Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

bedömning beslutsfattning delkurs 1 > delkurs 3 > Flashcards

delkurs 3 Flashcards

1
Q

Kohlbergs moraltrappa:

A

Nivå 1: den prekonventionella nivån
1 lydnad och straff styr moraliska överväganden - auktoritär etik
2 jagorientering - relativism

Nivå 2: den konventionella nivån
3 interpersonell inriktning, där barnet agerar för andras godkännande - fasta sociala roller
4 lag- och ordningsorientering - fundamentalism

Nivå 2: den postkonventionella nivån
5 kontraktualistisk orientering, där samhället och världen styr moraliskt handlande - demokrati
6 orinetering mot universella principer, där samvetet styr och principerna är desamma för alla människor - konsensus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Domänteorin (Turiel)

Social-interaktionistisk modell:

A

Moraliska bedömningar och beteenden kan sorteras i tre domäner:

  1. Personlig - gäller handlingar som påverkar oss själva
  2. Moralisk - gäller handlingar som påverkar och kan skada andra
  3. Social - gäller handlingar som påverkar och kan bryta mot sociala regler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur görs bedömningar? (moraldomän)

A
  • förklarar skillnader i moralbedömningar som beroende på klassificering av moralisk domän, ex. syn på abort som tillhörande personlig eller moralisk domän
  • kultur och socioekonomiska förhållanden (SES) påverkar sådan klassificering starkt, ex. skillnader mellan länder och kulturer tillhör antingen moralisk eller social domän, personer med hög SES ser oftare sådan skillnad som beroende på sociala konventioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Tre motiv i konflikt med varandra, GEF-hypotesen:

A
  • egenintressse: ekonomisk och hedonistisk egennytta (greed), kortsiktig (och ibland långsiktig) individuell överlevnad
  • effektiv resursanvändning (efficiency): människor vill använda (ex. skörda) resurser effektivt, speciellt när utarmning har yttre orsaker
  • rättvisa (fairness): människor vill att resurser skall fördelas rättvist! Olika definitioner av rättvisa beroende på gruppmål
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Social grupp och samarbete:

A

belopp/insatsen/risken-s storlek vid höga belopp/osv skapar större frestelse att agera i egenintresse MEN modereras av social kontext

höga belopp = mer polariserat resultat:

  • de som vill samarbeta = mer samarbetsvilliga
  • de som EJ vill samarbeta = mindre samarbetsvilliga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Sociala fällor (traps):

A

Situationer där kortsiktig individnytta (vinster av olika slag) skapar långsiktiga kollektiva förluster, ex. rökning, dålig kost, stillasittande livsstil kostar samhället pengar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Rättvisa/fairness - två kategorier

A
  • distributiv rättvisa:
    fördelning av resurser
  • procedural rättvisa:
    regler för fördelning av resurser

(stor interaktion - svåra att skilja åt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

SVO

A

Nivå av samarbete varierar med SVO, social-value orientation

SVO:

  • cooperators: maximize joint outcome (pro-socials)
  • competitors: maximize relative gain (pro-selfs)
  • individualists: maximize own gain (pro-selfs)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Inequality aversion:

A

Ett fenomen där vi till och med kan vara villiga att betala för undvika ojämlikhet, förekommer inte hos alla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Distributiv rättvisa påverkas av:

A
  • jämförelser
  • kultur
  • reciproc altruism
  • normer
  • kontexter
  • SVO (värdeorientering)
  • procedurer
  • begränsningar
  • kostnader
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Aschs experiment om social konformitet:

A

Experiment där de i grupp skulle komma överens om vilka linjer som va lika långa, ett studieobjekt tillsammans med 7 skådespelare. Ämnat se om objektet höll med de andra trots fel svar.
95% av deltagare sade EMOT vid NÅGOT tillfälle

Tidig forskning om social konformitet gav gruppinflytande ett dåligt rykte men senare forskning visar att det OFTAST är gynnsamt att förlita sig på andra vid bedömningar samt beslut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Inramning (BRACKETING):

A
  • agregeringsmetod

- Brunswicks linsmodell, lägger vikt vid oliks cues och olika cues är olika viktiga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

När är en grupp “vis”?

A
  1. gruppen innehåller individer med viss grad av kunskap eller expertis
  2. gruppen innehåller individer med SKILDA perspektiv
  • samma erfarenhet -> samma expertis -> samma “blind spots”
  • åtgärd: forma grupper med individer från OLIKA bakgrund (utmaningar: motsättningar, kommunikationssvårigheter)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Att förlita sig på medelvärdet är bättre än förlita sig på en enskild individ när:

A
  1. alla individer är ungefär lika bra/dåliga på predicera
  2. det är svårt att på förhand veta om någon individ är bättre än andra
  • medelvärdets fel är MINDRE (om det föreligger bracketing) och i värsta fall lika stort (om det inte föreligger bracketing) jämfört med det genomsnittliga felet bland samtliga individer
  • i en grupp identifieras expertis ofta på basis av självsäkerhet och vältalighet (inte alltid rättvisande)
  • det krävs stor skillnad i prediktionsförmåga mellan “experten” och övriga för att legitimera att medelvärdesstrategin överges
  • att förlita sig på “bästa individen” är riskabelt -> är experten felaktigt identifierad ges de faktiskt bästa prediktionerna ingen vikt
  • medelvärdesstrategin ger ALLTID (viss) vikt åt de faktiskt bästa predikitioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

När är en grupp “vis”?

A
  1. Gruppen innehåller individer med viss grad av kunskap eller expertis
  2. Gruppen innehåller individer med skilda perspektiv

Samma erfarenhet leder till samma expertis leder till samma “blind spots”
Åtgärd: forma grupper med individer från OLIKA bakgrund (utmaningar:motsättningar, kommunikationssvårigheter)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

I grupprocessen kan korrelerade fel uppstå:

A
  • människor påverkas av andra (omedvetet/medvetet) när de formar sin åsikt
  • när en åsikt yttrats i gruppen påverkar det senare gruppen (normativ påverkan: vill inte bryta normen, informativ påverkan: tror de andra har mer vetskap än en själv, förankringseffekter: något som nämns av en i gruppen agerar ankare för de andra i gruppen)
  • kan leda till korrelerade fel och redundans, eller informationskaskader, alltså information antas/tas för givet utan kritisk granskning/med för stor tilltro
  • åtgärd: se till att medlemmar ges möjlighet att först forma sin egen åsikt (ta del av material, ges tid att tänka osv) innan åsikter yttras i gruppen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Individen som “crowd”:

A
  • en individ kan bilda sig en egen “crowd” med hjälp av “second guessing”
  1. Ge ett svar (till en fråga)
  2. Anta svaret är felaktigt och tänk på möjliga skäl till VARFÖR det kan vara fel
  3. Ge ett nytt svar
  4. Välj medelvärdet av svar

Leder ofta till bättre bedömningar pga bracketing

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Advice taking, forskningsområde som angränsar “wisdom of crowds”:

A
  • ofta två individer, hur viktar A sin egen åsikt relativt B’s åsikt?
  • genomsnittligt fynd: B’s åsikt får 20-30% vikt (egocentric discounting)
  • mest typiskt: B’s åsikt får 0% vikt! (men större vikt om B har mer vetskap/expertis, om B uppträder självsäkert, om uppgiften är svår)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Egocentric discounting kan förklaras genom:

A
  • övertro på egen förmåga (och underskattning av andras)
  • vetskap om vad man själv grundar sin egen åsikt på (men inte vad andra grundar sin på)
  • åsikter en del av en själv, att släppa dessa är plågsamt!
  • att ändra sig, sedan ha fel, kan leda till ånger/regret
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Divergent tänkande vs. konvergent tänkande:

A

Divergent tänkande: generera handlingsalternativ (val av aktivitet, val av semester, osv)

Konvergent tänkande: välja bland handlingsalternativ (val bland arbetssökande, jury komma till ett beslut, osv)

21
Q

Anledningar att delegera beslut till grupper:

A
  1. identifiera mest utbredda uppfattningen (representativ funktion)
  2. kombinera olika perspektiv, kunskap och idéer för att kunna nå ett bättre beslut (informationsprocessande funktion)
22
Q

Representativ funktion av grupper:

A

När målet är att skapa acceptans/engagemang för ett beslut, särskilt när det är svårt/omöjligt att utvärdera beslutskvaliten mot objektiva kriterier (när beslutet karaktäriseras av tyckande, åsikter, aggregering av preferenser)
Åsikter kan förändras/påverkas genom normer/grupptryck (normative influence)

23
Q

Polarisering i grupp:

A

Gruppens åsikt tenderar att bli mer extrem än genomsnittet av individernas (initiala) åsikt och gruppmedlemmarnas attityder tenderar bli mer extrema efter gruppdiskussionen

24
Q

Diffusion of responsibility:

A

Kan förklara riskbenägenhet i grupp (beroende på bias)
- kallas för risky shift = gruppen tenderar bli mer riskbenägen än individerna

Finns även cautious shift, motsatt bias leder till gruppen blir mer riskundvikande (förklaras dock inte av diffusion of responsibility)

25
Q

Informationsprocessande funktion av grupp:

A
  • när beslutet är komplext och (kan) baseras på mycket information
  • när beslutkvaliten kan utvärderas mot objektiva kriterier (när beslutet baseras på SAKLIG info)
  • åsikter kan förändras/påverkas genom information (informative influence)
  • en metod att undersöka gruppers informationsprocessande är hidden profile paradigmet
26
Q

Hidden Profile:

A
  • experimentellt paradigm för utforska beslutsfattande i grupp
  • det finns ett optimalt/”rätt” svar
  • en del “pusselbitar” har samtliga gruppmedlemmar fått ta del av (gemensam info), andra pusselbitar känner bara enskilda medlemmar till (unik info)
  • assembly bonus: bästa beslutet nås om gruppmedlemmar kombinerar sin information (information pooling)
27
Q

Hinder 1 för effektiv information pooling, consensus implies correctness:

A

Heuristik som sparar tid och energi

  • leder OFTA till bra beslut
  • men INTE om en hidden profile föreligger, i så fall missas möjligheten till assembly bonus och innovativa lösningar
  • ett sätt att minska förekomsten av heuristiken är att “framea” beslutet som PROBLEMLÖSNING snarare än tyckande/åsikter
28
Q

Hinder 2 för effektiv information pooling, collective information sampling:

A
  • gemensam info har större sannolikhet att yttras/nämnas (common knowledge effect)
  • information som stöder gruppmedlemmarnas initiala uppfattningar tenderar diskuteras mest
    Åtgärd:
  • ägna tillräcklig lång tid åt att diskutera beslutet (efter ett tag bör den unika informationen diskuteras, problem: vid det laget kan åsikter redan cementerats)
  • gruppmedlemmar tilldelas “expertroller” och får bara ta upp info inom sin egen expertis
29
Q

Hinder 3 för effektiv information pooling, gemensam info ses som mer trovärdig:

A
  • även om unik information faktiskt kommer upp i diskussion får den ofta MINDRE vikt än gemensam info
  • bidrar till common knowledge effect
  • information ökar i trovärdighet när den blir socialt validerad (för social validering krävs att MINST 2(!!) medlemmar har informationen)
  • social validering krävs inte i lika stor utsträckning om informationen kommer från en gruppmedlem med hög trovärdighet (eller från en medlem med hög status upprepar ofta sin unika info)
  • att använda anteckningar vid möte ökar chansen att unik info får vikt i beslutet (även: ex. rangordna samtliga alternativ)
30
Q

Groupthink, samt symtom av groupthink:

A

Groupthink kallas fenomenet där en kompetent grupp eller expertgrupp faller offer för dåligt/flawed grupp-beslutsprocess
Symtom:
- illusion av icke-sårbarhet/invulnerability
- illusion av unanimity/enhällighet/samstämmighet
- in-grupp favorisering
- liten/inget sökande efter ny information
- tro på moralen av gruppen
- tryck att motståndare skall hålla med
- tryck att motståndare skall följa gruppens normer

31
Q

Brainstorming:

A

En teknik för idégenerering

  • så många idéer som möjligt i en grupp
  • inga omdömen om idéers kvalitet
  • uppmuntran/förväntan att gruppmedlemmar modifierar/expanderar andras idéer

Forskningsfynd: brainstorming ger FÄRRE och SÄMRE idéer jämfört med om gruppen jobbat individuellt

32
Q

Möjliga orsaker till brainstorming inte funkar:

A
  1. Social loafing (slöa, bidra mindre i social kontext)
  2. Rädsla för negativa omdömen (trots instruktioner att inte döma)
  3. Production blocking: bara en person kan prata åt gången, alltså risk att gruppmedlemmar glömmer egna idéer pga lyssnar på andra, alternativt gruppmedlemmar missar andras idéer pga tänker bara på sina egna idéer
33
Q

Förhandlingar:

A
  • när två (eller fler) parter behöver komma fram till gemensamt beslut, med motstridiga preferenser
  • dialog mellan (två, eller fler) parter som syftar till att tillsammans besluta hur resurser skall fördelas eller intressekonflikter lösas
34
Q

Raiffas beslutsanalytiska ramverk:

A
  • fokus på tvåpartsförhandlingar
  • förhandlare agerar INTE som homo economicus
  • hur kan motparten förväntas agera? (deskriptiv approach till motpartens beteende i förhandling)
  • hur BÖR jag agera? (preskriptiv approach angående sitt eget beteende i förhandling)

Analysen baseras på 3 faktorer:

  1. vardera partens övriga alternativ (om avtal ej sluts)
  2. vardera partens mål (interests)
  3. hur viktiga dessa mål är i förhållande till varandra, för både parterna
35
Q

BATNA:

A
  • Best Alternative To Negotiated Agreement
  • bestämmer den lägsta gränsen för ett acceptabelt förhandlingsresultat (reservationspunkten, eller likgiltighetspunkten)
  • förhandlare accepterar ofta slutbud som är sämre än sitt BATNA, en förhandlare som inte noggrant har identifierat och beaktat sitt BATNA sveps lätt med av sina känslor
  • innan förhandling skall du även försöka estimera/uppskatta din motparts BATNA
  • STARKASTE kortet i en förhandling är att hota med att lämna förhandlingsbordet (walk away)
36
Q

Två uppgifter vid förhandlingar (value):

A
  • create value (SKAPA värde)

- claim value (BEGÄRA värde: göra anspråk till det en vill ha)

37
Q

En (objektivt) bra överenskommelse är:

A
  • rättvis/fair

- pareto-optimal (pareto-effektiv)

38
Q

Definitioner pareto-optimalt och pareto-effektivt:

A

Pareto-improvement: an allocation can be pareto-improved if there exists another allocation such that at least one person is better off and nobody is worse off
Pareto-efficiency: an allocation is pareto-efficient if no pareto-improvement is possible

39
Q

Förhandlingszon (bargaining zone):

A
  • utrymme för möjlig uppgörelse
  • bestäms av parternas reservationspunkt
  • kan vara positiv (uppgörelse är möjlig) eller negativ (uppgörelse är EJ möjlig)
    ex. arbetsgivare/-tagare förhandling om lön
40
Q

Distributiva förhandlingar vs. integrativa förhandlingar:

A

Distributiva:

  • EN dimension (ex. resurs)
  • “fixed pie”, fixerad storlek av resurs
  • begära/claim värde, går EJ skapa/create värde

Integrativa:

  • två eller fler dimensioner
  • skapa/create värde (genom föra in fler dimensioner, och genom undersöka deras relativa vikt åt båda parter)
41
Q

Strategier för SKAPA värde i förhandlingar:

A
  • bygg upp tillit (trust), ex. berätta bakomliggande intresse (men inte för mycket), är även proaktivt inför potentiella framtida förhandlingar
  • ställ frågor, vad har motparten för mål/syften?
  • dela med dig av information, men EJ din reservationspunkt
  • förhandla multipla aspekter samtidigt, om aspekterna “betas av” en för en minskar möjligheter till trade-offs som gynnar båda parter
  • erbjud multipla paket-lösningar på samma gång, om förhandlingarna fastnat
  • sök efter “post-settlement settlement”, kan avtalet göras ännu mer pareto-effektivt?
42
Q

Psykologiska påverkansfaktorer i förhandlingar:

A
  • fixed-pie bias/mentality, föreställning om parternas intressen är diamentralt motsatta, hindrar sökning efter ömsesidigt fördelaktiga trade-offs
  • framing, beroende på referenspunkt kan utfall ses som
    vinst/förlust, medlare kan, i enskilda samtal, försöka inplantera olika referenspunkter hos parterna så båda ser utfallet som vinst
  • självfrämjande biases, förslag som gynnar oss ses som mer rättvisa/fair
  • anchoring/förankring, part med god förhandlingsposition lägger ofta första budet, EXTREMT första bud ger bättre utkomst (men ökar risken för no-deal), stark förankring vid första budet när osäkerhet/uncertainty är hög, lär dig motstå manipuleras av motpartens första bud genom fokusera på egna mål istället
43
Q

Traditionella policyverktyg för beteendeförändring (innan nudging):

A
  • lagstiftning (ex. lag om bilbälte)
  • ekonomiska incitament (skatt, subventioner osv, ex. bränsleskatt/skatt på cigg)
  • informationskampanjer (från myndigheter osv, liten till ingen effekt om det inte kombineras med annat verktyg)
44
Q

Definition av nudging:

A

Nudging: utnyttja beslutsarkitektur för att förenkla “bra” beslut åt individer, genom utnyttja bias

  • hur valalternativ presenteras: framing, ex. defaults/”förvalda” alternativ, ordningsföljd, gruppering osv
  • information, ex. feedback, påminnelser, varningar, märkningar osv (utformade med hjälp av psykologi = presentationssätt/innehåll/timing är AVGÖRANDE)
45
Q

Utmärkande drag av nudging:

A
  • bevarande av valfrihet
  • ingen förändring av ekonomiska incitament
  • individens (och samhällets) bästa i fokus
    OBS: finns ingen neutral beslutsarkitektur!!
46
Q

Exempel på nudging:

A
  • belysning av hälsosamma val som påkallar ens uppmärksamhet, ex. färgglada trappor och “tråkig” rulltrappa
  • placering av hälsosamma alternativ jämfört med onyttiga i butik (alternativt sludging när det onyttiga nudgas)
  • organdonation, opt-in vs. opt-out alternativ (dock författarna av Nudge föredrar Active Choice där, ta något tillfälle (ex. körkortförnyelse) och tvinga folk svara JA eller NEJ)
  • Nudging i kombination med avfallshantering (fotspår till närmsta papperskorg, fimpstation där man kan rösta mellan olika alternativ)
47
Q

Nudging kan påverka beteende genom:

A 
- fånga uppmärksamhet
och/eller
- minska ansträngningen
och/eller
- kommunicera normen
48
Q

Vilken typ av norm aktiveras inom nudging?

A

Deskriptiv norm inom nudging, inte injunktiv,
alltså: hur GÖR andra?
EJ vad TROR jag andra gör?

ex. hur mycket el förbrukar DU jämfört med dina grannar?

bedömning beslutsfattning delkurs 1 (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions