Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Termin 6 > EKG > Flashcards

EKG Flashcards

1
Q

Vilka 3 diffdiagnoser bör man tänka vid smal (QRS <120ms) och regelbunden takykardi?

A
  1. Sinustakykardi (Vanligast)
  2. Supraventrikulär takykardi
  3. Förmaksfladder 2:1
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad ska man fråga sig för att skilja på Sinustaky, SVT och förmaksfladder?

A
  1. Finns det p-vågor?
    • 1/QRS (sinus taky)
    • Inga (SVT)
  2. Finns det fladder?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad orsakar oftast sinustakykardi? Hur behandlas det?

A

Dehydrering - vätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad bör man alltid misstänka vid en ventrikulär puls på 150 +-20?

A

Patienten har fladder tills motsatsen bevisas. Kolla i ALLA avledningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad kan man göra för att lättare upptäcka ett fladder på EKG?

A

Vända EKG upp och ner eller öka till 50mm/s.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur ska man behandla ett fladder?

A

Pulssänkning. Betablockare, kalciumkanalblockare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka 4 diffdiagnoser är viktigast vid diffusa ST-höjningar i flera avledningar? Hur kan man skilja på dessa?

A
  1. Stor MI. Oftast mycket dålig pat, reciproka ST-sänkningar (exkl. V1 o aVR) spikar STEMI.
  2. Perikardit. Ofta diffus PQ-sänkning i flera avledningar. Inga reciproka ST-sänkningar (förutom V1 och aVR). ST-höjningen är alltid konkav uppåt (glad mun). ST-h II > III (annars STEMI).
  3. Tidig repolarisation. Ofta unga män. Inga reciproka ST-sänkningar (förutom V1 och aVR). ST-höjningen är alltid konkav uppåt (glad mun). ST-h II > III (annars STEMI).
  4. Ventrikulärt aneurysm. Tidigare stor MI. Stora Q-vågor.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka 4 faktorer spikar generellt diagnosen stor MI vs. perikardit vid diffusa ST-höjningar?

Om ingen av dessa 4 faktorer förekommer, vad kan då peka mot perikardit?

A
  1. Reciproka ST-sänkningar (exkl. V1 och aVR).
  2. Horisontell eller konvex uppåt ST-höjning.
  3. ST-höjning III > II (utesluter även tidig repol.)
  4. Förvärrade förändringar. Nya Q-vågor.

PQ-sänkning i flera avledningar (kan finnas vid STEMI). Gnidningsljud vid auskultation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad ska man leta efter på EKG när en patient kommer in efter synkopering?

A
  1. Akut koronart syndrom (ischemi)
  2. Dysrytmier (takydysrytmi, bradydysrytmi, AV-block)
  3. Intervallabnormalitet
    • QT-tiden (lång (torsades) eller kort (ovanligt))
    • PQ (kort)(nyckeln till WPW!) + breddat QRS (inte alltid) (WPW)
  4. Hypertrof kardiomyopati
  5. Brugada syndrom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur kan man på ett snabbt sätt se om QT-tiden är för lång?

A

QT-tiden bör vara kortare än hälften av RR-sträckan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad kan långt QT-syndrom leda till?

A

Torsades des pointes-episod (med synkopering)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Varför kan patienter med gastroenterit få långt QT-syndrom?

A

Elektrolytrubbningar pga dehydrering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad gör hypomagnesemi och hypokalemi med EKG?

A

Förlänger QT-intervallet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nämn 5 orsaker till förlängt QT-intervall

A
  1. Hypokalemi (pga U-våg)
  2. Hypomagnesemi
  3. Hypocalcemi
  4. Natriumkanalblockare (Typ Ia antiarytmika)
  5. Övrigt: ökat intrakraniellt tryck, AKS (lite grann), hypotermi (förlänger allt) och medfödda problem.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka 2 enda orsaker finns det till långt QT-syndrom med normal T-våg och förlängd ST-sträcka?

A
  1. Hypocalcemi

2. Hypotermi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka 2 orsaker finns till förlängd ST-sträcka?

A
  1. Hypocalcemi

2. Hypotermi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur definieras Persistent juvenile T-wave pattern? (4 punkter)

Vilken patientgrupp är vanligast?

Vilka diffdiagnoser finns? Hur kan man skilja dessa åt?

A
  1. T-vågsabnormalitet i V1-3 (kan vara V4-6 ibland)
  2. Inverterade eller bifasiska T-vågor
  3. INTE symmetriska eller djupa
  4. < 40

Anteroseptal ischemi och LE. Patientens historik är viktig samt allmänstatus.

18
Q

Vad oroar du dig för om du har djupa inverterade T-vågor i V1-6?

A

Ischemi eller LE

19
Q

Nämn 4 saker som kan ge ST-sänkningar i anteroseptala avledningar

A
  1. Anteroseptal ischemi
  2. Posterior STEMI
  3. RBBB
  4. Hypokalemi
20
Q

Hur skiljer sig septal och posterior MI på EKG?

A

De är spegelbilder av varandra i V1-V2

Septal MI: STE, Q-vågor utvecklas, inverterade T
Post. MI: STD, Höga R utvecklas, T är uppåt

21
Q

Vilka förändringar i EKG kan man hitta vid posterior MI?

A
  1. Ofta associerad med inferior MI pga RCA eller circumflex-ocklusion
  2. 4% av STEMI är isolerat posteriora.
  3. Ökande M&M jämfört med isolerad inferior MI.
  4. Spegelbild av septal MI i V1-V2.
22
Q

Hur kan man skilja på anteroseptal ischemi och posterior STEMI om pat. har ST-sänkningar i V1-3, höga R (jämfört med S) och pos. T?

A

Sätt 2-3 (V4-6) avledningar på vä rygg under scapula. Om ST-höjningar i dessa avledningar -> STEMI!

23
Q

Vilka avledningar avgör om det föreligger sinusrytm?

A

Positiva P-vågor i I, II, III, aVF och -aVR.

24
Q

Vad är Wellens syndrom/tecken? Hur ser det ut på EKG? Vilka fynd finns/finns inte?

A

Stor ocklusion i LAD. Kan vara helt ockluderad med infarkt eller 50-95% med tecken på EKG. Pat. har ofta instabil angina.
På EKG ser man djupa, inverterade eller bifasiska (UPP och sen NER) T-vågor i V2-4.
I fynd finns bara lite eller inte alls höjda hjärtmarkörer. Diskret eller ingen ST-höjning.

25
Hos vilka 3 patientgrupper bör man tänka extra mycket på atypisk hjärtinfarkt?
1. Äldre 2. Kvinnor 3. Diabetiker
26
Vad misstänker du när du ser bifasiska T-vågor som går ned-upp? Vad består upp-delen av i T-vågen?
Kraftig hypokalemi (värden på 1.x och låga 2). Upp-vågen är en stor U-våg.
27
Hur kan man skilja på Wellens tecken och hypokalemi vid bifasiska T-vågor?
Vid hypokalemi är QT-tiden förlängd.
28
Vad skulle man kunna ge för behandling till en pat. med allvarlig hypokalemi (diagnostiserad med EKG) innan labsvaren kommer, för att stabilisera tillståndet?
Magnesium
29
Varför bör man alltid göra ett EKG på någon som kommer till akuten och klagar över dyspepsi?
Kan vara inferior STEMI
30
Vad ska man alltid utesluta vid en inferior STEMI. Varför?
Om det föreligger en högerkammar-extension av den inferiora STEMIn. Om du då minskar preload (blodtrycket - ex. nitro) så får vänsterkammaren ännu mindre fyllnad -> svikt
31
Hur ser du om en patient med inferior STEMI har en högerkammar-extension?
En ST-höjning i V1 (kollar på högerkammaren) och en ST-sänkning i V2 diagnostiserar en högerkammar-MI. En ST-sänkning i V2 med isoeliktriska V1 och V3 är också högerkammar-MI.
32
Vid en inferior STEMI där man inte kan avgöra om det finns en högerkammar-extension, hur kan man göra för att lättare se detta?
Spegelvända bröstavledningarna. ST-höjningar i V3-V6 visar då på en högerkammar-MI.
33
Vad ska man ge en patient med högerkammar-MI? Vad ska man absolut inte ge?
Vätska, de behöver preload för att hjälpa högerkammaren att kontrahera. Man ska inte ge nitrater eller andra läkemedel som sänker preload, då kan BT droppa totalt.
34
Vid vilket tillfälle är aVL extra viktig? När ska man dra öronen åt sig?
aVL kan visa tecken på en tidig inferior STEMI. T-vågen ska alltid vara positiv eller isoelektrisk. Vid en negativ T-våg hos en symptomatisk patient måste man misstänka en inferior STEMI.
35
Vid vilka tillfällen kan man ha en negativ T-våg i aVL?
``` Inferior STEMI (kan vara det första tecknet!) LBBB Vänsterkammarhypertrofi (då ska även T-vågen i I vara negativ!) ```
36
Vad bör du göra om du hittar en negativ T-våg i aVL hos en patient med kardiopulmonella syndrom?
Ta upprepade EKG (och troponin-T?) för att utesluta nydebuterande inferior STEMI
37
Ge 3 exempel på EKG-fynd och ett lungröntgenfynd vid perikardvätska.
1. Elektrisk alternans. QRS kan variera i amplitud och baslinjen kan vandra upp och ner (bara <30% av patienter). 2. Takykardi. Kan vara dämpat vid ex. B-blockad. 3. Låga utslag På lungröntgen ses kardiomegali (sensitivt men inte specifikt).
38
När ska man misstänka perikardeffusion?
Vid samtidig takykardi och låg amplitud på EKG.
39
Hur definieras låg amplitud på EKG?
Toppen på Q till botten av S är: | I + II + III <30mm
40
Vilka diffdiagnoser finns till låg amplitud på EKG? Hur kan de klassificeras?
Låg hjärtaktivitet: - Infiltrativa sjukdomar (sarkoidos, amyloidos) - Hypotyreos med myxödem - Kardiomyopati i slutstadiet Blockering av signaler: - Perikardvätska/mycket pleuravätska - Obesitas - KOL (brösttunna + svagt hjärta)
41
Vad ska man misstänka vid samtidig takykardi och låg amplitud på EKG?
Perikardeffusion!
42
Vilken baslinje ska man jämföra med när man kollar efter ST-förändringar?
T-P-linjen

Termin 6 (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions