Djurfysiologi 2

Question 1

Vad är den grundläggande principen bakom rörelse hos olika organismer?

Answer 1

Rörelse är gemensamt för alla djur och det är ett kvar för att räknas som djur. Generellt så skapas rörelsen av vävnader som mikrotubuli eller mikrofilament (aktin) kombinerat med ett motorprotein, myosin.

Question 2

Vad finns det för olika typer av skelett? Vad består de av?

Answer 2

Det finns massor av olika typer av skelett. Hydrostatiskt, ett vatten skelett. Daggmaskar består av ett hydrostatiskt skelett för att det är en vatten och proteinblandning som finns i kroppen. Människor har hydrostatiskt skelett i tungan. Indoskelett består oftast av kalciumsalter och exoskelertt är oftast av kitin. Tagghudingar har istället en bladning av kisel och spongin. Spikler.

Question 3

Ben kan bestå av brosk eller ben, vad är skillnaderna?

Answer 3

Endoskelett finns i två typer. Ben och brosk. Ben är hårdare och brosk som är mjukare. Ben är oftast kalciumfosfat, brosk är av kollagen.

Question 4

Hur många ben har vi människor i kroppen? Vilka tre olika grupper kan våra ben delas in i? Finns det en ytterligare uppdelning?

Answer 4

Människan har 206 olika ben i kroppen och varier mycket i storlek och form. De minsta skelettdelarna är hörselbenen i örat och det största är lårbenet. Vårt skelett delas in i olika grupper beroende på form vi har rörben, platta ban och orgelebundna ben. Axialskelettet, skalle, ryggrad, bröstkropp, korsben. Apendicularskelett är armar och ben höftbenskam, nyckelben. BAsically axialskelett är stammen av kroppen.

Question 5

Ge 18 exempel på våra största och viktigaste ben.

Answer 5

Skalle: kranium, skyddar hjärnan
Halskotor: vertebrae cervicales, skyddar ryggmärgen men viktigt för kroppshållning
skulderblad: scapula viktiga för muskelfäste och skydd
Nyckelben: clavicula
Bröstben: sternum skapar bra förmåga att stå emot slag
Överarmsben: humerus
Strålben: radius
Armbågsben: ulna
bäcken: kan delas in i höftbenskam och massa andra små ben
korsben: sacrum
lårben: femur
knäskål: patella
skenben: tibia
vadben: fibula
bröstkorg: thorax

Question 6

Vad innebär fontaneller?

Answer 6

kraniumt hos barn består av små platta ben som inte vuxit ihop, fontaneller, platser där det inte finns något ben. Suturer är ihopplattningen.

Question 7

Vilka tre celltyper är det som är viktiga för tillväxten i ben?

Answer 7

Det finns tre typer av celler som finns i benen. Osteoblast, osteocyt och osteoclast. Osteoblast är celler som kan bryta ned. De utsöndrar ett enzym som bryter ned benet för att nya blodkärl ska kunna komma igenom. Osteoclaster gör också detta men när de har gjort sitt jobb så fastnar de i benen och är tekniskt sett döda. Osteocyter fortsätter och gör gångarna djupare.

Question 8

På vilket sätt sker tillväxten i stora rörben?

Answer 8

Det finns tillväxtzoner där celldelning kan ske. Det finns linjer i benet där det växer och det är här det finns stamceller. Det finns även stamceller i mitten av benet inuti.

Question 9

Vad innebär benmärg och vilka typer finns det? Vad gör de olika typerna av benmärg?

Answer 9

Totalvikten av en människa 20% är ditt skelett. Tar man ett lårben exempelvis består det inte bara av kalcium. Det finns en hålighet som vi kallar märghåla. I märghålan finns det benmärg. Gul och röd. I den röda benmärgen skapas nya blodkroppar. I den gula benmärg är fett reserv.

Question 10

Hur är människans ryggrad uppbyggd och hur fungerar den?

Answer 10

Ryggraden är flera skelettkotor som har oregelbundna former. Vi människor har 32-34 kotor som fördelas i hals, bröst och länd. Det som är speciellt är att det finns brosk mellan varje ryggkota som är en skiva av brosk. (collagen). Det här är väldigt bra för att ryggkotorna är kompakta ben och ryggraden ska hela tiden vara relativt böjbar och kunna röra på sig men mellan ryggkotorna skapas friktion så diskarna hjälper mot det. Om diskarna skadas kallas det diskbråck. Ryggraden är S-formad på grund av att vi går på två ben. För att stå emot hela kroppstyngden. När vissa djur stångas så blir ryggraden spikrak för att kunna stå emot.

Question 11

Beskriv hur en led är uppbyggd och vilka olika typer av leder det finns.

Answer 11

Disken är tekniskt sett en led. Det är där två ben möts. Benen är hårda och det är väldigt dumt om de är mot varandra då det skapar friktion och då har man leder. Leder ser ut på många olika sätt men ska framförallt vara som en stötdämpning mellan två ben. Vi har alltid som ett pusselt i leden och benen. Ledhuvud mot ledpanna och mellan har vi då olika vävnader av brosk som blandas med andra ämenn så som proteiner. Detta finns både på huvudet och pannan och mellan finns det ledväska som ska minska friktion ännu mer. Om det är stora ben har vi ledband eller ledkapsel för att skapa mer stabilitet. Man delar in leder hur de rör på sig i förhållande till varandra. Gångjärnsled kan bara gå åt ett håll, exempelvis i fingrarna. Vridled kan vrida sig exempelvis i handleden och kan gå åt två håll. Kulled kan gå åt alla håll och det har vi exempelvis i höften. Suturer klassas som en led.

Question 12

Beskriv vad muskler har för funktion och vad de generella egenskaperna för muskler är.

Answer 12

Muskler används för rörelse, värmeproduktion och skydda vissa organ. Reglera öppningar.
Musklerna står för ca 50% av kroppens totalvikt. Majoritetens av kroppens vävnader är muskelvävnad. Muskelvävnad fungerar kortfattat att de använder ATP och gör om den till mekanisk och lite värmeenergi. Det görs av aktin och myosin, två proteiner. Majoriteten av energin som kroppen förbrukar är musklerna. Vi har tusentals muskler.

Question 13

Beskriv ett par av våra stora muskler. Vad heter de och var sitter de på kroppen?

Answer 13

gluteus maximus, lårmusklerna.

Question 14

Muskler finns i tre olika typer, vilka tre? Vad skiljer de olika typerna åt?

Answer 14

glatt muskulatur, hjärtmuskulatur och tvärstrimmig muskulatur (skelettmuskulatur). Glatt muskulatur finns i organ typ tarmarna. Skelettmuskulatur är vad man tänker på när mna tänker på muskler de sätter sig på skelettet. Glatt muskulatur saknar tvärstrimmighet och är långa och separerade. Svagaste muskeltypen. Hjärtmuskulatur är glattmuskulatur men kraftigare, mycket tvärstrimmighet och cellerna delar cellkärna. Hjärtat har två ganglion som styr musklerna, dessa ganglion sköter sig själva, de kan skicka signaler till hjärtmuskulaturen och säger till de att fortsätta kontraheras. Skelettmuskulatur är de kraftigaste cellerna med mest tvärstrimmighet. De delar cellkärnor och klumpar ihop sig till fibrer. Dessa celler är fullproppade med mitokondrier, det är här ATP behovet är som högt i hela kroppen. Det somatiska nervsystemet är kontakt med skelettmusklerna.

Question 15

Hur är skelettmuskler uppbyggda?

Answer 15

De delar cellkärnor och klumpar ihop sig till fibrer. Dessa celler är fullproppade med mitokondrier, det är här ATP behovet är som högt i hela kroppen. Muskelfibrer bildar bindväv som sedan bildar fiberbuntar. I muskelfibrer ser man också myofibrill. I myofibrill ser vi väldigt välordnad uppdelning av två proteiner, aktin och myosin. Det är uppdelat i sektioner och denna strukturen upprepas flera gånger. Sektionerna kallas sarkomer, det finns miljontals sarkomerer i myofibrill.

Question 16

Förklara utförligt hur skelettmuskler kan utföra arbete (sliding filament theory). Vilka proteiner är delaktiga och hur fungerar hela processen?

Answer 16

Kontraktionen bygger alltså på en rörelse av aktin och myosin relativt mot varandra. I en sarkomer sitter aktin på varsin ände. och myosin befinner sig i mitten. I en kontraktion så drar myosin i de båda aktinändarna av sarkomeren. Utförligare förklaring: Aktintrådar är fästa på varsin sida av sarkomerer, mellan aktintrådarna ligger tjockare myosintrådar som är friare i mitten av sarkomeeren. På myosinmolekyler sitter små utskott, myosinhuvuden som kan fjädra upp mot aktinmolekylen och förflytta den mot sarkomerens mitt. Längs med aktinmolekylen finns två regulatoriska proteiner tropomyosin och troponin. De täcker myosin huvudets fästpunkter när muskeln är i vila, så att myosinhuvudet inte hakar tag i aktinet. När en nervimpuls kommer frisätts kalciumjoner i sarkomeren. Dessa joner fäster på troponinet så att tropomyosinet flyttar på sig, fästpunkterna exponeras på aktinet. För att lossna myosinhuvudet måste ATP bindas, myosinhuvudet är bundet med ATP i vila och hydrolyserar ATP när den vill fästa sig, när den fäst säg “släpps” ADP - Pi för att spänna måste nytt ATP bindas.

Question 17

Vad finns det för olika typer av muskelfibrer? Vad skiljer dem åt?

Answer 17

Typ 1, långsamma aeroba röda muskelfibrer. De är uthålliga men också långsamma. De har mitokondrier och mycket myoglobin. Typ 2, snabba anaeroba vita muskelfibrer, de är explosiva och kan utföra stor kraft men blir snabbt trötta. De har lite myoglobin men kan lagra mycket glykogen. Typ 3 snabba aeroba rosa muskelfibrer. De är ett mellanting mellan de två andra. De har relativt mycket mitokondrier och glykogen.

Question 18

Vilka makromolekyler behöver vi äta och vad gör de olika molekylerna i kroppen?

Question 19

Vad finns det för typer av vitaminer? Varför kan det vara farligt att överdosera fettlösliga vitaminer?

Question 20

Vilken fördel finns med att ha en tarm som löper genom hela kroppen?

Question 21

Förklara utförligt hur herbivorer, omnivorer och karnivorer skiljer sig åt fysiologiskt när det kommer till matspjälkningssystemet.

Question 22

Varför måste maten vi äter spjälkas?

Question 23

Vilken slags nedbrytning sker i munnen?

Question 24

Vilken slags nedbrytning sker i magsäcken?

Question 25

Vad finns det för fördel med att ha magsyra i magsäcken. Varför skadas inte magsäckens egna celler av magsyran?

Question 26

Vad sker vid tolvfingertarmen?

Question 27

Vilka funktioner har levern?

Question 28

Vad sker i tunntarmen?

Question 29

Hur ser tunntarmen ut för att kunna öka upptagningsytan?

Question 30

Vad har blindtarmen för funktion?

Question 31

Vad har tjocktarmen för funktion?

Answer 31

Tjocktarmen är 1.5 meter lång och här absorberas mestadels av den vattenmängd som inte absorberas av tunntarmen. I tjocktarmen finns även bra bakterier som hjälper till att spjälka sådant som vi inte själva kan spjälka t.e.x cellulosa. De fungerar även som ett skydd. Bakterierna släpper ut gas.
Slutet av tjocktarmen är ändtarmen. Ändtarmen har två utvikningar en där avröringen samlas och en där gaserna samlas. Detta är bra för då kan man tömma gas utan att behöva tömma annat. Förmågan att tömma tarmen styrs av viljestyrda muskler, men tryckkänsliga nerver reagerar och talar om innan att det kanske är dags

Question 32

Hur kan matspjälkningen regleras?

Answer 32

Enzymerna som behövs för matspjälkningen behövs bara när mat måste spjälkas. Produktionen av dessa tiggas generellt av synen eller doften av mat. När mat kommer ner i magsäcken triggas även produktionen av hormonet gastrin som i sin tur triggar produktionen av magsyra. När ph-värdet blivit för lågt i magsäcken produceras istället sekretin som bromsar produktionen av magsyra och triggar istället produktionen av enzymer som exempelvis bukspottkörteln utsöndrar.

Question 33

Ge ett par exempel på yttre fysiska barriärer som kroppen har

Question 34

Vad innebär en infektion?

Question 35

Vilka är de tre vanligaste inkräktarna i vår kropp?

Question 36

Vad innebär en inflammation?

Question 37

Vad innebär feber och varför kan det vara bra för kroppen? Varför kan det vara farligt?

Question 38

Beskriv vad de olika delarna av immunförsvaret gör samt de olika vita blodkropparna. Rita gärna upp en karta över alla interaktioner.

Question 39

Vad har lymfsystemet för funktion? Vilka delar ingår och vad gör dem?

Question 40

Hur kan immunförsvaret “komma ihåg” och “lära sig”?

Question 41

Vad innebär allergi? Vad finns det för teori om varför det är vanligare i västvärlden?

Question 42

Varför är vaccination bra? Kan det vara skadligt?

Question 43

Vad innebär autoimmunitet?

Question 44

Varför är AIDS en så farlig sjukdom?

Question 45

Beskriv hur exkretionsämnet kan se olika ut i olika organismer.

Question 46

Vilka tre principer ingår i de flesta exkretionssystem?

Question 47

Vilken organ sköter exkretion i våra kroppar? Är det samma i andra organismer?

Question 48

Vad innebär primärurin?

Question 49

Hur fungerar den reabsorberande delen av exkretionssystemet? Beskriv Henles slinga utförligt.

Question 50

Vad innebär dialys?

Question 51

Vad innebär det endokrina systemet?

Question 52

Vad har hypofysen för uppgift?

Question 53

Vad har sköldkörteln för uppgift?

Question 54

Vad har bukspottkörteln för uppgift?

Question 55

Vad kan ske om bukspottkörteln inte sköter sitt jobb?

Question 56

Vad har njurarna och binjurarna för endokrin funktion?

Question 57

Vad innebär negativ feedback?

Question 58

Lisa besöker ofta läkaren då hon har problem med lågt blodtryck. De upptäcker även senare att vätskebalansen blir svår för hennes kropp att reglera, samt att hon drabbas av blodförgiftning. Förklara hur detta hänger ihop.

Question 59

Lasse Kongo har näringsbrist och har svårt att få i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler för att kroppen ska kunna producera proteinerna myosin och aktin. Detta medför att Lasse får svåra muskelspänningar och har svårt att kontrollera sina rörelser. Förklara hur symptomen hör ihop med näringsbristen.

Question 60

Många som nu blir sjuka av Covid-19 (corona) tar olika febernedsättande läkemedel för att försöka må bättre. Detta anser många läkare vara dåligt och till och med skadligt, varför då? Antiinflammatoriska läkemedel anses dock vara helt ok, varför då?

Question 61

Jan Bananberg anser att vaccin är något dåligt och borde förbjudas. Han anser att de är farliga, innehåller massa gifter och att människor inte behöver vaccin för att må bra.
Kerstin Salamander säger dock att vaccin är väldigt viktigt för samhället och att det räddar många liv.
Vem anser du har rätt? Motivera ditt svar. Hur fungerar vaccin egentligen?

Question 62

Vilken del av matspjälkningssystemet fungerar inte korrekt om du drabbas av diarré? Man pratar om “goda” bakterier i kroppen. Ge exempel på var vi finner dem och vad de har för funktion.

Answer 62

Det mycket bakterier i tjocktarmen som vi lever i symbios med. Bakterierna kan exempelvis bryta ner cellulosa. Diarre orsakas av virus och bakterieinfektioner samt bakterietoxiner