Elvira Anteckningar Flashcards
Säkerhet:
Säkerhet: Akuta skador på människor till följd av olyckor i (socio)-tekniska system.
(färjeolyckor, olycka i processindustri, bränder, etc)
Hälsa:
Hälsa: Hälsopåverkan av långvarig exponering (radon, partiklar i luft, strålning, värme &
kyla)
Miljö:
Miljö: Påverkan på ekologiska system från framförallt teknologiska system. Större
utsträckning i avstånd och tid.
Empirisk säkerhetsstyrning:
Empirisk säkerhetsstyrning: Olyckor som händer ofta men med låg konsekvens.
Exempelvis trafikolyckor, arbetsplatsolyckor. Risken kan mätas och kontrolleras empiriskt,
statistiska studier.
Evolutionär säkerhetsstyrning:
Evolutionär säkerhetsstyrning: Större konsekvens, lägre frekvens. Ex flygfart, järnväg,
industri. Succesiva förbättringar, olycksutredning och riskanalyser.
Analytisk säkerthetsstyrning:
Analytisk säkerthetsstyrning: Extrema konsekvenser. Händer inte ofta. Ex kärnkraft, ny
teknik. Få erfarenheter. Riskanalyser är enda sättet att kontrollera risk.
Säkerhet över tid
Olika faser:
Koncept/Ide -> Design -> Konstruktion -> Drift -> Förändring - > Avveckling
Olika strategier i olika faser. Riskanalysen har stor effekt i tidiga skeden men kan användas i
alla faser.
Det finns olika sätt att förklara olyckor mha ex tekniska fel, mänskliga fel, organisatoriska fel,
systemfel.
Kvantitativ riskanalys:
Kvantitativ riskanalys bygger på risk som svaret på risktripletten. Vilka avvikelser kan
inträffa? Hur troliga är dem? Vad är konsekvenserna av dem?
Absoluta riskmått:
Absoluta riskmått: Ex Hur ofta något inträffar per år. Inte i relation till något annat. Ex den
årliga ekonomiska risken är att vi kommer förlora 1 miljoner till följd av brand. Ex 0.0005
förväntat antal döda per år. Kräver omfattande analyser vilket leder till stora osäkerheter
kring informationen. Ger informationen var riskreducerande åtgärder ger störst effekt. Kräver
acceptanskriterier.
Relativa riskmått:
Relativa riskmått: En viss risk uttryckt i jämförelse med en annan risk. Ex jämför process A
är 15x så riskfylld som process B. Säger inget om hur stor risken faktiskt är. Kan få fram
vilken komponent som bidrar mest till risken (ingen info om det är kostnadsnyttigt). Mindre
omfattande analyser, kräver mindre info för behöver bara fokusera på saker som skiljer
systemen man kollar på. Mindre osäkerheter.
Möjliga mål med en QRA:
Möjliga mål med en QRA:
- Undersöka vilka delar av ett system som ger störst bidrag till totala risken
- Prioritera riskreducerande åtgärder
- Räkna fram riskmått – underlag för bedömning för bedömning av acceptabel risk
- Underlag för incident/- krishantering
Scenarioreducering
Mål då antal scenarier reduceras:
Scenarioreducering
Mål då antal scenarier reduceras:
– Den totala risknivån ska ej över- eller underskattas, t.ex. inte bortse från kritiska händelser
som bidrar till risk
– Scenarierna ska vara heltäckande
– Scenarierna ska inte överlappa – dvs inte dubbelräkna scenarier
– Antalet scenarier ska vara ”hanterbart”
Scenarioreducering
Reduktionen kan ske i ett antal steg:
- Ta bort scenarier vars konsekvenser inte är signifikanta.
- Tex om man är intresserad av risker för tredje man kan alla scenarier som endast påverkar
anställda tas bort. - Kombinera/gruppera scenarier som liknar varandra (skapa kluster)
- Tex ett litet rörbrott på två olika ledningar där samma ämne flödar i samma tryck etc kan
grupperas som ett scenario. - För parametrar som kan anta en mängd värden så begränsa till ett fåtal av dessa men
inkludera alla varianter. Ex litet hål 15 mm(10-30mm) Stort hål 40mm (30-60mm). - Ta endast hänsyn till de parametrar som har stor påverkan på konsekvenserna. (Ta hjälp av
känslighetsanalys)
Deterministisk analys:
Deterministisk analys: En analys där sannolikheter inte tas hänsyn till explicit. Analysen
fokuserar helt på konsekvenser av scenarier. Skyddsmål fastställs baserat på konsekvenser,
konsekvenserna identifieras och beräknas av ett hanterbart antal värsta troliga fall. (Som vi
gjorde i industribrandskydd).
Fördelar:
- Mindre omfattande
- Kräver mindre info
- Passar enklare situationer där man vill veta om man är säker/icke säker
Nackdelar:
- Hur ska man hantera osannolika men icke omöjliga scenarier?
- Vad är en ett värsta troligt fall och ett alltför osannolikt fall?
- En rad konservativa antaganden görs
- Svårt att identifiera scenarier som bidrar mkt till risken.
God processäkerhet:
- God design och konstruktion av process- och försörjningssystemet (PLANT)
- Kompetens och säkerhetsmedvetande hos personal (PEOPLE)
- God organisation och välfungerande ledning (PROCEDURES)
Inherent safety:
Inherent safety: Principen med inneboende säkerhet är att konstruera en anläggning och
process som undviker farorna snarare än att lägga till en rad skyddssystem. (Exempel med
trappan, bo i en enplansvilla)
Genuin säkerhet p.g.a. att naturlagar, grundläggande kemiska och fysikaliska egenskaper
etc, gör att, oavsett vilka tekniska fel eller mänskliga misstag och t.o.m. medvetet felaktiga
handlingar inkl. t.o.m. sabotage, som inträffar, så är processen, anläggningen eller
verksamheten säker.
Grundläggande principer:
- Intensifiera och minimera. Ha så lite farliga ämnen som möjligt.
- Ersätt. Ersätt de farliga ämnena med mindre farliga
- Begränsa eller mildra effekterna. Genom att ändra betingelserna för processen kan man
begränsa eller mildra effekterna av en olycka; t.ex. genom att ha kall vätska istället för varm
gas i processen, eller att arbeta med utspädda lösningar istället för koncentrerade.
- Förenkla. Sträva efter en så enkel anläggning som möjligt.
Metoder vid riskanalys:
Grovanalys Index-metoder What-if?: Ifrågasättandet av funktioner och människors hantering av dem genom att fråga ”What if?”. Kan följa punkter på en ritning. HAZOP (Hazard and Operability study) FMEA (Failure Mode and Effect Analysis) Operatörsanalys Felträd Händelseträd
Arbetssätt HAZOP:
Arbetssätt HAZOP:
- Dela upp systemet i lämpliga sektioner (tillförlitlig ritning)
- Välj en analyspunkt (nod) eller flera i sektionen
- Generera avvikelser från normalt tillstånd i analyspunkterna med hjälp av nyckeord (som ex
högre, lägre, inget)
- Sök tänkbara orsaker till avvikelserna
- Beskriv konsekvenserna för varje definierad orsak
- Inkludera redan vidtagna åtgärder och bedöm risken som tolerabel eller krav på åtgärder.
Informationskällor för frekvensskattningar:
Informationskällor för frekvensskattningar
- Data
- Logiska modeller
- Expertbedömningar
Typer av data:
Typer av data:
- Platsspecifik: Finns data för just den anläggningen. Väl anpassad för analysobjektet. Finns
ofta väldigt begränsad data. Räcker i regel inte.
- Domänspecifik: Tittar på andra liknande anläggningar. Ger en god fingervisning men inte
anpassad för det aktuella systemet.
- Generisk: Tittar på helt andra typer av anläggningar. Måste vara försiktig och anpassa till
sin anläggning.
Typer av data:
Ofta måste datan justeras pga:
Viktigt att tänka på:
- Tekniska förändringar
- Förändringar i omgivningsvillkor
- Lokala miljöfaktorer
- Platsspecifika faktorer
Viktigt att tänka på: - Är datan tillämpbar/applicerbar på det aktuella systemet?
- Är databaserna ”kompletta”? Är de inte det kommer den antagligen underskatta
incidenterna. - Är populationen datan kommer ifrån stor?
Cut sets:
Cut sets: En kombination av bashändelser som om de inträffar leder till att
topphändelsen inträffar.
Minimal cut sets:
Minimal cut sets: En kombination av bashändelser som om de inträffar leder till att
topphändelsen inträffar och som alla är nödvändiga för att topphändelsen ska inträffa.
Tas fram för att kunna identifiera svagheter och kunna prioritera åtgärder. Ju färre antal
bashändelser som ingår i ett MSC desto mer sannolikt är scenariot.
Common Cause Failures:
Common Cause Failures
Bakomliggande händelser som kan trigga flera händelser samtidigt. En enskild händelse
påverkar alltså flera av grenarna i ett felträd.
Vanliga orsaker: Gemensamma försörjningssysteb, gemensam hårdvara/mjukvara,
Likhet i utformning/design, Gemensamma procedurer/underhåll ( 2 aggregat tankas med
fel bränsle), samlokalisering.
Strategier för att undvika CCF:
Strategier för att undvika CCF: Diversifiera (ha 2 olika sensorer och inte 2 likadana),
separera, bygg in säkerhetsmarginaler (ta höjd för CCF).
Tillförlitlighet:
Tillförlitlighet: Sannolikhet att en komponent eller ett system fungerar felfritt under en
viss tidsperiod.
Förutsättning: Händelserna inträffar slumpmässigt och med en konstant felfrekvens λ
över tid (intensitet)
note to self: Gör ett felträd när du beräknar sådana uppgifter och beräkna på detta sätt
felfrekvensen för topphändelsen och sist sannolikheten.
Bayes sats:
Bayes sats: Uppdaterar sin information mha ny information.
Spridnining
Hygieniskt gränsvärde:
Spridnining
Hygieniskt gränsvärde: Högsta godtagbara genomsnittshalt av en luftförorening i
inandningsluften
Spridnining
storlek på Gasspridning beror på:
- Utsläppets storlek
- Ämnets farlighet för luft, mark och vatten
- Spridningsvägar på olycksplatsen
- Känsligheten hos recipienten
Tunga gaser drivs framåt av kraften i det utströmmande mediet.
Lätta gaser sprids passivt, med vinden.
Markförhållanden
En källa till turbulens är när vinden kommer i kontakt med ett underlag, ex mark eller
träd/byggnaden. Ett skrovligt underlag ger upphov till mer turbulens.
Atmosfärisk stabilitet
Hävningkurva: beskriver att om luften stiger kommer temperaturen sjunka 1 grad/100m
Skikningskurva: Beror på rådande lufttryck och temperatur.
Stabil skiktning: Uppstår när marken är kall
Extremt stabil skiktning: Mycket kall mark och låg vind. Liten spridning.
Instabil skitning: Ger förhållandevis god spridning
Neutral skitning: Mellansspridning.
Stabilitetsklass A-F där stabilitetsklass A är instabilast. Ju instabilare ju mer turbulens (borde
ge kortare spridning)
Vanliga antaganden vid konsekvensberäkningar vid spridning av giftig gas:
- En medelkoncentration används
- Inget aktivt agerande sker utan människor befinner sig på samma plats hela tiden
- Exponeringstiden=utsläppstiden
- Ingen hänsyn till eventuellt ökad fysisk aktivitet
- Endast avstånd till LC50 uppskattas (Alla inom avstånden dör, ingen utanför)
- Effektzonen antas vara en cirkelsektor
Safety Performance indicators:
Safety Performance indicators – indikatorer på hur väl säkerhetsarbetet fungerar.