Energisystemets omställning Flashcards
Första föreläsningen på området hållbarhet (Till seminariumsquiz)
Fråga: Vilka är de tre huvudorsakerna till omställningen av energisystemet?
Svar:
- Resursbas, vilket innebär att tillgången och kostnaderna för olika energiresurser förändras över tid, exempelvis genom tekniska innovationer som fracking (Hydraulisk spräckning).
- Energisäkerhet, handlar om att minska beroendet av ojämnt fördelade fossila bränslen och att hantera globala energikriser.
- Klimatförändringar är också en avgörande faktor, med målet att minska utsläppen av växthusgaser och begränsa den globala uppvärmningen, vilket kräver en övergång till förnybara energikällor.
Fråga: Hur definieras energianvändning i Sverige?
Svar:
- Elektricitet, används för hushåll, offentlig verksamhet, företag och industrier.
- Värme, används främst för uppvärmning av byggnader och produktion av varmvatten.
Processvärme, är energi som används för att producera stål, cement, konstgödsel och kemikalier. - Drivmedel, används för transporter på väg, till sjöss och i luften, samt i arbetsmaskiner.
Fråga: Vad innebär det att energisystemet alltid är i balans?
Svar:
Tillförd energi = använd energi + förluster
Detta innebär att all energi som tillförs systemet antingen används för avsett ändamål eller går förlorad som spillvärme eller andra typer av förluster. En stor del av energisystemet består av just dessa förluster, och olika energibärare har olika möjligheter till lagring.
Fråga: Vad kännetecknar det nya energisystemet som växer fram?
Svar:
- Mindre produktionsanläggningar och “prosumers” (konsumenter som också är producenter) blir vanligare, vilket decentraliserar energiproduktionen.
- Användarflöden som följer produktionsflöden, vilket innebär att energianvändningen anpassas efter produktionen, snarare än tvärtom.
- Olika former av energilagring och nya energibärare blir allt viktigare för att hantera variationer i produktionen. “Direkt” elproduktion och -användning minskar förluster jämfört med system där energi omvandlas flera gånger.
Fråga: Ge exempel på hur variationer i energiproduktionen kan hanteras.
Svar:
- Transmission mellan regioner möjliggör utjämning av produktion och efterfrågan över större områden.
- Energilagring i form av batterier, vätgas, pumpkraft och termisk lagring kan jämna ut variationer över tid.
- Sektorskoppling, innebär att olika sektorer (t.ex. el, värme och transport) samverkar för att optimera energianvändningen.
- Efterfrågestyrning, innebär att konsumenter anpassar sin förbrukning efter tillgången på energi.
- Produktionsflexibilitet, innebär att energiproduktionen kan anpassas snabbt efter efterfrågan.
Fråga: Vilka energikällor ingår i “Sveriges energikonsumtion 1800-2022”?
Svar:
- Vattenkraft, som har varit en viktig energikälla sedan industrialiseringen.
- Biomassa, traditionellt använt för uppvärmning och matlagning, men även för elproduktion.
- Vindkraft, som har ökat kraftigt de senaste åren.
- Kol, som användes främst under industrialiseringen och för elproduktion.
- Olja, som dominerade transportsektorn och uppvärmningen under 1900-talet.
- Gas, som används för uppvärmning och industriella processer.
- Kärnkraft, som byggdes ut under andra hälften av 1900-talet.
- Övrigt, vilket kan inkludera torv, biogas och andra mindre energikällor.
Fråga: Vad innebär “Fit-for-55”?
Svar: Policies för att nå 55% utsläppsreduktion till 2030. Det är ett paket av lagstiftningsåtgärder från EU med målet att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Detta inkluderar exempelvis ESR (Effort Sharing Regulation), RED (Förnybarhetsdirektivet) och EED (Energieffektiviseringsdirektivet).
Fråga: Vad är syftet med “Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM)”?
Svar: CO2-tullar för importerade varor. CBAM är en mekanism inom EU:s klimatpolitik som syftar till att förhindra koldioxidläckage, vilket innebär att företag flyttar sin produktion till länder med lägre klimatambitioner för att undvika kostnader relaterade till utsläpp. Genom att införa en tull på varor som importeras från länder med lägre klimatstandarder, ska CBAM säkerställa att dessa varor återspeglar de klimatåtgärder som vidtas inom EU.
Fråga: Nämn några av de industrier som har potential för utveckling i Sverige.
Svar:
- Stålindustrin, genom projekt som HYBRIT som syftar till fossilfri stålproduktion.
- Cementindustrin, med hjälp av koldioxidavskiljning (CCS) för att minska processutsläppen.
- Gödningsmedel (ammoniak), genom att använda vätgas producerad med förnybar energi.
- Återvinning av plast, för att minska användningen av nyproducerad plast och minska utsläppen från förbränning.
- Batterifabriker, för att stödja elektrifieringen av transportsektorn och energilagring.
Fråga: Vad menas med “Demand side management”?
Svar: Minskad eller förflyttad förbrukning (lastförskjutning) – hushåll och industri. Det handlar om att styra och anpassa efterfrågan på energi för att bättre matcha tillgänglig produktion, särskilt från variabla energikällor som sol och vind. Detta kan innebära att hushåll och industrier minskar sin elanvändning under perioder med hög belastning eller flyttar sin förbrukning till tider då elen är billigare och mer tillgänglig.
