Energiflöde Flashcards
ekologi
Näringskedja
Den visar hur energi/biomassa omvandlar från producent - konsumenter - nedbrytare
Näringspyramid
Den visar hur energi/biomassa som finns kvar eller har försvunnit i varje steg av producenter - konsumenter - nedbrytare
Energilagar
Energi kan inte förstöras, utan den kan bara omvandlas till olika energiformer. När energi används, blir den mer utspridd och blir därmed mindre och mindre användbar.
Omvandling av energi
solenergi - bunden kemisk energi - värmeenergi
Fotosyntes + cellandning (BILD)
Solen strålar på en växt och ger den solenergi. Växten får vatten från jorden och koldioxid från luften, och det bildas fotosyntes. Under fotosyntesen så omvandlar växtens solenergi till bunden kemisk energi i form av kolhydrater (kolväte) i växtens biomassa. Växtens kemiska energi först då vidare till djur som äter upp växten, i det här fallet en ko. Kon behöver syre för att kunna frigöra energin i födan genom cellandningen, Under cellandningsprocessen bildas koldioxid och vatten som resprodukter och en del av den frigjorde energin omvandlar då till värmeenergi, och släpps ut till omgivningen. Nästa steg har vi människor som intar den kemiska bunden energin från växter och kon genom att konsumera mat. Männsikorna intar syre för cellandningen där den kemiska energin omvandlas och frigörs för deras behov. Under processen så släpps även koldioxid och vatten ut till omgivningen samt värmeenergi. Sista steget har vi nedbrytarna, som vi då har svampar, maskar och bakterier, dessa organismer bryter ner dött organiskt material och tar upp bunden kemisk energi i materialet. För att kunna bryta ner dött organiskt materialet behöver de syre för deras cellandning. Restprodukter som då bildas är också koldioxid, vatten och även värmeenergi.
Formel fotosyntes
Solenergi + vatten + koldioxid – kolväte (bunden kemisk energi) + syre
formel cellandning
Kolväte (bunden kemisk energi) + syre – Värmeenergi + koldioxid + vatten
Fotosyntes + cellandning
producent
BILD BILEN
Bensinen är även en kolväte, en typ av fossila bränslen (med bunden kemisk energi)). För att bensinen ska förbrännas krävs det syre från luften. Förbränningen sker i motorn, och detta frigör energi som kan användas för att driva bilen framåt. Under förbränningens process bildas koldioxid och vatten som restprodukter och släpps ut till atmosfären genom bilens avgasrör. En del av den frigjorda energin omvandlas till värmeenergi och släpps också ut till atmosfären, vilket innebär att inte all energi används för bilens rörelse.
Förbränningsprocess
Samma som cellandningen
Fossila bränslen
Fossila bränslen är energikällor som bildats från organiskt material som växter och djur, som levde för hundra tals år sedan. Under högt tryck och temperatur i jordskorpan omvandlades dessa till kol, olja och naturgas. De innehåller bunden kemisk energi (energi som finns lagrad i bindningar mellan atomer i ett ämne) som frigörs vid förbränninge. Vid förbränningen av fossila bränslen bildas koldioxid, vilket bidrar till klimatförändringar. Eftersom det tar hundra tals år för att lagra den räknas de som icke-förnybar resurser, vilket innebär att de kommer att ta slut om vi försätter att använda de i samma takt. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs stora mängder av
Vilka organismer innehåller fortfarande bunden kemisk energi och exempel på fossila bränslen
Förhistoriska organismer (döda organismer) som inte har brutits ner fullständigt genom den naturliga processen innehåller bunden kemisk energi. Olja och bensin är exempel på fossilt bränsle.
Växthuseffekten
Växthuseffekten är en naturlig process som håller värmen i jorden och har en bebolig temperatur. det fungerar genom att solens strålar når jordytan, en del absorberas och värmer upp marken och haven, resten reflekteras tillbaka till rymden. Gaser i atmosfären som koldioxid, metan och vattenånga fångar upp en del av värmen, som annars skulle ha strålat tillbaka till rymden, de fungerar som ett glas i en växthus. Växthusgaser gör att värmestrålningar studsar till jordytan, vilket värmer planeten upp. Utan växthuseffekten skulle medeltemperaturen vara -18 grader, istället för + 15 grader som det är idag. Problemet uppstår när människor överdriver användningen av koldioxid och andra växthusgaser, som förbränning av fossila bränslen. Det leder till att atmosfären fångar upp mer värme än normalt, vilket kan resultera i global uppvärmning.
Näringspyramid (BILD)
Växterna omvandlar solenergi till ekmisk energi genom fotosyntes. Denna energi lagras i form av biomassa (kolhydrater, proteiner och fetter) som kan utnyttjas av djur som äter växter. När kon äter växten används en stor del av energin för dess cellandning. 90% av energin går förlorad åt värme eller används för livsuppehållande processer som rörelse och kroppsvärme. Resprodukter bildas, där en del av energin släpps ut i form av koldioxid och vatten i atmosfären. Endast 10% av den ursprungliga energin i växtens lagras som en ny biomassa i kons kropp. Detta förs då vidare till nästa nivå av näringspyramiden som är då primär konsumenten. Människor äter kon, där 90% går också förlorad som värme och restprodukter och endast 10% av kons biomassa lagras i människokroppen som biomassa och används vidare. Viktiga principer att komma ihåg är att mellan varje nivå av näringspyramiden så går 90% energi förlorad och endast 10 % förs vidare. Detta gör näringspyramiden ineffektiv och förklarar varför högre nivåer (rovdjur och människor) behöver energi från lägre nivåer för att överleva. Eftersom så mycket energi går förlorad på vägen, finns det därför mindre energi tillgänglig för konsumenter på högre upp.
