Arbetsprov och lungfunktion Flashcards
Nämn några indikationer för arbetsprov!
- Oklara bröstsmärtor som ger misstanke om coronarsjukdom
- Arytmiutredning
- Genomgången infarkt –> arbetsförmåga
- Värdering efter kranskärlskirurgi eller PCI
- Klaffel och shuntar –> arbetsförmåga och blodtryck
- Oklar arbetsbegränsning, ökad trötthet
- Ansträngningsutlöst astma
- Inför vissa yrken (t ex rökdykare)
Nämn tre tecken på typisk angina!
Obs. saknas slide för denna.
- Retrosternal smärta
- Smärtan uppkommer vid ansträngning/kyla/stress
- Smärtan försvinner vid vila eller nitro
Vad är absolut kontraindikation för arbetsprov?
Pågående myokardpåverkan, t ex ST-höjningar och bröstsmärta i vila
Nämn några relativa kontraindikationer för arbetsprov!
- Påverkat allmäntillstånd –> t ex hjärtsvikt, infektion
- Potentiellt allvarlig arytmi eller överledningsrubbning
- Aorstastenos (kräver tätare BT-kontroller)
- Viloangina - NSTEMI?
- Nyligen genomgången myokardpåverkan
- Förhöjt vilo-BT –> över 230/120 mmHg
Grundutförande av arbetsprov är att man cyklar. Män brukar börja på 50W och öka 15/min, medan kvinnor brukar börja på 30 W och öka 10/min. För att få ett bra arbetsprov ska man minst komma upp i 85% av förväntad maxpuls.
Vilka parametrar kontrolleras under provet?
- EKG –> kontinuerligt
- Blodtryck –> varannan minut
- Subjektiva uppskattningar varannan minut
- –> Ansträngning 6-20-gradig skala
- –> Bröstsmärta, andfåddhet och bentrötthet 10-gradig skala
Vilka fyra kategorier kan leda till att man avbryter ett arbetsprov?
- SUBJEKTIVA BESVÄR
- –> Uttalad ansträngning 16-18/20
- –> Uttalad bröstsmärta 4-5/10
- –> Uttalad andfåddhet 7-9/10
- –> led-, muskel-, benbesvär
- EKG-FÖRÄNDRINGAR
- –> ST-sänkning över 4 mm
- –> ST-höjning
- –> Arytmi (t ex frekventa VES och VT)
- –> Skänkelblock
- BLODTRYCKSREKATIONER
- –> Över 280 mmHg
- –> Utebliven BT-ökning trots belastningsökning
- –> BT-sänkningar över 10-15 mmHg
- PULS
- –> patient når sin maxpuls, dvs 220 - ålder
Vänster- respektive högerskänkelblock, preexitation, hypertrofi, farmaka och kvinnor över 40 kan medföra svårigheter att bedöma coronarinsufficiens under arbetsprov. Vad beror detta på för respektive grej?
- Vä-skänkelblock —> ST-sträckan kan ej bedömas
- Hö-skänkelblock —> ST i v1-v3 kan ej bedömas
- Preexitation —> med delta-våg kan ST-sträckan inte bedömas
- Farmaka —> Digitalis och B-blockerare försvårar bedömningen
- Kvinnor över 40 år —> mindre sensitivt och specifikt arbetsprov
Nu till den stora frågan! Vilka patologiska tecken kan man se för att diagnostisera coronarinsufficiens?
- ST-SÄNKNING:
a) > 1 mm lateralt (v5-v6) ELLER
b) > 1,5 mm inferiort (aVF, III) SAMT
c) minst två angränsande avledningar påverkade - PLATÅFORMAD/NEDÅTSLUTTANDE ST-STRÄCKA –> stärker diagnosen
- LÅNGSAM REGRESS AV ST-SÄNKNINGEN –> stärker diagnosen
- NEGATIV T-VÅG 2-4 MIN EFTER AVSLUTAT ARBETE –> stärker diagnosen
- SAMTIDIG BRÖSTSMÄRTA —> stärker diagnosen
Hur/var ska man mäta ST-sänkning?
- ST-sänkningen mäts 60 ms efter J-punkten
- Om ST-sträckan är förhöjd i vila –> mät sänkningen från nollinjen
- Om ST-sträckan är sänkt i vila –> Mät sänkningen som sänkning från vilo-nivån
- ST-lutningen mäts från J-punkten och 60 ms framåt
Dynamisk (vanlig) spirometri kan mäta de flesta lungvolymerna, men inte residualvolymen, TLC och FRC. För att mäta residualvolymen krävs statisk (box) spirometri (kroppspletysmografi?), som finns på klinfys. Vad är de olika typerna av spirometri bra för?
Dynamisk - bra för att hitta KOL/astma (alltså obstruktiva)
Statisk - bra för att hitta restriktiva sjukdomar
Vid statisk spirometri sitter patienten i en glasbox och andas in i ett munstycke. Med hjälp av denna undersökning kan man få fram FRC (funktionella residualkapaciteten), dvs volymen luft som är kvar i lungorna endexspiratoriskt.
Hur räknar man för att få fram denna FRC?
FRC = Vbox x (Pbox/Palv)
Dvs. FRC är boxens volym gånger kvoten av deltatrycket i boxen delat med deltatrycket i alveolerna.
Med hjälp av FRC kan vi sedan få RV, residualvolymen, dvs volymen som finns kvar efter en maximal utandning.
Vad är MEF och FEF?
Typ samma sak som PEF. Det man mäter med en PEF-mätare liksom.
MEF och FEF75 kan visa på obstruktivitet i de större luftvägarna.
FEF50 och FEF25 kan visa på obsturktivitet i de mindre.
Hur ser en typisk spirometrikurva ut för perifer obstruktivitet?
Ofta normal till en början (MEF och FEV1) och sjunker sedan under normal vid FEF50 och FEF25, dvs sänkt slutexpiratoriskt flöde.
Beror på inflammation, ödem eller slemhinnesvullnad perifert i luftvägsträdet.
Hur ser en typisk spirometri ut för KOL och emfysem?
Obstruktiv. Typiskt hängmatteformad. Låga MEF och FEF och luftvägarna slår igen ganska snabbt.
- slappa eftergivliga lungor
- uttalad obstruktivitet med dynamisk kompression (luftvägarna faller samman -> ronki)
- uttalad flödesbegränsning ju mer patienten tar i
- inandningen bättre än utandningen
Hur ser en typisk spirometri ut för astma?
Obstruktiv. Också LITE hängmatteformad tycker jag.
- Sänkta exspiratoriska och inspiratoriska flöden. Sänkt FVC
- Signifikant (mer än en friskt) reversibilitet med ökade flöden. —> förbättrad FEV1 med minst 12% och minst 200 ml, samt ökad VC (minst 12%) då stängda perifera luftvägar vidgas
