DEL II Flashcards
F4: Gener F5: Evolution F7: Sensorik - Synen F8: Sensorik - Övriga sinnen F9: Motorik
Hur påverkar gener beteendet?
- Gener avgör hur aminosyror konstruera proteiner och enzymer som sedan bildar cellerna i kroppen och nervsystemet.
- Gener interagerar med sin närmaste fysiska miljö och styr utvecklingen av fostret.
- Beteende bestäms av hur nervsystemet interagerar med sin omgivning.
Vem var Gregor Mendel?
Genetikens fader.
Mendel, i experiment med blommor (ärtor), fastslår att arv sker på ett förutsägbart sätt, och att vissa egenskaper går i arv genom generationerna (inte alltid uttryckta dock).
Förklara ärftlighet.
- I den enklaste formen av ärftlig överföring bestämmer ett enda par av gener, en från varje förälder, en viss ärftlig egenskap.
- Gener som styr en viss egenskap kan ha alternativa former som kallas alleler, t.ex. den gen som kontrollerar blodgrupp har tre alleler A, B, och O.
- När samma typ av gener ärvs från båda föräldrarna, då är individen “homozygot” för egenskapen. Avkomman kommer ha denna egenskap.
- När allelerna är olika, är individen “heterozygot”.
När samma typ av gener ärvs från båda föräldrarna, då är individen “homozygot” för egenskapen. Avkomman kommer ha denna egenskap.
När allelerna är olika, är individen “heterozygot”. Det finns då tre utfall, vilka är dessa?
- **Dominant allel - **Avkomman kommer att visa det karakteristika som beskrivs av den dominanta allelen, en egenskap från en recessiv (icke-dominant) allel uttrycks inte (t.ex. blå ögon).
- **Mellanting - **Avkomman kommer att visa effekterna av båda allelerna och kommer att visa en egenskap som är ett mellanting. T.ex. hudfärg.
- **Co-dominans - **Avkomman kommer att visa en egenskap som har bidragit till av båda alleler, men snarare än att vara ett mellanting , skiljer den sig tydligt från den som anges i vardera allele, detta kallas co-dominans. T.ex. en förälder med typ A blod och en förälder med typ B blod kommer att producera en avkomma med typ AB blod som skiljer sig från antingen A- eller B-typer.
Förklara DNA.
- Crick och Watson (1953) visade att DNA bestod av två spiralformade spiraler länkade med 4 kemiska baser.
- DNA arrangeras i långa strukturer som kallas kromosomer.
- En gen är en liten del av DNA, och gener är förpackade i kromosomerna.
- Genetisk information kopieras och överförs när spiraltrådarna separeras och förenas med nya komplementära kemiska baspar.
- DNA beskriver hur proteiner som skall syntetiseras, och hur de kommer att bli monterade.
Hur fungerar människans könskromosomer?
- Våra gener finns i kromosomer.
- Människan har totalt 46 kromosomer varav 44 är autosomala kromosomer och 2 är könskromosomer, vilka betecknas, X och Y.
- Kvinnor har två X, medan män har en X och en Y.
- X-kromosomen bär många gener, men Y-kromosomen bär endast ett fåtal gener, som säkerställer att utveckla foster av manligt kön så att de blir “manliga”.
Gener initierar ett visst utvecklingsmönster som sedan lämnas fri att påverkas av många möjliga miljö-och fysiologiska förändringar.
För att bestämma om de relativa bidragen kommer från gener eller från miljön så måste vi skilja mellan?
- Genotyp - särskilda alleler som ärvs från föräldrar.
- Fenotyp - observerbara egenskaper som utvecklas genom samspel mellan genotyp och miljö.
Exempel på genotyp/fenotyp Interaktion:
Siameskatter har mörk päls på sina svansar, tassar och öron, vilket väcker följande frågor - Finns det en gen för att färga ”hörnen” av en katt? Om en sådan gen existerar, hur “vet” genen var “hörnen” är, och hur man kan färglägga dem?
Siameser har en gen för framställning av ett enzym som ansvarar för färgning, men uttrycks endast vid vissa temperaturer. När extremiteterna är svalare är genen ”på” och extremiteterna blir mörka.
För komplexa mänskliga beteenden är det nästan omöjligt att isolera genetik från miljövariabler.
Vad är viktigast, arv eller miljö?
Vad är viktigast, arv eller miljö?
- Det är omöjligt att svara på eftersom inget beteende kan utvecklas utan båda.
- Följande är meningsfullt att fråga: ”beror de observerade skillnaderna mellan individer mer på skillnader i ärftlighet eller skillnader i miljön?”
- I vilken mån skillnader i en egenskap beror på genetiska skillnader kallas ärftlighet.
- Ärftligheten tar alltid ett värde mellan 0 och 1: ögonfärg har en ärftlighet på 1, dvs miljön spelar ingen roll.
- Det vetenskapliga studiet av ärftlighet (effekter av gener på beteende) kallas beteendegenetik.
Vad betyder monozygot resp. dizygot?
- Enäggstvillingar är monozygota (MZ)
- Tvåäggstvillingar är dizygota (DZ)
- Monozygota tvillingar är genetiskt identiska och bör därför visa större likheter (konkordans) i deras beteenden än tvåäggstvillingar.
Många studier har visat att MZ tvillingar har hög överensstämmelse för många fysiska och beteendemässiga egenskaper.
Förklara naturligt urval.
Charles Darwin lade märke till att individer inom en art skiljer sig från varandra, de varierar. Han observerade också att det föds fler individer än som överlever till vuxen ålder. Vissa individer dör för att de äts upp av rovdjur, får parasiter, blir sjuka eller för att det blir konkurrens om resurser, till exempel föda. De individer som är bäst anpassade till en viss livsmiljö överlever och kan fortplanta sig. Om de bra egenskaperna är ärftliga, förs de vidare till avkomman. Så småningom blir dessa egenskaper vanligast inom arten. Det kallas evolution!
Vad innebär mutation?
- Mutationer är förändringar i cellers genetiska material (oftast DNA, ibland RNA).
- Mutationer har flera olika orsaker, till exempel slumpmässiga kopieringsfel under celldelningen, strålning, inverkan av vissa kemiska ämnen och virus. Mutationer ingår också som ett naturligt och nödvändigt led i vissa processer i celler.
- Den stora majoriteten av mutationer är negativa eller har ingen större effekt på överlevnad eller andra framgångsfaktorer, och endast ett litet antal är fördelaktiga för avkomman. Man kan säga att mutationer är dåligt för individen men bra för genpoolen.
- Genom det naturliga urvalet kommer fördelaktiga mutationer att öka i frekvens på grund av att de gör sina bärare mer framgångsrika i att producera avkomma, medan de som är negativa av motsvarande anledning mer eller mindre snabbt kommer att försvinna ur populationen.
- De mer neutrala mutationerna kommer också efter hand att ansamlas i populationen och göra att det finns en spridning på olika egenskaper. Denna spridning och ansamling av neutrala mutationer är en viktig ingrediens i den moderna evolutionsteorin.
Vad menas med proximata resp. ultimata förklaringar?
- *Proximata förklaringar** - Beteende och emotioner
- *Ultimata förklaringar** - Gener och nervsystem
Exempel - Varför gillar vi att äta?
- Proximata - För att vi är hungriga.
- Ultimata - För att de individer som hade ett nervsystem som triggade hunger överlevde i större utsträckning.
Vad menas med “klassisk fitness”?
Klassisk fitness
- Individens direkta överlevnads- och reproduktionsförmåga.
- Antalet avkomma som alstras och vårdas. Men det viktiga är antalet gener som går vidare. Skaffar du många avkomma men ingen av dem får barn så har du alltså låg fitness.
Vad menas med Inclusive fitness (Släktskapsselektion)?
Inclusive fitness (Släktskapsselektion)
- Inclusive fitness** **innebär förenklat att en individs gener förs vidare till nästa generation, dels genom dess egen reproduktion och dels genom ett altruistiskt beteende som resulterar i reproduktiv framgång hos individer med samma genotyp.
- Några exempel på evolution av släktskapsselektion är varningsläten och fåglar som stannar hos sina föräldrar första året och hjälper dem med nästa kull.
Vad menas med diploid respektive haploid komosomuppsättning?
Diploid kromosomuppsättning
- Hos människor och de flesta däggdjur kommer hälften utav kromosomerna (50% av generna) från mamman och hälften från pappan.
- Man har även 50% samma gener som ens syskon med undantag av enäggstvillingar som delar 100% utav generna.
Haploid komosomuppsättning
- Hos många djurarter tex hos insekter uppstår avkomman genom ett obefruktat ägg vilket innebär att individen får alla kromosomer (100% av generna) från föräldern.
Vad menas med sexuell selektion?
Sexuell selektion - att förklara det konstiga
- Sexuell selektion uppstår när ett kön väljer partners från det andra könet utifrån attributen den bär.
- Honor kan få många fördelar med att välja rätt partner. Indirekta fördelar visar sig då en hona som väljer en livskraftig hane med bra gener har större chanser att få livskraftig avkomma.
- Eller då en hona som väljer en hane med specifika attribut kommer att få söner som liknar honom och döttrar som gillar hanar som liknar honom (vilket resulterar i reproduktiv framgång hos individer med samma genotyp).
-
Vilket leder till;
- Snabba evolutionära förändringar
- Extravaganta adaptioner
- Egenskaper som är attraktiva
- Egenskaper som sällan skulle selekteras för genom ekologisk evolution
Vad är nervcellernas vanligaste sätt att förmedla info på?
Via frekvenskodning utav impulser - Starkare stimulus leder till högre frekvens i receptorcell.
Vilket elektromagnetiskt spektrum kan våra ögon uppfatta?
Elektromagnetiskt spektrum
- 400-700 nm elektromagnetisk strålning kan uppfattas av våra ljusreceptorer i näthinnan.
- ”Ofärgat ljus” uppstår när olika frekvenser blandas.
Ögat har två visuella vägar till synbarken, vilka?
Två visuella vägar till synbarken
-
Parvocellulära banan
- Små receptiva fält, nära fovea
- Detaljseende, färgseende vid fixeringspunkten
-
Magnocellulära banan
- Grova drag, svartvitt, rörelser
- Stora receptiva fält, över hela näthinnan
Beskriv örats uppbyggnad och funktion
-
Ytterörat
- Fångar upp ljudsignaler.
-
Mellanörat
- Vibrationer i trumhinnan fortplantas i hammaren, städet och stigbygeln
Vibrationerna trycks ihop till det lilla ovala fönstret, och förstärks i snäckan.
- Vibrationer i trumhinnan fortplantas i hammaren, städet och stigbygeln
-
Innerörat
- Snäckan består av tre vätskefyllda kanaler. I medialkanalen ligger det ”kortiska organet”: basilarmembran, tektorialmembran, och däremellan hårceller som rör sig av vibrationerna i vätskan.
- Det är hårcellerna som skickar nervimpulser till hjärnan.
Vilka egenskaper har auditiva cortex i hjärnan?
Auditiva cortex i hjärnan tolkar nervimpulsen till ett meningsfullt budskap och vi tolkar budskapet enligt de erfarenheter vi gjort i livet.
- Auditiva kortex kan jämföra input från båda öronen med avseende på ljudstyrka och fasförskjutning för ett visst ljud så att vi kan avgöra var ifrån ett ljud kommer.
- Vi måste lära oss kalibrera på nytt under barndomen eftersom våra huvuden växer!
Vad är hudens främsta egenskaper?
Huden
- Tyngsta organet i människokroppen, och bland de största till ytan.
- Upprätthåller och skyddar kroppens inre miljö och stöter bort bakterier, smuts, kemikalier m.m.
- Informerar oss om yttre stimuleringar genom sinnesreceptorer i huden.
-
Hudens uppbyggnad
- Epidermis (”överhuden”)
- Dermis (”läderhuden”)
- Underhudsvävnad (fett, artärer)
- Körtlar
- Små muskler
- Hårsäckar
- Kapillärer
- Nervceller och receptorer
MOTORIK - Vad har lillhjärnan för funktion?
CEREBELLUM (LILLHJÄRNAN)
- Denna struktur innehåller fler nervceller än resten av hjärnan.
- Den tar emot information från ryggmärgen, de sensoriska systemet och från kortex.
- Den samordnar muskelaktivitet, håller balans, och spelar en roll i motorisk inlärning.
- Skador i lillhjärnan kan bla leda till CP-skada.
Det finns fem kortikala motorregioner i hjärnan som styr olika aspekter av rörelse, vilka?
KORTIKALA MOTORREGIONER
- Primära motorkortex: Huvudsakliga rörelsebearbetningsregionen, inom vilken separata områden styr olika delar av kroppen.
- Premotoriska cortex: Aktiv under förberedelserna före en rörelse har börjat (motorplanering). Involverar också spegelneuron. Samma neuron aktiveras både när man gör en motorisk uppgift och när man ser någon annan göra samma motoriska uppgift.
-
Supplementära motorområdet: Aktivt under
förberedelserna inför en snabb serie av frivilliga
rörelser. -
Prefrontala kortex: Responderar främst på
sensoriska signaler som leder till rörelse. -
Somatosensoriska cortex: Primärt
mottagningsområde för beröring och har ett nära
samband med motorbehandlingsområden och
ryggmärgen (inget motorområde men ändå viktigt
för motorik).
