EKG Flashcards

1
Q

Vad kan man se på ett EKG?

A
  • Hjärtats rytm (sinusrytm? förekommer det extraslag?)
  • infarkter, både akuta och äldre
  • hypertrofier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

När ska man ta ett EKG?

A

vid:

  • bröstsmärtor
  • infarktdiagnostik och uppföljning
  • rytmrubbningar
  • preoperativ utredning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad mäter ett EKG?

A

EKG registrerar den elektriska aktiviteten i hjärtat

spänning på y-axel och tid på X-axel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad beror avstånden på hjärtslagen som syns på ett EKG?

A

Hjärtfrekvens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad visar P-vågen?

A

Förmakens depolarisation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är PQ tid?

A

Den elektriska impulsen når AV-noden där det sker en fördröjning så att kamrarna hinner fyllas ordentligt. Detta visas so PQ-tid

  • impulsfördröjning i AV-nod
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är QRS-komplexet?

A

Efter fördröjningen i AV-noden går den elektriska signalen via His bunt, till skänklarna och purinjefibrerna (konnektiva fiber) ner över kamrarna och ger en kammardepolarisation.

  • kammardepolarisation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur kan man använda P-vågen för att se patologiska förändringar?

A

P-duration och P-vågens utseende kan visa om det föreligger anatomiska förändringar i förmaken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är ST-sträcka och T våg?

A

Kammarrepolarisation (en återställningsfas)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är J-punkten?

A

punkten där QRS komplexet slutar och ST-sträckan börjar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är T-vågen?

A

T-vågen avspeglar den snabba fasen i kammarcellernas repolarisation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är en U-våg?

A

U-vågen är en positiv våg efter T-vågen. Den är vanligare vid bradykardi men det är oklart varför vissa har den.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är QT-tid?

A

QT tid avspeglar den totala tiden för kammarens aktivering och återhämtning.

Man mäter från början av QRS komplexet till slutet på T-vågen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur ser en P-våg ut?

A

P-vågen är liten POSITIV, ofta symmetrisk. Den är liten eftersom förmaken är små och avlägsna från elektroderna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur ska man kontrollera P-vågen vid EKG tolkning?

A

P-vågen ska alltid vara positiv i avledning II och som regel även övriga avledningar.

P-vågen är normalt < 1mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är en normal PQ tid?

A

normalt mellan 0,12 och 0,22 sekunder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad innebär en förlängd PQ tid?

A

en PQ tid över 0,22 sekundär innebär att det föreligger AV-block I

Blocken behöver inte ligga i AV noden utan kan även ligga i HIS bunt eller i förmaksmyokard

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

När kan PQ tiden förkortas?

A

Vissa individer har en eller flera extra retledningabanor (accessoriska banor)
som perforerar bindvävsplattan och möjliggör för impulsen att beträda kammarna direkt, UTAN fördröjning i AV-noden.

=> Då förkortas PQ tiden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

När kan PQ tiden stiga normalt?

A

PQ tid stiger med åldern

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur bedöms ett QRS komplex?

A

Utslaget måste passera baslinjen för att kallas våg.

Om den första vågen är negativ är det alltid en Q-våg. Om den första vågen inte är negativ så kan Q-våg inte finnas i komplexet.

Det första positiva utslaget är en R-våg.

Om R-vågen följs av ett negativt utslag benämns det S-våg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Efter en S-våg syns ibland en till positiv våg, vad kallas den?

A

R´-våg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

hur benämns stora vågor?

A

med STORA bokstäver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur benämns små vågor?

A

med små bokstäver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är ett positivt kammarkomplex?

A

Positivt kammarkomplex innebär att summan av de positiva vågorna överstiger summan av de negativa vågorna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är en normal QRS tid?

A

QRS tiden ska vara <0,12 sekunder, helst ska det vara <0,1s

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad innebär en ökad QRS tid?

A

om QRS > 0,12 s är kammarkomplexet breddökatt, vilket innebär att depolarisationen av kammarna går för långsamt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är de vanligaste orsakerna till förlängd QRS tid?

A
  • Skänkelblock
  • hyperkalemi (impulstransmission i retledningssystemet blir långsammare vid hyperkalemi, vilket leder till förlängd QRS tid)
  • läkemedel (antiarytmika)
  • Ventrikulära extraslag, ventrikulär pacemaker,
  • pre excitation
  • arrebrant överledning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur påverkas de elektriska signalerna i QRS av hypertrofi=

A

vid hypertrofi blir de elektriska signalerna förstärkta, till följd av ökad muskelmassa som genererar kraftigare elektriska potentialer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilka kan normalt ha höga QRS amplituder?

A

smala personer där hjärtat ligger nära elektroderna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

När kan man se låga QRS amplituder?

A

de med ökad avstånd mellan elektroder och hjärta.

  • KOL (stora lungor ökar avståndet)

Övervikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Hur hög är en normL R-VÅG?

A

R-vågen i V5 och V6 ska inte överstiga 27 mm

32
Q

Hur ser en normal R-vågs progression ut?

Och för S-vågen?

A

Normal R-vågs progression innebär att R-vågen blir större och större från V1 till V4-V5 och därefter mindre i V6

tvärt om för S

33
Q

Hur är hjärtats placering i thorax?

A

Apex pekar framåt åt vänster

  • ligger ganska centralt
34
Q

Hur är muskellager och fiberriktningar ordnade i hjärtat?

A

Hjärtats väggar består av olika lager med muskelfiber som är organiserade åt olika håll för att ge så bra och effektiv pumpförmåga som möjligt.

  • de drar ihop sig både inåt och på längden

ytterst och innerst = längsgående fiber

Mitt i = tvärgående

=> Allt detta gör att kammaren kan arbeta ordentligt

35
Q

Hur sker aktionspotentialen vid en hjärtkontraktion?

A

Aktionspotentialen beror på en jonvandring i vanliga hjärtmuskelceller

=> jonvandring över cellmembranet

I starten strömmar natrium SNABBT in och utjämnar laddningsskillnaderna mellan cellernas in och utsida

  • sedan följer kaliumjoner som bygger på skillnaden
  • under repolarisationsfasen återställs laddningen till viloläge igen

Skillnad i tidpunkt för aktivering av olika celler både när det gäller in och utsidan av kamrarnas väggar. I vilken ordning de olika delarna av hjärtat aktiveras/ger tillsammans EKG utseendet.

36
Q

Hur sker summeringen av krafterna vid ett EKG?

A
  • krafterna är vektorer
  • vid aktivering av hjärtat skapas elektriska krafter åt olika riktningar
  • krafterna kan summeras så man får en summa av spänningarna i olika riktningar
  • en vektor är en sk riktad storhet som har både en riktning och en längs
    ex: Kraft, spänning, magnetfält
37
Q

Varför har man flera olika elektroder?

A

de uppfattar olika saker beroende på varifrån de är placerade

38
Q

Hur placeras elektroderna och varför placeras de så?

A

De placeras utefter ett speciellt mönster för att se aktiviteten från olika håll

4 elektorer på extremiteterna

6 elektroder på bröstet
- bröstelektroderna ska sitta på exakt angiven plats

39
Q

Vilka avledningar visar frontalplanet? Hur är de satta?

A

Via elektroerna på extrimitetsavledningarna får vi frontalplanet.

=> totalt 6 st

3 bipolära avledningar
övriga får man när 2 kopplas ihop och mäts mot en 3:e

  • dessa olika avledningar ser på hjärtaktivitetens utbredning i frontalplanet => rakt framifrån
40
Q

Vilka avledningar visar horisontalplanet och hur placeras de?

A

Bröstelektroderna visar aktiviteten i horisontalplanet

  • registrerar hjärtats aktivitet från olika håll
41
Q

Varför är det viktigt att alla elektroder sitter på rätt plats?

A
  • I varje punkt på bröstkorgen har EKG kurvan ett förväntat utseende som i en Anna punkt kan vara patologiskt
  • en liten felplacering kan ge stora förändringar på EKG:t och försvåra jämförelser från ett tillfälle till nästa på samma patient
  • varje elektrod har sin egna kurva
42
Q

Hur kan man ta ett akut EKG?

A

Det går att registrera EKG från extrimiteterna utan att ha bröstavledningarna kopplade.

  • däremot måste extrimitetsavledningarna vara kopplade för att du ska kunna registrera från bröstavlednignarna.
43
Q

Vad ingår i checklistan för EKG?

A

ID och ålder

Kvalitet och testsignal (finns det några störningar?)

Rytm (hjärtfrekvens, grundrytm, extraslag)

P-våg

PQ-tid

QRS komplex

ST-sträcka

T-våg

QT-intervall

+ smmanfattning av fynden

44
Q

Vart lagras EKG?

A

i muse

45
Q

Vad kan man göra för att få snygga EKG?

A
  1. pat ska ligga bekvämt
  2. bra hudprepparering
  3. färska elektroder
  4. rätt personnummer
  5. patienten ska slappna av extra vid registrering
  6. använd aldrig filter.
46
Q

Hur genomförs rytmdiagnostik av ett EKG?

A

Man börjar med att titta på hjärtfrekvensen

rytm: 3 eller fler slag i följd med samma impulsursprung
* titta till höger i rytmdelen av pappret

Många slag= hög puls

Få slag = långsam puls

räkna antalet slag på 10 sekunder och multiplicera med 6 för att få antal slag på 1 min.

47
Q

Vad är ett hjärtslag?

A

ett R-R intervall

48
Q

Hur vet man om det är sinusrytm eller ej?

A

Tre frågor att ställa:

  1. Finns det P-vågor före varje QRS i rytmdelen?
  2. Är P-vågorna positiva i de flesta avledningar?
  3. Är det samma avstånd mellan P och QRS hela tiden?

Om svaret är JA på alla frågor är det sinusrytm i grunden

Normal snusrytm = 50-100 slag/min

49
Q

Vad är extraslag och hur ser man det på EKG? Finns det olika typer?

A

Extraslag är för tidiga slag.

en sinusrytm kan tillfället störas av enstaka extraslag

=> Det finns två typer beroende på var i hjärtat de startar

  1. Supraventrikulära (SVES)
    - ektopiskt förmaksfokus eller modalt fokus.
    - vanligen normal QRS sekvens.
  2. Ventrikulära (VES)
    - P-våg saknas före QRS
    - breddad QRS med avvikande utseende
    - Diskordant T-våg
    - Vanligen full kompentatorisk paus
50
Q

Ge några exempel på andra rytmer än sinusrytm!

A
  • annat fokus än SA i förmak
  • förmaksflimmer
  • förmaksfladder
  • nodal rytm
  • ventrikulär rytm

alla celler i retledningssystemet kan ta över om sinusknutan fallerar

51
Q

Hur ser EKG ut vid förmaksflimmer?

A

P vågor saknas.

Istället syns oregelbundna flimmervågor med frekvens över 350/min

  • oregelbunden kammarrytm
  • normala QRS komplex
52
Q

Hur ser EKG ut vid förmaksfladder?

A

P vågor saknas

  • istället regelbundna fladdervågor (F-vågor) med sågtandsmönster.
  • förmaksfrekvens 250-350 slag/min
  • alla impulser överförs inte till kamrarna
  • kammarfrekvensen är oftast regelbunden men är beroende av blockeringsgrad i AV-noden
  • normala QRS
53
Q

Vad är takykardi och hur syns det på EKG?

A
  • sinustakykardi
    annat förmaksfokus
    snabba förmaksflimmer
    förmaksfladder
  • ventrikulär takykardi
    ventrikel takykardi
    ventrikelflimmer
    HF>100 slag/min
54
Q

Vad är bradykardi och hur syns det på EKG?

A

HF> 50 slag/min

sinusbradykardi

  • blockeringar i AV noden

Nodal rytm => smala komplex utan överförda P-vågor

Ventrikulär rytm => breda komplex utan koppling till förmaksaktivitet

  • kan ses hos vältränade
  • Hos äldre personer är det ofta patologiskt
55
Q

Hur bedöms P-våg och PQ tid mer noggrant?

A

Man tittar på höjden och bredden

P-våg = bredd och höjd bedöms
- högt eller brett slag talar för mycket muskelmassa i ena eller andra förmaken (hypertrofi)

PQ tid= kan vara normal, förlängs eller för kort
- Den tid från P vågens start till QRS komplexets start.

56
Q

Hur bedömer man QRS komplexen?

A

QRS kommer av kammardepolarisation

Bredd=

  • normal bredd < 100 ms (5mm/en ruta)
  • Breddökad bredd > 120 ms eller 6mm

Amplituder=

  • för höga?
  • för låga?

Tecken på genomgång infarkter?

  • finns det patologiska Q-vågor?
  • Hur ser R-vågsprogressionen ut?
  • elektrisk axel
  • Aktivering av kamrarna kan variera i utseende men QRS är ett samlingsnamn
  • principen är att första negativa vågen är en Q-våg
  • första positiva utslaget är en R-tagg
  • Negativa vågen efter en R-tagg är en S-våg
57
Q

Vad beror ökad QRS bredd på?

A

QRS >120 ms

  • skänkel block
  • pacemaker
  • kammarutlöst rytm
  • deltavåg
58
Q

Vad innebär en QRS våg med bredd 100-120 ms?

A

Gråzon.

  • intreventrikulärt ledningshinder?
  • deltavåg?
  • kammarhypertrofi
59
Q

Vad gör man vid ett vänstersidigt skänkelblock?

A

ett vänstersidigt skänkelblock går inte att tolka vidare, EKG bör avbrytas

60
Q

Hur tolkas höga QRS amplituder?

A
  • mycket muskelmassa
  • bra elektriska transmissionsförhållanden
  • delvis åldersrelaterat
  • höga amplituder är ett delkriterium för hypertrofi
61
Q

Hur tolkas låga amplituder av QRS?

A
  • låg elektrisk aktivitet

- dämpning av signalerna

62
Q

Vad ser V1 och V2?

A

höger kammare och kammatseptum

63
Q

Vad ser V3 och V4?

A

Främre segmentet

64
Q

Vad ser V5 och V6?

A

Laterala systemet

65
Q

Vad ser aVL, I?

A

Laterala segment

66
Q

Vad ser II, aVF, III?

A

inferiora/diafragmala segment

67
Q

Hur ser normala Q-vågor ut?

A
  • små Q-vågor i extremitets avledningarna pga septums aktivering
  • små vågor i V4-V6
  • små Q i inferiora avledningar (II-III)

QS-komplex i V1 och/eller III

68
Q

Hur ser patologiska Q-vågor ut?

A

Q> 0,04 sekunder
Q> 25% av R-taggen o samma avledning

Q-våg i V2 och/eller V3 = patologiskt
- djupare och bredare Q-vågor

69
Q

Vad finns det för tecken på genomgången infarkt?

A

Patologiska Q-vågor/ ändringar i R-taggarnas höjd är tecken på genomgången infarkt

  • de räknas som patologiska om de är djupare och bredare

Dålig R-vågs progression är tecken på en genomgången anterpseptal infarkt

  • man förväntar sig att R-vågen ska bli större för varje avledning med maximalamplitud kring V4-V6
70
Q

Kan man använda R-vågen för att se en hjärtinfarkt?

A

R-vågsprogression=

amplituden minskar i bröstavledningarna vilket är tecken på infarkt

71
Q

Hur mycket får en J punkt höjas?

A

Max 1,5-2 mm i V1-V3

max 1 mm i övriga avledningar

72
Q

Hur kan man se om det har skett en sänkning av ST sträckan?

A

Man ska mäta 60 ms efter J punkten

Max 0,5 mm är tillåtet

73
Q

När ses en negativ T-våg?

A
  • hjärtinfarkt
  • ischemi
  • perimyokardit
  • kammarhypertrofi
  • cerebrovaskulära katastrofer
  • intrakraniell tryckstegring
74
Q

Hur ska T-vågor se ut?

A

Ett huvudsakligen positivt QRS komplex följs vanligen av en positiv T-våg

T-vågen ska normalt vara negativ i V1 samt aVL eller i III

(här är R-amplituden liten)

75
Q

Vad ska man tänka på vid svarsskrivning av EKG?

A
  • var systematisk
  • gör en egen tolkning innan du läser datorns tolkningsförslag
  • ta ställning till datortolkningen, håller du med?
  • vid tveksamheter, visa en kollega

datorn är bra på vissa saker men du är bra på andra saker

Svaret ska innehålla:

  • grundrytm
  • hjärtfrekvens
  • patologiska fynd?
  • jämförelse med tidigare EKG
76
Q

Vad kan felaktiga EKG bero på?

A
  • patienten
  • elektrodplacering
  • elektrodkoppling
  • inmatning
  • maskinfel
  • tolkning
  • lagring

FELKOPPLINGAR
- lätt hänt
höger/ vänster????

Rätt sladd till rätt elektrod??