EKG tolkning T6 Flashcards
Vad ger spridning av depolarisering respektive repolarisering MOT, respektive FRÅN elektroden för signaler?
(positiv signal = uppåt på EKG, negativ signal = nedåt på EKG)
DEPOLARISERING
- Spridning MOT elektroden –> positiv signal
- Spridning FRÅN elektroden –> negativ signal
REPOLARISERING
- Spridning MOT elektroden –> negativ signal
- Spridning FRÅN elektroden –> positiv signal
Vilka extremitetsavledningar har vi?
- aVL, - 30°
- I, 0°
- (-) aVR, 30°
- II, 60°
- aVF, 90°
- III, 120°
Avledning II, aVF och III är de inferiora avledningarna.
Vilka bröstavledningar har vi och hur kan de delas in?
- Septala (vid kammarseptum): V1, V2
- Anteriora: V3, V4
- Laterala: V5, V6 (ev V4)
De kan också delas in i
- Anteroseptala, V1 - V4
- Anterolaterala, V3 - V6
Vad står de olika bokstäverna PQRSTU (och J) för?
- P-vågen –> Förmakens depolarisation
- PQ-tid –> impulsfördröjningen i AV-noden
- Q-våg –> Septums depolarisation
- QRS-komplex –> Kamrarnas depolarisation (Q och S alltid negativa och R alltid positiv)
- J-punkt –> där S-vågen övergår i ST-sträckan (används för att mäta ST-höjning/sänkning)
- ST-sträckan –> “inför repolarisationen” (väldigt viktig för att se STEMI eller NSTEMI)
- T-vågen –> Kamrarnas repolarisation
- ev U-våg –> okänd, ev papillarmusklerna som spökar.
- QT-tid –> totala tiden för de- och repolarisation av kamrarna
(Obs. jag har tagit lite från EKG.nu, så ta detta med en liten nypa salt)
På et vanligt EKG-papper med 50mm/s i hastighet, vad står 1mm bredd (liten ruta), 5mm bredd (stor ruta), 1 mm höjd (liten ruta) och 5 mm höjd (stor ruta) för?
1 mm bredd (liten ruta) –> 0,02 s, alt 20 ms
5 mm bredd (stor ruta) –> 0,1 s, alt 100 ms
1 mm höjd (liten ruta) –> 0,1 mV
5 mm höjd (stor ruta) –> 0,5 mV
Nämn en bra ordning (individuellt, men jag tycker den här är bra) på sakerna som man ska titta på i ett helt EKG!
Obs. detta är från sammanfattningen längst ner i powerpointen.
- RYTM (regelbundet/oregelbundet)
- FREKVENS (normal, takykardi, bradykardi)
- (FOKUS - varifrån kommer signalen? förstod inte riktigt denna)
- P-VÅGOR
- PQ-TID
- Q-VÅG
- QRS-DURATION
- QRS-AMPLITUD
- VAT (ventrikulär aktiveringstid, om QRS-amplitud är hög)
- R-PROGRESSIONEN
- QRS-MAXVEKTOR (elaxeln)
- QT-STRÄCKA
- ST-STRÄCKA
- T-VÅGOR
Vad ska man titta på vad gäller rytm och frekvens?
RYTM
- Regelbunden? Oregelbunden?
- —> Helt oregelbunden eller finns viss regelbundenhet?
FREKVENS
- Normal, takykard eller bradykard?
Om vi har sinusrytm får vi en positiv P-våg i…?
Avledning II
Vad är normalt för P-vågor?
- EN P-våg före varje QRS-komplex
- Positiv i avledning II (och vanligtvis i I, aVF, och v3-v6)
- Bredd under 0,12 s och amplitud under ca 2,5 - 3.
Avvikande P-vågor är P-pulmonale, P-mitrale, fladdervågor, flimmervågor och retrograd P-våg. Vad innebär dessa?
P-PULMONALE –> hög, spetsig i II och v1. Förstorat höger förmak
P-MITRALE –> bred, bifasisk i II. Förstorat vänster förmak
FLADDERVÅGOR –> frekvens 250-350/min. Sågtandade. Elektriska signalen cirklar runt i förmaket.
FLIMMERVÅGOR –> frekvens över 350/min. Står mest och flimrar- kaoz.
RETROGRAD P-VÅG –> negativ i II - impulsen vandrar upp från AV-knutan eller ektopiskt i förmaken
Nämn fyra saker som kan leda till att P-vågor saknas!
- FÖRMAKSFLIMMER –> inga P-vågor, utan bara massa flimmervågor
- SINUSARREST –> P-våg saknas på förväntad plats och uppkommer sedan utan regelbundenhet
- SA-BLOCK (sinoatrialt) –> P-våg saknas på förväntad plats, men till skillnad från sinusarrest så fortsätter sedan P-vågorna med samma regelbundna rytm efter avbrottet
- REENTRY-TAKYKARDI
PQ-tiden mäter signalens spridning i förmaken, samt fördröjningen (rödljuset) i AV-knutan.
Vad är referensvärdet för PQ-tid och vad tyder för snabb och för långsam PQ-tid på?
0,12 - 0,22 s.
Förkortad PQ-tid –> preexitation (genväg förbi AV-knutan)
Förlängd PQ-tid –> AV-block I
Vilka typer av AV-block finns det och vad kännetecknar dem?
AV-BLOCK I –> ökad fördröjning i AV-noden. Syns i EKG som PQ-tid över 0,22s. Kan vara normalfynd.
AV-BLOCK II, MOBITZ TYP 1 –> syns som successiv förlängning av PQ-tiden som sedan resulterar i ett uteblivet QRS-komplex, för att sedan börja om. Kan också vara normalfynd, t ex under natten hos unga
AV-BLOCK II, MOBITZ TYP 2 –> här är det konstant PQ-tid, men vissa QRS-komplex överleds inte. Är alltid patologiskt och ger ökad risk för AV-BLOCK III.
AV-BLOCK III –> P-vågorna och QRS-komplexen har helt tappat kontakten med varandra. Ibland lyckas AV-noden ge en “nodal” ersättningsrytm på ca 40-50 slag/min. Annars blir det ventrikulär ersättningsrytm på 30-40 slag/min.
Hur vet man att elaxeln är normal?
Hur bestämmer man vilken grad elaxeln ligger på?
Normal om positiv QRS i både I och II.
Elaxeln är vid den extremitetsavledning som har mest positiv QRS, t ex om den är störst i avl I –> 0° elaxel.
Q-vågan står för septums deplarisation. Vad är normalt respektive patologiskt för Q-vågen?
Normalt finns det (små och smala) Q-vågor avl III och de vänstersidiga; I, aVL, v5, v6. QS-komplex får finnas i v1.
Patologiskt kan vara tecken på genomgången infarkt:
- över 0,03 s
- över 25% av R (alltså - breda och djupa Q-vågor = inge bra)
- om dessa patologiska Q-vågor finns i två eller fler angränsande avledningar
- Q-vågor i v2 eller v3 (här ska de inte vara)
I vilka avledningar tittar man på R-progressionen?
Bröstavledningarna (v1-v6)
QRS-komplexet ska vara under 0,12 i duration.
Vad talar för lång duration för?
Vad talar hög amplitud för?
Vad talar låg amplitud för?
FÖR LÅNG DURATION:
- grenblock (skänkelblock)
- ventrikulärt slag
- preexitation
FÖR HÖG AMPLITUD:
- v1-v3 –> högerkammarhypertrofi
- v4-v6 –> vänsterkammarhypertrofi
LÅGA AMPLITUDER (isolering):
- Fetma
- KOL
- Perikardvätska
Hur ser ett högersidigt skänkelblock ut på EKG?
- Breddökat QRS-komplex (över 0,12 s)
- I v1-v2 ses M-format komplex (M - moderaterna –> HÖGERsidigt block)
- Bred S-våg i vänstersidiga (v5-v6, I, aVL)
- Diskordanta (motsatt håll mot QRS?) T-vågor i högersidiga avledningar
Hur ser ett vänstersidigt skänkelblock ut på EKG?
- Breddökat QRS-komplez (över 0,12 s)
- I v1-v3 ses bred S-våg (ser ut som ett V - vänsterpartiet –> vänstersidigt skänkelblock)
- Har M-format i de vänstersidiga avledningarna, men bättre att kolla efter V/M i de högersidiga v1-v2.
- Diskordanta T-vågor på högersidan
Vad finns det för tecken på vänsterkammarhypertrofi på ett EKG?
- HÖG AMPLITUD QRS –> MISSTÄNK HYPERTROFI
- Solokov-Lyon –> S i v1 + R i v5 över 3,8
- Cornellprodukt –> krånglig men högre specificitet
- ST-T-förändringar i vänstersidiga avledningar (aVL, I, v5-v6)
Vad finns det för tecken på högerkammarhypertrofi på ett EKG?
HÖG AMPLITUD QRS –> MISSTÄNK HYPERTROFI
Högersidigt är svårare att se än vänstersidigt.
- R-våg större än S-våg i v1 –> tyder på HKH (överlag höga R till höger och djupa S till vänster)
- Högerställd elaxel, över 90°
- Förlängt VAT i v1, över 0,035 s
- ST-T-förändringar i högersidiga avledningar (avR, v1-v2)
Vad tyder en ST-höjning på och hur stor ska den vara för att vara patologisk?
Tyder på:
- total ischemi pga utebliven blodförsöjning –> t ex AKUT HJÄRTINFARKT
STEMI har ofta “tombstone-utseende”.
Patologisk om:
- MÄN: Över 2 mm i v2-v3
- KVINNOR: över 1,5 mm i v2-v3
- över 1 mm i övriga avledningar
Var mäts ST-förändringar?
I j-punkten
Hur kan man m.h.a. EKG ana var ischemin finns vid ST-höjning?
Titta på vilka avledningar som är påverkade.
Anterioseptalt: v1-v4
Lateralt: v5-v6, (aVL)
Inferiost: II, aVF, III
Förutom t ex hjärtinfarkt, kan man få ST-höjningar av perimyokardit. Hur ser detta ut på EKG?
- Uppåt KONKAVA ST-höjningar i DE FLESTA avledningar (jämfört med t ex infarkt där de är konvexa, tombstoneformade och framför allt är i enstaka angränsade avledningar)
- Utbredd, ospecifik T-vågsnegativisering
- Sänkt PQ-sträcka
- Inga patologiska Q-vågor
Vad kan ST-sänkning bero på och när är det patologiskt?
- Ischemi pga försämrad blodförsöjning i hjärtmuskeln, t ex vid coronarinsufficiens (leder till kärlkramp). NSTEMI vom man har myokardskada (troponinsläpp).
Mäts 60 ms efter J-punkten, eller direkt i J-punkten.
- ST-sänkningar är patologiska vid:
- —> Minst 0,5 mm sänkning i två angränsande avledningar 60 ms efter J-punkten
- —> Minst 0,5 mm sänkning i v2-v3 i J-punkten, respektive minst 1 mm sänkning i övriga avledningar i J-punkten
- —> Vid arbete: minst 1 mm sänkning i v5, v6. Minst 1,5 mm sänkning i aVF och III.
(egen kommentar: uppåtsluttande ST-sänkning som återgår vid vila är i regel bra, medan platåformad eller nedåtsluttande ST-sänkning som inte går tillbaka är patologiskt).
Normala T-vågor är konkordanta (går åt samma håll) med QRS-komplexet, är minst 10% av R och är positiva i v2-v6, samt aVL om R är större än 5 mm.
Vad finns det för avvikande T-vågor?
- Generellt negativa
- Bifasiska (inte jämna, går upp och ner typ)
- Höga och spetsiga (tyder på hyperkalemi)
- Flacka (tyder på hypokalemi)
- T-vågsnegativisering över 1 mm i minst två angränsande avledningar (kan tyda på NSTEMI)
Vad ger ökad QT-tid ökad risk för? Vad kan ge ökad QT-tid?
Lång QT-tid ger risk för arytmier, t ex ventrikeltakykardi (?)
Saker som kan ge ökad QT-tid:
- Vissa läkemedel
- Gendefekter
För att korrigera QT-tiden för hjärtfrekvensen kan man räkna ut QTc. Hur då?
QTc = QT/(roten ur frekvensen)
