Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

bedömning beslutsfattning delkurs 1 > delkurs 2 > Flashcards

delkurs 2 Flashcards

1
Q

Antaganden inom ekonomiska standardmodellen (homo economicus):

A

1 Väldefinierade preferenser, korrekta övertygelser samt förväntningar
2 Gör optimala val, obegränsad kognitiv kapacitet samt viljestyrka (bäst val > mest frestande)
3 Eget intresse = primär motivation, dock altruistisk i viss grad mot familj och vänner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Spelparadigmet inom beslutsfattande (val mellan spel/gambles, risk + osäkerhet):

A

Val mellan riskabla alternativ
Val mellan riskabla OCH säkra alternativ
Ämnat efterlikna “verkliga” beslut
- risk = vi vet sannolikheter för olika utfall
- osäkerhet = vi vet INTE sannolikheter (eller kanske inte ens utfall)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Risk-aversion:

A

Vi är villiga att “offra” förväntat (monetärt) värde för undvika risk, vi är riskundvikande (föredrar säkerhet över risk)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Förväntad nytta, E.U.T:

A
  • förklarar risk-aversion med att vi INTE maximerar monetärt värde: vi maximerar NYTTA
  • avtagande funktion, inte rakt stigande värde, utan mer av en kurva (går aldrig neråt dock)
  • formalisering av homo economicus
  • normativ teori, missuppfattas ibland som deskriptiv
  • dominerar inom ekonomi, statsvetenskap samt politiskt beslutsfattande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Multi-attribute theory:

A

Sällan våra val avgörs/ligger på ETT attribut, utan vilar oftast på flera:
Multi-attribute theory
- beskriver hur vi optimerar beslut med flera attribut (normativ teori)
- MAUT utbyggnad av EUT
- kan appliceras som en beslutstrategi
- stor kognitiv ansträngning: informationsbearbetning per alternativ
- kompensatorisk, vissa attribut kan kompensera för annat attribut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

“Veiled preferences”:

A

Preferenser som uppdagas/avslöjas först när ett beslut är fattat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Bounded rationality:

A
  • vi är kognitivt begränsade, alltså endast begränsat rationella (bounded rationality)
  • ej maximering av nytta, utan nöjer oss med alternativ “tillräckligt goda”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Satisficing strategy:

A
  • utgår också från krav/kriterier
  • viss ordningseffekt, alltså “första bästa” alternativ
  • icke-kompensatorisk
  • mindre kognitiv ansträngning (än ex. MAUT)
  • informationsbearbetning per alternativ
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Elimination-by-aspect strategy

A
  • endast attribut som är viktigast (ex. pris/säkerhet/annat), sedan andra attribut i ordning mest till minst viktiga
  • icke-kompensatorisk (pga cut-offs finns)
  • informationsbearbetning per attribut, ej alternativ
  • medelstor kognitiv ansträngning, varierar beroende på utfall per eliminering (dataminskningsmängd per eliminerat attribut)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Additive difference strategy:

A
  • jämföra 2 alternativ/attribut mot varandra, ex. A vs. B
  • om en går bort så jämförs “vinnaren” med nästa alternativ (eller nöjer oss)
  • informationsbearbetning per alternativ
  • stor kognitiv ansträngning (vid stor datamängd)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Lexikografisk strategi:

A
  • viktigast attribut, går efter viktigast med bäst värde

- låg (varierande) kognitiv ansträngning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Prospektteorin, grunderna:

A
  • viktigaste teorin inom psykologisk beslutsfattandeforskning
  • inför förlust är vi MER riskbenägna, inför vinst är vi MER riskaversiva
  • handlingsalternativ utvärderas i termer av vinster/förluster relativt till en subjektiv referenspunkt
  • förluster har STÖRRE psykologisk tyngd (impact) än vinster
  • inför potentiella förluster blir vi risksökande, inför potentiella vinster blir vi riskundvikande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Risk aversion vs. risk seeking:

A

Aversion: offra förväntat värde för undvika RISK

Seeking: offra förväntat värde för undvika FÖRLUST

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Medieringsanalys vs. modereringsanalys:

A

Mediering: hur/varför?
- hur uppstår effekten?
- vilka effekter ligger bakom? (varför)
Moderering: när?
- under vilka omständigheter uppstår effekten?
- vilka faktorer förstärker/försvagar effekten?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Framing effects:

A
  • hur alternativ beskrivs/presenteras kan påverka/plantera vår referenspunkt
  • kan leda till preference reversals (preferensomkastning)
  • motbevisar E.U.T/homo economicus där beskrivning av alternativ EJ bedöms påverka val
  • stöder tanken om preferenser ofta konstrueras i VALSITUATIONEN (inte endast avslöjas i situationen - veiled preferences)
  • vad vi väljer kan då påverkas av situationella cues (/ledtrådar)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Status quo bias:

A

Nuvarande omständigheter utgör referenspunkt, alltså potentiellt riskabelt att ändra rådande omständigheter

17
Q

Endowment effect:

A

Vi värderar något vi ÄGER högre än vad vi är villiga att betala för det om vi INTE ägde det, att ge upp det man äger betraktas som förlust, att inte skaffa saken betraktas “bara” som en utebliven vinst

18
Q

Defaulteffekten:

A

När ett alternativ presenteras som “förvalt” ökar sannolikheten vi väljer detta, samt att vi gillar det bättre
(sparar kognitiv energi, implicit förslag, förlustaversion)

19
Q

Possibility effect vs. certainty effect:

A

Possibility: gå från noll chans till liten chans (ex. 0% till 5%)
Certainty: 100% chans, känns tryggt osv

20
Q

W-funktionen (weight)

A

Hur skevt vi ger procent/sannolikheter tyngd, exempelvis underskattar 90% chans något inträffar och överskattar 5% risk något inträffar

21
Q

Mental bokföring, hedonic editing:

A

Mentala bokföringstricks för maximera positiva känslor och minimera negativa känslor, ex: två vinster bör man separera mentalt men två förluster bör man slå ihop mentalt. En stor förlust och en liten vinst bör separeras så det uppfattas som en silver lining

22
Q

Sunk cost fallacy:

A
  • tendensen att vilja genomföra påbörjat projekt trots det vore bättre lägga tid/pengar/energi på annat
  • fallasi då genomförandet är irrationellt, man vill ej “stänga” mentalt konto med förlust, ex. dispositionseffekten (aktier)
  • sunk cost fallacy kan leda till escalation of commitment
23
Q

Intertemporala val:

A
  • val mellan alternativ som utfaller vid olika tidspunkter, exempelvis mellan omedelbara/framtida vinster/förluster, alternativt smaller sooner (ss) eller larger later (ll) i studier
  • i verkligheten: rökning, kost, motion, pensionssparande
24
Q

Nu-bias samt discount-rate:

A

Nu-bias:
- hyperbolisk tidsdiskontinering, framtida utfall nedvärderas jämfört med omedelbara utfall
Discount-rate:
- diskontineringens magnitud (storlek), alltså hur mycket vi nedvärderar pga väntan
- steep/brant discount-rate = nu-bias

25
Q

Risk vs. osäkerhet:

A

Risk: sannolikheter för olika utfall är kända

Osäkerhet: när sannolikheter för olika utfall är okända

26
Q

Hur vi uppfattar samt bedömer risk:

A
  • i valsituationer vägs risker för negativa utfall MOT positiva utfall
  • risk/benefit (^) analyser förekommer i ex. företag och samhällsplanering
  • riskabla jobb (bör) kompenseras med högre lön
  • high risk = high gain, ofta förhållandet (ex. aktier)
27
Q

Slovic, olika risker:

A
  • okända risker (som vi saknar vetskap om), ex. ny teknologi
  • kända risker (som vi har vetskap om), ex. rökning, bilkörning
  • dread risk (väcker rädsla/stark känsla), ex. kärnkraft
  • EJ dread risk (väcker ej rädsla), ex. värktabletter
28
Q

Dread risk:

A
  • risker som väcker känslor/rädsla, ex. terrordåd, flygkrascher
  • vi fäster STOR vikt vid SMÅ risker, om det potentiella utfallet är en katastrof och lätt att visualisera (ex. bo nära kärnkraftverk)
  • särskilt icke-experter (experter bedömer risk mer rationellt)
  • risker som väcker starka känslor motiverar till handling (system 1)
  • svårt mobilisera miljöengagemang, presenteras ofta med statistik (system 2)
29
Q

Risk-kommunikation:

A
  • viktigt HUR risk kommuniceras (p-piller exempel, “risk fördubblas” vs. “1 av 7 000”)
  • lättare att korrekt bedöma risker om procentsatser översätts till absoluta tal (natural frequencies)
30
Q

Gigerenzers tankar om tänkande:

A
  • motsätter sig system 1 och 2, menar vårt tänkande är “modulärt” istället, att vi besitter en “adaptive toolbox” som appliceras omedvetet som medvetet
  • lyfter fram tillfällen där heuristiker leder till lyckade beslut/utfall (i motsats till Tversky & Kahneman)
  • inspirerad av brunswick linsmodell, ekologisk rationalitet, kvalitéen av beslut/bedömningar är en produkt av samspelet mellan tankeprocesser och beslutsmiljö

bedömning beslutsfattning delkurs 1 (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions