Det är delen av de sjuka som testar positivt.

Question 20

Hur räknar man ut ett tests specificitet?

Answer 20

Det är delen av de friska som testar positivt.

Question 21

Vilka typer av observationsbias finns det?

Answer 21

Recall bias
Intervjuarbias
“Vara till lags” bias

Question 22

Hur kan man minimera observationsbias? 5 saker

Answer 22

• Blindad uppskattning av exponering och utfall
• Använda valida, repeterbara och biologiskt relevanta metoder för att uppskatta exponering och utfall
• Använda komplett och detaljerad information
• Använda objektiva mätningar där det är möjligt
• Lär känna möjliga felkällor

Question 23

Vad är en confounder?

Answer 23

En faktor som samvarierar med den studerade exponeringen som påverkar risken att insjukna i den studerade sjukdomen.

Question 24

När uppstår confounding bias?

Answer 24

När en confounder förekommer i olika frekvens i de grupper som jämförs

Question 25

Vad är confounding bias?

Answer 25

Sambandet mellan en exponering och utfall påverkas av en tredje faktor som man inte har tagit hänsyn till

Question 26

Hur kontrollerar man confounding?

Answer 26

Kan göras när man designar studien genom matchning, alltså att balansera data med avseende på confounders. Det kan också göras vid analys genom stratifiering och multivariabla analyser.

Question 27

Vilka typer av validitet finns det?

Answer 27

Inre och yttre validitet. Inre validitet är korrekt slutsats om den undersökta populationen, alltså frånvaro av systematiska fel. Yttre validitet kallas också extern validitet och är när man kan använda resultaten för att dra slutsatser om grupper utanför den undersökta populationen.