Djurfysiologi 1 Flashcards

Question

Vilka delar består en nervcell av?

Answer 1

Det finns två delar av nervcellen, dendrit och axon. Dendrit är oftast den som tar emot en signal och axon skickar ut nervsignal. Dendriten i presentationen är väldigt förgrenad och kan då sitta ihop med många olika axon. Axon sitter förgrenad med andra dendrit. Mellan dendrit och axon sitter schwannceller. De fungerar som isolering men också effektivisering av signaler, om de inte hade funnits hade man inte kunnat ha reflexer som 120 m/s. Schwannceller innehåller myelinskidor som är ett protein. Myelinskidorna är uppdelad i många lager och det finns olika typer av myelin.

Answer 2

Nervceller kan vara bipolära, vilket innebär att det bara finns ett dendrit och en axon. Man kan också vara multipolär, vilket innebär att de är kraftigt förgrenade med många kontakter. Dessa finns i CNS i hjärnan. De kan också vara unipolära som helt saknar förgreningar exempelvis reflexceller då det ska endast gå åt ett håll. Dessa finns i ryggraden och längs med skelettmusklerna. Alltså främst som sensoriska neuroner.

Answer 3

Schwanncellerna är egentligen en typ av cell som kallas gliaceller som är ungefär som följeceller. Eftersom nervceller behöver otroligt mycket ATP så då behövs det celler som kan hjälpa till med ATP. Myelinskida, det elektriskt isolerande skiktet i schwannceller runt nervcellens axon som gör att den elektriska signalen kan hoppa mellan noderna mer effektivt och färdas snabbare. Mellan varje schwanncell finns det en öppning där det inte finns något myelin, man kallar det node of ranvier. Hållen är det som gör att vi kan skicka signaler mellan nervcellerna. De har membranproteiner som kortfattat transporterar joner fram och tillbaka och det är det som faktiskt är nervsignaler. I en nervcell är den elektriska signalen joner. När man flyttar joner så bildas en elektrisk potentialskillnad som beror på andelen positiva och negativa joner skiljer sig åt inom och utanför nervcellen. Potentialskillnaden kan finnas i två lägen. Vilopotential eller aktionspotential. Vid vilopotential är det mer negativa joner insidan än utsidan. Så standardläget för nervceller är att vara negativa på insidan. Detta upprätthålls genom att det finns membranproteiner som pumpar positiva natriumjoner ut ur cellen, men samtidigt pumpar positiva kaliumjoner in. Detta kräver energi för att detta är aktiva proteinpumpar (alltså går emot diffusion). När nervceller är i viloläge krävs det fortfarande energi för att de inte ska aktiveras. I detalj säger man att tre natriumjoner förs ut och två kaliumjoner in och då uppstår den negativt laddade insidan på cellen. Vilopotentialen ligger på -70 mikrovolt. När nervcellen får en signal, en retning skapas då en aktionspotential. För att en retning ska ske måste ett visst tröskelvärde uppstå och då depolariseras membranet. Proteinmembranet som är aktivt stängs och då öppnas jonkanalerna och natriumjonerna forsar in i cellen. Följden blir då att insidan av cellen går från vilopotentialen till aktionpotentialens 35 mV. För att signalen ska gå igenom cellen, så är det noderna som depolariseras och nästa nod känner av det och depolariseras också. När cellen försöker kompensera så flödar för många joner in och man blir istället positiv och detta kallas hyperpolarisering. Det är detta som är 30-40 mV. När den har överkompenserat börjar den att gå in i en “refractory period” där de negativa jonerna kommer in och man kompenseras negativt tills man kommer tillbaka till en vilopotential. När man går in i refractory period så är det ännu lägre potentialskillnad. När cellen är i refractory period så kan cellen inte stimuleras eller reagera på en retning.

Answer 4

Nerver kommunicerar genom kemiska och elektriska synapser. Kontakten mellan nervceller. Elektriska synapser är snabba men kan inte varieras eller modifieras. Ibland vill man säga något lite grann eller under en period, då är det de kemiska synapserna som fungerar bättre. Elektriska synapser är bra vid reflexer men sämre vid behov av mer graderade signaler. Kemiska synapser sker lite långsammare och är väldigt vanliga i människan. Här översätts oftast en elektrisk signal till en kemisk signal i nervcellens ändknopp (axonände). Fördelen med kemiska synapser är att de går att variera och modifiera. Oftast leder en kemisk signal till en ny aktionspotential i en annan nervcell. Det som transporterar mellan nervceller varierar, majoriteten är acetylkolin (ACh) som används som signalämne mellan nerver och muskler. En stor nackdel är att vissa signalämnen påminner varandra och receptorerna blir förvirrande, ett annat ämne kan blockera receptorerna så att de kemiska signalerna inte kan fungera såsom av droger och alkohol. Vissa läkemedel också som blockerar receptorerna och de kemiska synapserna funkar inte som de ska.

Answer 5

Idag vet man att mycket av våra minnen är i storhjärnan. Det sitter även i hippocampus och hjärnbarken. Man har även sett att minnet varierar mycket av vilken typ av minnet. Kortvarigt sensoriskt minne, det vi uppfattar nu och suddas ut ganska snabbt. Korttidsminne är saker vi kommer ihåg i några sekunder/minuter. Långtidsminne såsom inlärda bankkontonummer eller liknande. Minnen skapas genom att antalet aktiva synapser ökar vid händelsen och synapserna blir känsligare. Samma nervceller sätts igång när en händelse sker igen.

Answer 6

De olika minnen sitter kvar på olika ställen för att det måste kommas ihåg eller inte. Man har även sett att minnet påverkas av sömn, långtidsminnet lagras när man sover.

Answer 7

MS, multipel skleros bryter ned det skyddande lagret, myelinlagret, runt nerverna som gör att signaler inte kan skickas lika lätt. Man tror att det orsakas av att immunförsvaret tror att det är farligt och bryter ned det. Detta leder till att rörelser blir mer okontrollerande. Man tror att det är ärftligt. Parkinson sjukdom är att musklerna drar ihop sig okoordinerat eller att blir stel. Det är framförallt den kemiska signalen som inte fungerar. Sjukdomen beror på brist av signalsubstansen dopamin. Äldre personer påverkas oftare. Vissa virus och kemikalier kan orsaka parkinsonliknande symptom. Man tror att det är ärftligt, Alzheimers sjukdom påverkar minnet, man kallar det även demens. Hjärnceller i hjärnbarken oftast börjar brytas ned. Sker med åldern och verkar kunna påskyndas av för hög exponering av olika tungmetaller.

Answer 8

Termoreceptorer registrerar ändringar av temperaturen. Detta har vi egentligen överallt utanpå kroppen, men även inuti för att hantera homeostas. Det finns även olika mycket termoreceptorer på kroppen. Man kan känna temperatur väl med fingret, men dåligare med armbågen. Kemoreceptorer registrerar molekyler i en lösning, t.ex. luktsinnet. Mekanoreceptorer registrerar mekanisk deformering såsom örats ljudregistrering eller beröring. Fotoreceptorer registrerar elektromagnetisk strålning. t.ex. ögats ljusreceptorer. Uppfattar fotoner.

Answer 9

Vi har fem sinnen, men andra organismer kan uppfatta omvärlden på andra sätt. Vissa kan uppfatta elektriska signaler, vi kan uppfatta elektriska signaler inuti kroppen, men vissa kan även uppfatta elektriska signaler utanför kroppen. Såsom i vatten, vattenlevande djur har oftast detta sinnet. Med detta kan fiskar uppfatta en annan organism i totalt mörker genom detta. Ekolokalisering är typ som hörsel men är modifierad. Man skickar själv ut ett ljud och det studsar på föremål och som skickar tillbaka ljudvågorna som sedan kan tolkas. Detta har vi använt med ubåtar med ekolod. Fladdermöss gör detta. Detta gör att de kan skapa en bild av deras omgivning med ljud. En del av hjärnan som kan uppfatta en 3D bild av dessa ljudvågor har dessa djur då, men detta kommer med att de har sämre syn. Vissa organismer kan även uppfatta magnetism genom att små magnetiska kristaller i kroppen påverkas av jordens magnetfält. Detta används av bland annat flyttfåglar.

Answer 10

Känsel har vi tekniskt sett på insidan och utsidan. Om du känner en smärta i ett organ kan hjärnan uppfatta detta, men annars känner vi inte av våra organ. Neuronerna i huden är oftast myelinlindande och kan uppfatta beröring, tryck, vibrationer och temperatur för att våra reflexer ska gå så snabbt som möjligt. VI har olika neuroner som uppfattar olika saker och de har olika namn exempelvis merkels disk, något som kan uppfatta ett konstant tryck. Vi behöver inte kunna dessa namn då det är överkurs. Man brukar dela upp huden i tre distinkta lager, överhud, dermis, underhud. På överhuden/epidermis finns det enstaka nervceller såsom smärta, det är döda celler här. Dermis har levande celler och har fler nervceller som känselceller och temperatur. Det finns stamceller ovanpå dermis som puttas upp och sedan när de kommer nära epidermis börjar de förlora sina organeller och dör och det är det epidermis består av. I underhuden finns mycket fett vilket är bra för isolering och stötdämpning men som kan hålla våran kroppstemperatur.

Answer 11

Att uppfatta ljus har evolverat jätte mycket inom djurriket beroende på ens behov. De simplaste ögon som man kan kalla ögon är de ögon som plattmaskar har, klump celler. De kan registrera närvaro och från var av ljus och vinkeln det faller in från om man har två ögon. De kan inte se färg och detaljrikt. Fasettögon är ögon som har flera tusen delögon som ger en liten del av bilden och de kan ha svårt att se helheten, med detta får de god uppfattning av rörelse. Leddjur har oftast fasettögon, men vissa leddjur har mer komplex syn och kan se fler färger än oss. Kameraöga är ögon som vi har. När vi har skapat en kamera har vi härmat ögonen som spindlar, bläckfiskar och ryggradsdjur har. De har evolverats flera gånger. Våra ögon har en lins som kan bli större och mindre, medan hos ett blötdjur så flyttas istället linsen bak och fram såsom kameror gör.

Answer 12

Om någon del av ögonen skadas ser vi antingen sämre eller inte alls. Ögat består generellt av olika lager. Det yttre lagret som är relativt tunt kallas hornhinnan och skyddar ögat. Fotoner kan passera men ingenting annat. Detta kan skadas om man får ett slag eller om det rivs. Regnbågshinnan eller iris kan variera i färg beroende på pigmentet i ögat. Detta spelar ingen roll vilken färg man har, vissa menar att det är för kroppspråk eller för att uppfatta saker. Det kan vara Pupillen som egentligen är ett hål sitter förankrad i muskulatur beroende på om man vill släppa in mycket ljus eller lite ljus för att den ska ta in så mycket ljus som möjligt så att man kan se. Vissa känslor kan påverka pupillens storlek, attraktion påverkar också pupillens storlek. Regnbågshinnan är som en kontrast för pupillen. Pupillen är egentligen ett hål precis framför linsen. Linsen bryter ljuset beroende på hur man har dragit i linsen. Det bryts för att träffa i längst bak i ögat på en ansamling celler. Här hittar man våra fotoreceptorer. De ligger ansamlat i ett lager vi kallar näthinnan. Vid näthinnan är här vi faktiskt ser och det sker en kemisk reaktion när fotonerna träffar näthinnan. Man kallar delen framför näthinnan kallar vi glaskroppen som är en ansamling av vatten och proteiner, vita blodkroppar allt möjligt. Glaskroppen ger ögats form men också proteiner som hjälper till för att allting ska fungera. Det finns strålkroppen även som hjälper till att dra i linsen. Utanför näthinnan finns åderhinnan där majoriteten av blodkärlen finns och muskulatur finns här. Senhinnan skapar ögats form och är som ett skydd för ögat och fungerar nästan som hud. På senhinnan finns det även muskler som vi enkelt kallar ögonmuskler men som hjälper till att röra ögat och de drar i senhinnan. Ljuset träffar som sagt näthinnan, men det finns två specifika ställen på näthinnan. Det finns en liten inbuktning eller grop på näthinnan som vi kallar gula fläcken. Alexander tror att det kallas gula fläcken eftersom att det finns två typer av receptorer som uppfattar ljus generellt och den andra som uppfattar våglängder. Majoriteten av receptorerna som kan uppfatta färg är i gula fläcken. Majoriteten av fotoreceptorerna sitter på gula fläcken. För att titta på någonting och fokusera på det är vid gula fläcken och allt annat studsar på resten av näthinnan och blir suddigt. Det finns en till fläck som vi kallas blinda fläcken där vi inte har fotoreceptorer då det är vid synnerven. Vi kan alltså inte se något där. Synnerven skickar signaler vidare till centrala nervsystemet specifikt nackloben. Tekniskt sett tar inte ögat om information utan endast ljus. Vi människor kan endast uppfatta ljus med våglängd mellan 400 nm till 750 nm. I vätskan i glaskroppen finns även fagocyter, vita blodkroppar som hjälper till att bryta ner främmande bakterier och döda celldelar som hamnar i ögat. Ibland kan man se skräp när man inte fokuserar ögat och det kan se ut som små prickar eller krumelurer. När man kollar på ljus och ser det fortfarande även om man inte kollar på det är det för att nervcellerna fortsätter att skicka den nervsignalen även fast man kollar bort.

Answer 13

Tappar den andra varianten är inte lika ljuskänsligt, men här kan vi uppfatta våglängderna. Det finns 7 miljoner tappar och de flesta finns i den gula fläcken. I dessa fotoreceptorer måste ljus översättas till en nervsignal. Det sker med en kemisk reaktion. Tappar och stavar fungerar på ungefär samma sätt, det finns ett antal diskar med två ljusabsorberande protein opsin och retinal. Tappar finns i tre varianter där varje typ har olika opsin molekyler för att absorbera olika våglängder, färgseende. Retinal finns som cis och transform. Cisformen kan binda till opsin och bildar då rodopsin. När en foton träffar rodopsin övergår den till transform och aktiveras vilket sedan kan aktivera nervceller i näthinnan.

Answer 14

Blinda fläcken där synnerven binder till näthinnan. Varför ser vi inte den? Hjärnan lurar och stoppar dit en prick. Det finns inga fotoreceptorer där.

Answer 15

Vi har två ögon, det ger oss stereoskopiskt seende. Båda ögonen har var sin bild av synfältet och dessa bilder sammansmälter till en enda bild.

Answer 16

Både balansen och hörseln uppfattas av innerörats delar. Det påminner mycket om ögat, det är något fysikalisk fenomen som översätts till en nervsignal. Det vi hör är hjärnan som översätter ljudvågor. Vi kan uppfatta ljudvågor med frekvenser mellan 20 och 20 000 hz. Ljud är vågor som uppstår i ett medium, t.ex. luft. När något orsaker ett ljus så är det mediumet som sätts i rörelse som vår trumhinna kan uppfatta. Ytterörats enda funktion är att ta emot ljudvågor och sedan en hörselgång där ljudvågorna ska träffa gränsen mellan utsidan och insidan örat, trumhinnan för att ljudvågorna trummar bokstavligen talat på hinnan så att den vibrerar. Vibrationen fortplantar sig hela vägen i örat. Trumhinnan sitter kopplat till tre fina benbitar hammare, städ och stigbygel. Dessa sätts i rörelse för att förstärka och precisera vibrationerna. Stigbygeln sitter på hörselsnäckan. I hörselsnäckan finns det kortiska organet, det finns ett överliggande membran som vibrerar och hårcellerna…????(alexander pratar för fort) Beroende på vilka frekvenser av ljud åker de olika långt i hörselsnäckan. Låga åker långt, medel åker inte lika långt och korta frekvenser åker kort.

Answer 17

Örat hjälper också till att uppfatta och upprätthålla vår balans. Dessa sinnesceller sitter i båggångarna i inneörat. Båggångarna sitter i rummets tre dimensioner, x, y, z. Det finns två beniga hålrum, utricle och saccule. Båggångarna och hålrummen är vätskefyllda (endolymph) med liknande hårceller som i hörselsnäckan. Men här sitter hårcellerna inbäddade i ett geleliknande material (cupula) på väggarna i hålrummet. När huvudet rör på sig, kommer cupulan att röra på sig. Den påverkas alltså av gravitationen och då finns det små sinnesceller med hår som följer gelemassans rörelse som sedan sitter kopplade till nervceller som skickar signaler till hjärnan för att uppfatta våra rörelser. Det hjälper till tillsammans med lillhjärnan så att man inte ramlar. Riktning och acceleration uppfattas av de håliga gångarna utricle och saccule som innehåller kalciumkarbonater som rör sig över ett annat geleliknande membran otholith membrane. Detta kan vi se hos växter också. Synen hjälper också till med balansen för att säga till hjärnan vad som är upp och ner. När man blir åksjuk så innebär det att synen och de andra balansinnena ger olika signaler. Balanssinnena säger att vi åker och att vi gungar medan synen säger att det är rakt och att vi inte gungar. Detta kan göra en illamående.

Answer 18

Lukt och smaksinnet fungerar på ungefär samma sätt, i näshålan och på tungan har vi kemoreceptorer. Celler som kan reagera på olika molekyler. Det är membranproteinerna som gör detta, sedan skickar de en signal. Kemoreceptorerna måste ha molekyler som löser sig i näsans slemhinnor respektive tungans saliv. Förmågan att uppfatta smak är egentligen väldigt simpelt. På tungan finns det smaklökar, en boll av kemoreceptorer. Högst upp finns små hål eller porer där molekyler kan fastna. På ytan finns det membranproteiner som har någon slags bindningsyta för en specifik molekyl. Vi har olika smaklökar för olika kemoreceptorer. Membranproteinerna kommer sedan flytta joner (aktionspotential)och skicka en elektrisk nervsignal. Den hamnar hos nervcellerna som sedan skickar en kemisk signal. Desto mer kemiska signaler som skickas ut desto mer smakar något. Exempelvis något kan smaka väldigt sött eller lite sött. Man trodde att man kunde uppfatta olika smaker på olika specifika platser på tungan, men detta har visats fel. Vi har alla typer av kemoreceptorer överallt på tungan.

Answer 19

När vi luktar saker så finns det i näsan längst bak nässlemhinnan, där luktreceptorer sitter som fungerar i princip på samma sätt som kemoreceptorerna som känner smak, de har membranproteiner som reagerar på molekyler. Skillnaden är att det finns fler olika typer av luktreceptorer. När vi känner en doft är det ofta en ansamling av flera kemoreceptorer, en doftkod som tolkas av hjärnan sedan. Doftkoden bildas genom att flera luktreceptorer triggas av olika molekyler som sedan skickar signalen vidare till luktbulben. I luktbulben som är ett organ som sitter innanför näsan, skalbenet. Luktbulben tar emot signaler från kemoreceptorerna, aktionspotential från proteinmembranen skickas till en serie av nervsignaler som vi kallar glomeruli. Glomeruli kopplar ihop flera signaler till en doftkod och säger en specifik lukt. De skickar sedan vidare det till mitralceller som skickar doftkoden till hjärnan.

Answer 20

Eftersom att vi har så många olika luktreceptorer som skapar doftkoder.

Answer 21

Över hela tungan egentligen, man trodde innan att smakerna satt på olika ställen, men detta är falskt.