Dysartri, apraxi, mm. Flashcards

1
Q

Hur många har dysartri efter stroke? (I procent)

A

50% direkt efter stroke, 27% efter 6 månader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är primär progressiv talapraxi och vad är utmärkande för denna diagnos.

A

En sjukdomsprocess som börjar med apraxi. Apraxi är vanligt tillsammans med afasi och dysartri, men ovanligt som primär diagnos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är dysartri?

A

En neurologisk talstörning orsakad av bristande neurologisk kontroll av talmuskulaturen, orsakad av skada i CNS/PNS.
Kan delas i typer med olika perceptuella drag och bakomliggande neurologiska förändringar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är apraxi?

A

En störning eller förlust av talmotorisk planering, som inte beror på kraft eller räckvidd, utan avspeglar svh att planera eller programmera sensorimotoriska kommandon. Att få talrörelser i rätt ordning och följd. Är ett syndrom kännetecknat av samling symtom, paraplyterm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka typer av förlopp finns det gällande talstörningar?

A

Plötsliga förlopp -> ej progredierande (ex stroke)
Gradvisa förlopp -> Parkinsons, ALS, PPAS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka sensomotoriska avvikelser omfattar dysartri?

A

Svaghet, spasticitet, inkoordination, ofrivilliga rörelser, överdriven eller reducerad eller varierande muskeltonus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är exempel på perceptuella dysartrisymptom vad gällande andning?

A

Korta fraser, hörbar inandning, stön i slutet av fras, press när luften tar slut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är exempel på perceptuella dysartrisymptom vad gällande palatofaryngealt system?

A

Hypernasalitet (luft går ut genom näsan.)
Hyponasalitet (förträngning, luft går inte ut genom näsan)
Nasalt genomslag (ibland nasalitet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är exempel på perceptuella dysartrisymptom vad gällande artikulation?

A

Oprecisa konsonanter, förvrängda vokaler, förlängda fonem, intermittenta sammanbrott i artikulatorisk precision (plötsligt tydligt –> oprecist).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad leder en skada på övre motorneuron till? (cortex till kranialnerv)

A

Spastisk/pseudo-bulbär dysartri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är neuromuskulära symtom vid bilateral skada i övre motorneuron (spastisk dysartri)?

A

Hypertoni
Svag muskulatur
Stegrande reflexer
Ofrivilligt skratt/gråt
Spasticitet i ansikte, tunga, velum, andningsmuskler
Försvagad andning
Svårt att röra ansiktsmusklerna
Rörelseinskränkning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är utmärkande talsymptom vid spastisk dysartri?

A

Oprecisa konsonanter
Spänd/pressad röstkvalité.
Monotont röstläge och röststyrka
Skrapig röst
Långsamt tal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad leder en skada i nedre motorneuron till?

A

Slapp/bulbär dysartri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är utmärkande talsymtom vid slapp dysartri?

A

Hypernasalitet
Läckande röst.
Oprecisa konsonanter
Korta fraser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka neuromuskulära symtom finns vid slapp dysartri?

A

Försämrad vitalkapacitet och nedsatt andningskontroll, andnöd.
Unilateral: Gompares på samma sida, signe de rideu
Bilateral: Lägre velum
Svaghet, hypotoni, fascikulationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är en central pares?

A

Leder till påverkan på motsatt sida av skadelokalisation. Nedre halvan och nedåt, kan rynka pannan, blinka hårt. Skada på övre motorneuron.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är en perifer pares?

A

Hela samma sida påverkad. Skada på nedre motorneuron.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad leder en skada i cerebellum eller förbindelserna mellan cerebellum?

A

Ataktisk dysartri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är neuromuskulära symtom på ataktisk dysatri?

A

Dyskoordination
Ataxi
Dysmetri
Hypotoni
Intentionstremor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilken dysartrityp är vanligt förekommande vid Parkinsons sjukdom?

A

Hypokinetisk dysartri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad orsakar en hypokinetisk dysartri

A

Oftast Parkinsons sjukdom, men kan även förekomma vid blodpropp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka symptom är vanliga vid Parkinsons sjukdom?

A

Hypokinesi
Tremor
Begränsad mimik och gestanvändning
Rigiditet
Svårt att initiera rörelser
Sämre balans
Trötthet, smärta, psykförändringar, sömnstörningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka symtom på talet finns vid hypokinetisk dysartri?

A

Svag läckande röst, varierande och ibland ökande talhastighet.
Monotoni, Oprecisa konsonanter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad leder en skada i de basala ganglierna och dess förbindelser till?

A

Hypo- eller hyperkinetisk dysartri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Vilka är de mest utmärkande talsymptomen vid hyperkinestisk dysartri vid chorea?
Förlängda ljud och omotiverade pauser, överdrivna variationer i röststyrka. Varierande talhastighet.
26
Vilka är de mest utmärkande tal/röstsymptomen vid hyperkinetisk dysartri vid dystoni?
Förvrängda vokaler, överdrivna variationer i röststyrka. Skrapig, spänd-pressad röst, artikulatoriska sammanbrott.
27
Vad är de mest utmärkande talsymtomen vid blandad spastisk-slapp dysartri vid ALS?
Svag skrapig röst, överdriven och utjämnad betoning. Oprecis artikulation, korta fraser.
28
Vad är ljudutbyten?
Ljudutbyten (substitutions) - Felaktig fonologi
29
Vad är förvrängda ljudutbyten?
Både fonemselektion och artikulation blir felaktig (tal- och språknedsättning). Målljudet realiseras fel i och med att tunga, läpp eller käke hamnar fel.
30
Vad är ljudförvrängningar?
Ljudförvrängningar (disortions) - Rätt fonem felaktigt artikulerat
31
Vad är de neuromuskulära symtomen vid hyperkinetisk dysartri vid dystoni?
Långsamma, vridande, ofrivilliga rörelser, hypertoni
32
Vad är de neuromuskulära symtomen vid hyperkinetisk dysartri (vid chorea)?
Snabba, slängiga, ofrivilliga rörelser, varierande muskeltonus.
33
Vilka perceptuella symtom och vilken dysartrityp är associerad med skada i nedre motorneuron?
Hypernasalitet Läckande röst Oprecisa konsonanter Korta fraser. Slapp dysartri
34
Vilka perceptuella symtom och vilken dysartrityp är associerad med skada i övre motorneuron bilateralt?
Oprecisa konsonanter Spänd/pressad/skrapig röstkvalitet Monotont röstläge och röststyrka Långsamt tal. Spastisk dysartri.
35
Vilka perceptuella symptom och vilken dysartrityp är associerad med en unilateral skada i övre övremotorneuron?
Långsam talhastighet Oprecisa konsonanter Skrapig röstkvalitet. Unilateral övremotorneuron-dysartri
36
Vilka perceptuella symtom och vilken dysartrityp är associerad med skada i cerebellum och dess förbindelser?
Överdriven och utjämnad betoning Oregelbundna artikulatoriska sammanbrott Förlängda ljud och pauser Förvrängda vokaler Skrapig röstkvalité Ataktisk dysartri
37
Vilka dysartrityper är associerade med skada i basala ganglierna?
- Hypokinetisk dysartri - Hyperkinetisk dysartri vid dystoni - Hyperkinetisk dysartri vid chorea
38
Vilka perceptuella symptom förekommer vid hypokinetisk dysartri?
- Svag läckande röst - Varierande och ibland ökande talhastighet - Monotoni - Oprecisa konsonanter
39
Vilka perceptuella symtom och vilka dysartrityper är associerade med skada i övre och nedre motorneuron?
- Hypernasalitet - Skrapig pressad röst - Oprecisa konsonanter - Långsamt taltempo - Monotoni - Korta fraser. Blandad spastisk-slapp dysartri vid ALS
40
Vilka perceptuella symptom är associerade med hyperkinetisk dysartri vid dystoni?
Skrapig spänd-pressad röstkvalitet Förvrängda vokaler Artikulatoriska sammanbrott Överdrivna variationer i röststyrka
41
Vilka perceptuella symptom är associerade med hyperkinetisk dysartri vid chorea?
Förlängda ljud Omotiverade pauser Varierande talhastighet Överdrivna variationer i röststyrka
42
Vilka perceptuella symtom och vilka dysartrityp är associerade med varierande skada inom centrala nervsystemet?
Svag skrapig röst Överdriven och utjämnad betoning Oprecis artikulation Korta fraser Blandad spastisk-ataktisk dysartri vid MS
43
Vad är det för typ av nedsättning om det förekommer ljudutbyten/litteralparafrasier (sk. substitutions)?
En felaktig fonologi, en språklig nedsättning. – Afasi
44
Vad är det för typ av nedsättning om det förekommer ljudförvrängningar (sk. distortions)?
Rätt fonem men felaktigt artikulerat, en talmotorisk nedsättning. – Dysartri
45
Vad är det för typ av nedsättning om det förekommer förvrängda ljudutbyten/litteralparafasier? (sk. distorted substitutions)
Både fonemselektion och artikulation felaktig, en dvs tal och språknedsättning. – Talapraxi
46
Hur kan man särskilja talapraxi från afasi?
Förekomsten av ljudförvrängningar och förvrängda ljudutbyten i relation till förekomst av ljudutbyten/litteralparafasier.
47
Hur kan enkel stavelseupprepning vs sekventiell stavelseupprepning hjälpa till i att diagnosticera apraxi?
Personer med apraxi har mindre svårigheter vid enkel stavelseupprepning än vid sekventiell stavelseupprepning. Den artikulatoriska komplexiteten vid sekventiell stavelseupprepning gör uppgiftern svår för personer med talapraxi.
48
Hur kan repetition av flerstaviga ord och enstaviga ord hjälpa att diagnosticera apraxi?
Flerstaviga ord kräver mer avancerad motorisk planering än enstaviga, och talsvh ökar med längd och komplexitet. Personer med afasi har större svårigheter vid repetition av flerstaviga ord än vid enstaviga ord.
49
Vad är det bästa sättet att differentialdiagnosticera mellan apraxi och afasi enligt Ballard?
Bedömning av ord med svag-stark betoning i kombination med test av skillnad vid repetition av flerstaviga vs enstaviga ord.
50
Vad är de mest förekommande karaktärsdragen vid apraxi?
Långsamt tal (kardinalsymtom) Förlängda uppehåll mellan stavelsesekvenser Ljudförvrängningar och förvrängda ljudutbyten Ökade ljudförvrängningar/förvrängda ljudbyten med ökande yttrandelängd/artikulatorisk komplexitet Stavelsesegmentering inom ord Trevande artikulation (kardinalsymtom) Försiktig/förvrängd sekventiell stavelseupprepning kontra enkel
51
Vilka delar bedöms utifrån A-FROM/ICF?
* Kroppslig funktion och anatomisk struktur * Hälsotillstånd (störning, sjukdom) * Aktivitet och Delaktighet * Omgivningsfaktorer * Personliga faktorer
52
Hur bedöms avvikande tal utifrån ICF-kategorin “Kroppslig funktion och anatomisk struktur”?
Kliniska test, bedömning av andning, fonation, oralmotorik, velofarynx, artikulation. Instrumentiellt, akustiskt, perceptuellt.
53
Hur bedöms avvikande tal utifrån ICF-kategorin ”Aktivitet”?
Bedömning av prosodi och grad av avvikelse i löpande tal och förståelighet. Förståelighetstest.
54
Vad är skillnaden på förståelighet och begriplighet?
Förståelighet är hur väl lyssnaren kan förstå talaren endast baserat på den akustiska signalen. Begriplighet är hur väl lyssnaren kan förstå talaren med stöd av kontextuella ledtrådar.
55
Vilka metoder kan användas för att göra en akustisk bedömning vid dysartri, och vad bedöms?
Praat eller Sopran. Bedömning av medelgrundtonsfrekvens, intensitet, temporala aspekter och artikulation.
56
Vad är ”Dysartribedömning”?
Ett standardiserat test för bedömning av olika funktioner relaterade till talproduktion, förståelighet och delaktighet. Konstruerat utifrån ett ICF-perspektiv, testar alla domäner inklusive SOFT-blankett för delaktighetsbedömning.
57
Vad får man ut från ”Dysartribedömning”?
Kan differentialdiagnosticera dysartri vs annan kom.störning, vilken talprocess som är mest påverkad, förståelighet via STI (Swedish test of intelligibility) bakomliggande sjukdom associerad med symtom, svårighetsgrad, information för intervention.
58
Vad är diadokokinesi? (DDK)
Förmågan att göra växelvisa rörelser, mäts via stavelserepetition.
59
Vilka faktorer kan påverka behandling och mål för intervention vid dysartri?
Sjukdomsförlopp - degenerativ sjukdom? Allmäntillstånd Resurser Utrustning Ork och motivation
60
Vilka olika interventionsvägar finns vid dysartri?
Förbättring av funktion och struktur  behandling mot talapparaten. Kompensationer  sänka taltempo, förbättra frasering, pauser Reducerad aktivitet och delaktighetsinskränkning  strategier, AKK
61
Vad betyder att en behandling har klinisk betydelse?
Att behandlingen har meningsfullhet för det patienten vill kunna göra, även om dysartrin inte förändras avsevärt.
62
Vad är rekommendationerna enligt Socialstyrelsen för behandling av Parkinsons?
Att erbjuda LSVT-behandling
63
Vad är EMST och för vilka med dysartri är det effektivt för?
Expiratorisk muskelstyrketräning med kraftfulla utandningar mot motstånd. Effektivt för de som har milda svårigheter och orkar träna med högt motstånd.
64
Är endast andningsövningar bra behandling mot dysartri?
Nej, det är att föredra andningsträning som omfattar röst/talövning.
65
Vad är LSVT?
Lee Silverman Voice Treatment. En metod med god evidens för att förbättra röststyrka vid Parkinsons och som eventuellt fungerar vid andra diagnoser.
66
Vad är grundstenarna i LSVT?
F = Fokus på ökad röststyrka I = Intensivbehandling S K = Kvantifiering Ö = Ökad fonatorisk
67
Vad är CPAP?
Står för Continuous Positive Airway Pressure. Behandling vid velofaryngeal dysfunktion och hypernasalitet.
68
Hur bör man tänka vid behandling av nedsatt artikulationsförmåga, vad gällande andning, svårighet, vilken lingvistisk nivå som bör tränas?
Andingen måste vara okej - Måste ha en röst att artikulera med. Öka svårigheterna genom gradvis ökning av komplexitet och längd. Identifiera svåra fonem men arbeta på ordnivå/sammanhängande tal, med fonemet på olika positioner i ordet.
69
Är oralmotorisk träning bra vid dysartri?
Det finns ingen evidens för att oralmotorisk träning utan generalisering till talrörelser har evidens.
70
Vilka indirekta tekniker kan förbättra talet hos personer vid dysartri?
Att sänka taltempot Kraftigare stavelsebetoning Tydliggörande prosodi Ökad röststyrka Övertydlig artikulation
71
Vad är HiCommunication?
En gruppträning för personer med hypokinetisk dysartri vid Parkinsons, med syfte att underlätta överföringen av förbättrat tal och röstteknik till vardagliga situationer utanför kliniken. Först inlärning av övningar, sedan övningar med ökande kognitiv belastning, sedan överföring i kommunikativa situationer.