DEL I Flashcards

F1: Introduktion F2: Nervkommunikation F3: Neuroanatomi F6: Utveckling i hjärnan

1
Q

Hjärnan är en fantastisk maskin, men som många maskiner så prioriterar hjärnan ofta hastighet och mångsidighet framför noggrannhet.

Vad menas med en “mindbug”?

A

Vårat sinne är benäget till en mängd olika felaktigheter och illusioner.

Det är dock inte helt korrekt att säga att hjärnan gör fel, det finns en uppsättning “vis” att finna lösningar på, generellt är dessa “vis” de mest optimala, dock vid enskilda tillfällen kan de orsaka fel i stället s.k. mindbugs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Varför är mindbugs så intressant inom psykologin?

A

Genom att förstå felbedömningar och misstag i vårat mänskliga beteende så har vi en utgångspunkt för att förstå hur sinnet normalt fungerar.

Mindbugs erbjuder ett fönster in i det interna arbetet som sker i vårat sinne och kan avslöja hur underliggande processer fungerar utifrån dess begränsningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är nativism inom psykologin?

A

Nativism är en filosofisk uppfattning inom psykologin att vissa färdigheter eller förmågor är medfödda eller hårdkopplade i hjärnan redan vid födseln.

Få forskare enser idag att denna teori är fullt korrekt. Nativismen står i motsats till empirismen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är *empirism *inom psykologin?

A

Empirism är en filosofi inom psykologin att all kunskap samt alla färdigheter förvärvas genom erfarenhet.

Få forskare enser idag att denna teori är fullt korrekt. Empirismen står i motsats till nativismen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur har Darwins teori om *natural selection *påverkat psykologin?

A

Darwins teori om natural selection handlar om att en organisms egenskaper som gynnar överlevnad och reproduktion kommer att ärvas vidare till kommande generationer i större utsträckning än andra egenskaper.

Darwin ansåg att människans tanke och beteenden var produkter utav den fysiska kroppen och därmed föremål under processen natural selection. Att beteendeegenskaper och sådana egenskaper som möjliggör samhällsliv och kulturutveckling har samma funktion som andra egenskaper, de bidrar till att socialt levande varelser kan hävda sig i kampen för tillvaron. Darwin såg ingen skillnad mellan människa och djur i rådande processer under natural selektion vilket var starten för forskning på djur i syftet att även förstå mänskligt bettende.

Darwins teori om natural selektion har från 1800-talets slut och framåt gett mycket insikt inom psykologin varför människans hjärna och sinne fungerar som de gör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är huvudprinciperna inom behaviorismen?

A

Ett förhållningssätt som förespråkar att psykologer begränsar sig till det vetenskapliga studiet av objektivt observerbara beteenden.

Behaviorister förklarar allt meningsfullt beteende hos djur och människor som en följd av lärande där vi repeterar bettenden som genererar välbefinnande och undviker bettenden som genererar obehag. Att allt beteende är format av omgivningen och fri vilja är en illusion.

De tre faktorerna som styr vårt beteende:

  • förstärkning (positivt resultat av beteendet)
  • betingning (utebliven förstärkning)
  • bestraffning (obehaglig konsekvens av beteendet)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn de tre största behaviouristerna och vad de är mest kända för.

A
  • Ivan Pavlov

Han är mest känd för sina försök med klassisk betingning på hundar. Dessa försök låg sedan till grund för behaviorismen.

  • J.B. Watson

Grundare utav behaviourismen 1913, influerad av Pavlov. Han studerade sammankopplingen mellan mellan stimulus och respons. Han ansåg att beteende formas utav omgivning framför genetik.

  • B.F. Skinner

Skinner intresserade sig för operant beteende dvs agerande som medför vissa konsekvenser och som modifieras beroende på om konsekvenserna är behagliga eller obehagliga. Konsekvenserna av ett beteende kommer att avgöra sannorlikheten för att beteendet sker igen. Skinners modell förbeteendeanalys används numera regelmässigt i kognitiv beteendeterapi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur har andra världskriget influerat psykologin?

A

Som en följd av händelserna kring nazismen och andra världskriget föddes en ny psykologisk gren, socialpsykologin, med influenser ur den tyska gestalteorin. Kriget ledde många utav tysklands mest framstående forskare att fly till USA där de fortsatte sina studier influerat av deras erfarenheter i andra världskriget och la grunden till socialpsykologin, en av nyckelpersonerna var Kurt Lewin.

Socialpsykologin behandlar beteenden i grupper och organisationer. Hur människor påverkas individuellt av dessa gruppfenomen och omvänt hur människor individuellt inverkar på det som händer i grupper och organisationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad betyder det att psykologi är en empirisk vetenskap?

A

Empiri innebär att en slutledning är grundad på erfarenhet. Empiri bygger på vetenskapliga undersökningar av verkligheten, iakttagelser och experiment och därav gjorda erfarenheter, snarare än på i förväg uppställda teorier eller filosofiska resonemang.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv 8 stegen vid utförandet av en kvantitativ studie inom psykologin.

A

Kvantitativ forskning använder statistiska och kvantifierbara resultat, enkätundersökningar och randomiserade försök. Forskaren utgår från frågor som kan få bevisade och mätbara resultat.

  1. Teori/Hypotes (All forskning utgår från en hypotes kopplad till en teori.)
  2. Forskningsdesign (Vilken design behöver man använda för att resultatet ska bli så tillförlitligt som möjligt.)
  3. **Koncept och mätning **(Vad är det som ska mätas och hur ska detta analyseras.)
  4. **Plats och subjekt **(Var ska undersökningen ta plats, vilka ska deltagarna vara och hur ska urvalet gå till.)
  5. **Samla in data **(Tänka på att minimera sådant som kan påverka resultatet.)
  6. Analysera data
  7. **Dra slutsatser **(Finns det stöd för hypotesen eller ej.)
  8. **Rapportera upptäckten **(Skriva en rapport enl. standardiserad praxis.)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär deskriptiv & inferentiell statistik?

A
  • Deskriptiv statistik

Beskrivande statistik - Handlar om att beskriva data i ett stickprov. Man har en mängd mätningar/observationer som man vill göra mer överblickbar med olika mått, tabeller och diagram.

  • Inferentiell statistik

Men vill veta om den korrelation mellan två variabler i stickprovet är så stark att den troligen inte uppkommit av en slump och därmed kunna dra slutsatser gällande populationen. Inferentiell statistik kallas även för hypotestestande eller signifikanstestande statistik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är kvalitativ forskning?

A
  • Ofta induktiv forskning som sker via intervjuer eller fokusgrupper och man strävar snarare efter att generera teorier i stället för att vetenskapligt bekräfta hypoteser.
  • Insamling av data som ger en djupare förståelse av mänskligt beteende och större tonvikt vid ord snarare än kvantifierbar data. Dess data bearbetas framför allt språkligt beskrivande och kategoriserande.
  • Motsatts till kvalitativ forskning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beskriv de fyra etiska huvudkraven inom psykologisk forkning.

A
  • Informationskravet

​Deltagarna ska informeras om vad som förväntas av dem och vad de ska göra i undersökningen samt ingående om alla inslag/moment. Undersökningsledaren måste inte uppge det exakta syftet med undersökningen före genomförande men denne måste ange sådant av signifikans efteråt. Deltagaren ska upplysas om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst har rätt att avbryta sin medverkan.

  • Samtyckeskravet

​Undersökningsledaren ska inhämta deltagaren samtycke. Vid underåriga deltagare måste även samtycke inhämtas från vårdnadshavare. Deltagaren får absolut inte känna någon form av tvång och undersökningen får inte orsaka deltagaren någon fysik eller psykisk skada.

  • Konfidentialitetskravet

Individuella uppgifter om deltagarna i en undersökning skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.

  • Nyttjandekravet

Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Huvudsakligen finns det två olika typer av celler i nervsystemet, vad heter dessa?

A
  • Nervceller (neuron)
  • Gliaceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv Gliaceller och deras funktion.

A
  • Gliacellerna ingår i den stödjevävnad som skyddar nervcellerna och förser dem med syre och näring från blodet.
  • I gränsen mellan hjärnans och den övriga kroppens blodcirkulation har en del gliaceller en tätande funktion och bildar den så kallade blodhjärnbarriären.
  • 5 olika Gliaceller; Ependymala celler, Astrocyter, Microglia, Oligodendrocyter och Schwannceller.
  • Gliaceller är aktiva i synaptisk transmission.
  • Gliaceller kan kommunicera med varandra via bla jonkanaler (kalciumjoner).
  • En gliacell kan vara kopplad till 10.000 nervceller (gäller astrocyter). Det finns 2-10 ggr fler gliaceller än nervceller.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beskriv dessa Gliacellers funktion:

  • Ependymala celler
  • Astrocyter
A
  • Ependymala celler är en typ av epitel som utgör ytan in mot hjärnans hålrum (ventrikelsystemet). De är små, runda till utseendet samt utsöndrar cerebrospinalvätska (CSV).
  • Astrocyter är stjärnformade till utseendet och är till antalet många gånger fler än antalet neuron. Dessa celler har en närgingsgivande och stödjande funktion åt neuron samt är involverade vid läkning av skador i hjärnan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är Cerebrospinalvätska (CSV)?

(Cerebrospinal fluid, CSF)

A

Cerebrospinalvätska (CSV)

  • Hjärn-ryggmärgsvätska (**cerebrospinal fluid (CSF))
  • Är en färglös vätska som fyller hjärnans ventriklar (kommunicerande hålrum) och flödar runt hjärnan och ryggmärgen mellan hinnorna. CSV består av natriumklorid och andra salter.
  • Cerebrospinalvätskan har flera funktioner. Förutom att den agerar stötdämpande och skyddar hjärnan vid mekaniskt trauma, bidrar den till kylning av hjärnan, transporterar näringsämnen till hjärnceller som ligger nära ventriklarna, samt avlägsnar slaggprodukter.
  • Produktionen av cerebrospinalvätskan görs av ependymalceller (form av Gliacell) som finns på väggarna i ventriklarna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Förklara dessa Gliaceller:

  • Mikroglia
  • Oligodendrocyter
A
  • Till skillnad från andra gliaceller och nervceller har mikroglia en fagocyterande funktion (fagocyter är ett slags vita blodkroppar, som arbetar för kroppens immunförsvar).
  • Mikroglia avlägsnar bland annat resterna av döda nervceller och andra gliaceller. De spelar sannolikt också en viktig roll vid inflammatoriska processer i hjärnan.
  • Oligodendrocyter är mindre än astrocyter och har färre och kortare utskott.
  • Oligodendrocyterna bildar myelin, ett material som omsluts runt en nervcells axon. Myelinet har en isolerande förmåga som gör att en nervimpuls kan fortplanta sig fortare.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Förklara denna Gliacell:

  • Schwanncellen
A

Schwanncellen

Scwannceller producerar myelin på axoner i det perifera nervsystemet (PNS).

Schwannceller som är anslutna till axoner med en diameter större än 1 mikrometer producerar en s.k. myelinskida, elektriskt isolerande fettskida, runt axonen. Detta hölje av myelin runt axonen ökar fortledningshastigheten av nervimpulser längs axonen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Beskriv Nervcellens anatomi.

A

Nervcellens anatomi

  • Nervcellens cellkropp innehåller en cellkärna, cellsaft och andra delar med olika uppgifter i cellen.
  • Nervcellen består även av:
    • Axoner
    • Dentriter
    • Myelin
    • Noder
    • Synapser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är axoner?

A

Axoner

  • Varje nervcell har ett långt utskott (nervtrådar) som kallas axon. Det leder impulser ut från nervcellen.
  • Med hjälp av utskotten har cellerna kontakt med andra nervceller, muskler eller körtlar.
  • De längsta utskotten (axoner) är över en meter långa. Både de långa (axonerna) och de korta utskotten (dentriterna) är förgrenade så att de kan ha kontakt med många andra celler.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är dentriter?

A

Dentriter

  • Cellen har förutom axoner flera kortare utskott (nervtrådar), så kallade dendriter, som leder nervimpulser in till cellen.
  • Med hjälp av utskotten har cellerna kontakt med andra nervceller, muskler eller körtlar.
  • De längsta utskotten (axoner) är över en meter långa. Både de långa (axoner) och de korta utskotten (dentriter) är förgrenade så att de kan ha kontakt med många andra celler.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är myelinskida?

A

Myelinskida

  • En del axon (större än 1 mikrometer) i det perifera nervsystemet (PNS) omges av en myelinskida.
  • Myelinet består av fett och fungerar som isolering och bildas utav schwannceller.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är noder?

A

Noder

  • I myelinskidan finns små mellanrum, noder, med en till två millimeters mellanrum.
  • En del axon (större än 1 mikrometer) i det perifera nervsystemet (PNS) omges av en myelinskida.
  • Myelinet består av fett och fungerar som isolering.*
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är synaps?

A

Synaps

  • Kontaktpunkten mellan två nervceller, mellan en nervcell och en muskelcell eller mellan en nervcell och en körtelcell kallas synaps.
  • När en impuls når synapsen släpper den iväg en kemisk signalsubstans som påverkar nästa cell. Om cellen då stimuleras uppstår en ny impuls som förs vidare till nästa nervcell. På så sätt kan en impuls färdas lång väg genom många nervceller innan den slutligen leder till något. Man kan till exempel känna att spiken som man trampat på är vass.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är en neurotransmittor (signalsubstans)?

A
  • En signalsubstans eller neurotransmittor är en molekyl som förmedlar en nervsignal på kemisk väg från en nervcell till en annan i nervsystemet.
  • Som svar på en aktionspotential frisläpps neurotransmittorer till den synaptiska klyftan och i mottagarcellen binder de till specifika receptorer
  • Jonkanaler öppnas och den postsynaptiska cellens membranpotential förändras. Om den ökar från −70 mV mot −55 mV ökar sannolikheten för att en ytterligare aktionspotential uppkommer, om den minskar från -70 mV mot -85 mV sker det motsatta dvs en inhibering av impulsen (sk hyperpolarization).
27
Q

Beskriv Nervcellens egenskaper och funktion.

A

Nervcellens egenskaper och funktion

  • Nervceller kan bilda, ta emot och leda impulser. Impulser är en form av elektriska urladdningar som uppstår i nervcellerna. Urladdningen beror på att natrium och kaliumjoner snabbt passerar genom cellens yta, cellmembranet. Impulsen sprids sedan i nervcellen och dess utskott, och fortsätter sedan till andra celler.
  • Det är inte alltid som en cell stimuleras av en impuls från en annan nervcell. Impulsen kan istället hämma cellen, vilket gör att det inte bildas någon ny nervimpuls som kan föras vidare. Det är en mycket viktigt funktion, annars skulle vi ständigt bombarderas med alltför många impulser. Det sker alltid ett noga avvägt samspel mellan stimulering och hämning i nervcellerna.
  • Varje dag dör ungefär 100 000 nervceller. Bara omogna nervceller, stamceller, kan dela sig.
28
Q

Förklara Signalsubstans samt dess egenskaper i nervkommunikationen.

A
  • En signalsubstans eller neurotransmittor är en molekyl som förmedlar en nervsignal på kemisk väg från en nervcell till en annan i nervsystemet.
  • Neurotransmittorer existerar både i det centrala nervsystemet (CNS) och i det perifera nervsystemet (PNS).
  • Neurotransmittorer lagras i vesiklar inom specialiserade ansvällningar på axonen.
  • När vi känner, tänker, upplever och minns är signalsubstanser inblandade. Depressioner, neuroser och psykoser kan bero på problem med signalsubstanser.
  • Vanliga neurotransmittorer i centrala nervsystemet är serotonin, GABA, dopamin, histamin, adrenalin, noradrenalin och acetylkolin.
29
Q

Vad är efferenta nerver?

A

Efferenta nerver är nerver som leder impulser bort från centrala nervsystemet, till effektororgan, som muskulatur, körtlar, eller andra innerverade organ.

30
Q

Vad är neuropeptider?

A

Neuropeptider

  • Neuropeptider är en grupp neurotransmittorer som fungerar som informatörer mellan cellerna.
  • Neuropeptiderna liknar proteiner eftersom de bildas av kedjor av aminosyror, men är mindre än vanliga proteiner.
31
Q

Vad menas med plasticitet i hjärnan?

A

Plasticitet - “Capacity of the nervous system to change”

Att förändra ett beteende förutsätter en plasticitet, att nätverk av nervceller kan förändra sina aktivitetsmönster. Plasticiteten i nervsystemet sätter ramarna för all beteendeförändring och inlärning.

32
Q

Nervsystemet delas upp i två delar, vilka?

A
  • Centrala nervsystemet (CNS) - Hjärna och ryggmärg
  • Perifera nervsystemet (PNS)
33
Q

Förklara nervsystemets uppbyggnad.

A

Centrala nervsystemet (CNS) består av hjärnan och ryggmärgen.

Perifera nervsystemet (PNS) av hjärnnerverna och ryggmärgsnerverna.

  • Det perifera nervsystemet svarar huvudsakligen för impulsförmedlingen mellan kroppens olika organsystem och centrala nervsystemet.
    • Impulser till det centrala nervsystemet sker i sensoriska nerver.
    • Impulser från centrala nervsystemet sker i motoriska nerver.
  • Det motoriska nervsystemet delas in i en somatisk och en autonom del.
    • Det somatiska systemet kan styras av viljan och leder impulser till skelettmuskler.
    • Det autonoma systemet kan inte styras utav viljan och reglerar glatt muskulatur, hjärtmuskulatur och körtlar.
  • Det autonoma systemet delas in i det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet.
    • Det sympatiska nervsystemet är aktivt när kroppen mobiliserar för fysisk ansträngning.
    • Det parasympatiska nervsystemet är aktivt när kroppen kräver vila.
34
Q

Vilka 3 skikt består hjärnhinnan av?

A

Runt hjärnan finns tre hinnor - Hjärnhinnorna fungerar som en skyddsbarriär men även som stötdämpare tillsammans med en vätska, cerebrospinalvätskan.

  • Hårda hjärnhinnan ligger ytterst och är kraftigast. Den täcker skallens insida och går ner som en vägg mellan storhjärnans och lillhjärnans halvor. Den bildar dessutom ett tältliknande stöd över lillhjärnan. Trots att hinnan är mycket tunn består den egentligen av två skikt. På några ställen löper stora vener mellan skikten.
  • Spindelvävshinnan är den mellersta hjärnhinnan och följer hårda hjärnhinnan. Hinnan har fått sitt namn på grund av att den är tunn som ett spindelnät. Trådliknande utskott från spindelvävshinnan förenar den med den innersta hjärnhinnan. I mellanrummet mellan dessa båda hinnor finns cerebrospinalvätska. Här går även hjärnans stora artärer.
  • Mjuka hjärnhinnan ligger innerst och följer hjärnans yta. Hjärnans små blodkärl omsluts av hinnan.
35
Q

Beskriv Ventrikelsystemet och Blodsystemet i hjärnan.

A
  • Cerebrospinalvätskan (ryggmärgsvätskan) finns i ventriklar (hjärnans hålrum), ryggmärgen och mellan mjuka hjärnhinnan (pia mater) och spindelvävshinnan (araknoidea) och ger flytkraft, skydd och kemisk stabilitet till hjärnan.
  • Blodet hämtar syre och socker till hjärnan som förbrukar 20% av kroppens energi. Från de större artärerna förgrenas blodkärlen till ett nätverk av mindre blodkärl som kallas kapillärer där det syresatta blodet förs ut till alla hjärnans områden. Sjunker syrenivån i hjärnan för mycket så svimmar vi. Syret bärs av de röda blodkropparna i blodet.

Bild: Ventrikelsystemet i hjärnan

36
Q

Hjärnan delas upp i 3 delar, vilka?

A
  1. Storhjärnan
  2. Lillhjärnan
  3. Hjärnstammen
37
Q

Storhjärnan delas in i 4 olika delar, vilka?

(5 om man räknar med luktloben, men osäker på den)

A
  1. Hjärnbarken (cortex)
  2. Limbiska systemet
  3. Basala ganglierna
  4. Mellanhjärnan
38
Q

Vad består hjärnbarken (cortex) av?

(Del av storhjärnan)

A
  • Hjärnbarken (cortex) delas in i två hjärnhalvor eller hemisfärer av en djup mittfåra.
  • Den vänstra hjärnhalvan är analytisk och verbal medan den högra är helhetsuppfattande och spatial.
  • Hjärnbarkens yta domineras av fåror och vindlingar, dessa möjliggör en större yta på hjärnan vilket leder till en större funktionell yta.
  • Hjärnbarken består av fyra lober:
    • Pannlob (Frontallob)
    • Hjässlob
    • Tinninglob
    • Nacklob
39
Q

Beskriv storhjärnans system;

  • Limbiska systemet
  • Basala ganglierna

(Del av storhjärnan)

A
  • Limbiska systemet innehåller hjärnvävnad från hjärnbarken, basala ganglieerna och delar av hypothalamus samt hippocampus och amygdala.
    • Hippocampus (sjöhästformad). Memorering och återhämtning av minnen - Kognition.
    • Amygdala (mandelformad). Motivation, emotion, aggression och rädsla (larmsystemet).
  • Basala ganglierna är en grupp stora nervkärnor djupt inne i pannloben.
    • De är viktiga för motoriken - reglera våra rörelser, kroppshållning och spänningen i musklerna.
40
Q

Var i hjärnan befinner sig amygdala och vad har den för funktion?

A

Amygdala

  • Amygdala är två mandelformade delar av hjärnan. De utgör en del av limbiska systemet.
  • Den styr motivation, emotion, aggression och rädsla, hjärnans larmsystem, och tros därigenom spela en viktig roll för patologiska tillstånd som aggression, ångest, autism, depression, paniksyndrom, posttraumatisk stress och olika fobier.
41
Q

Var i hjärnan finns hippocampus och vad har den för funktion?

A

Hippocampus

  • Hippocampus är två sjöhästformade delar av hjärnan och är en del av limbiska systemet.
  • Hippocampus spelar en stor roll för korttidsminnet samt bildandet av nya minnen och återhämtning av minnen.
  • Inga minnen lagras i hippocampus, hippocampus agerar snarare som en kopplingsstation som förbinder associationsbanor mellan de olika delarna av hjärnan.
42
Q

Beskriv mellanhjärnans 3 system.

(Del av storhjärnan)

A

Mellanhjärnan

  • Thalamus kan liknas vid en telefonväxel. Nervbanor från ryggmärgrn leder hit och skickas vidare till hjärnbarken. I talamus bearbetas också synintryck och signaler relaterade till hörsel, känsel och rörelser. Alla olika sorters sinnesintryck utom luktförnimmelser måste passera genom och kopplas om i thalamus för att kunna nå “upp till” storhjärnsbarken.
  • Hypotalamus håller kroppen igång och sköter drifter och känslor. Här finns system som reglerar kroppstemperatur, hunger, törst, illamående och även sexualitet, aggression, stress och rädsla. I hypothalamus ligger kärnor av fundamental betydelse för individens och släktets överlevnad.
  • Hypofysen är en körtel som tar emot nervsignaler från hypotalamus och frigör signalämnen och hormoner som sprids ut i blodet och påverkar kroppen, till exempel stress-, tillväxt- och könshormoner. (Liten körtel invid Hypotalamus.)
43
Q

Vad är hjärnstammens funktion och vilka fyra delar utgör hjärnstammen?

A
  • Hjärnstammen ligger under storhjärnan och förbinder den med ryggmärgen.
  • Hjärnstammen består av mellanhjärnan, mitthjärnan, bryggan och förlängda märgen.
  • Den innehåller omkopplingsstationer som påverkar information mellan hjärnans delar. I hjärnstammen finns även viktiga områden som styr kroppens automatiska funktioner som hormonsystem, blodtryck, andning, hjärtverksamhet, kroppstemperatur och ämnesomsättning.
  • Hjärnstammen sköter även växlingen mellan sömn och vakenhet. Därför kan skada här kan ge permanent koma.
44
Q

Vad är lillhjärnans funktion?

A
  • Lillhjärnan är stor som en citron och ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen.
  • Lillhjärnan betyder mycket för vår förmåga att hålla balansen, utföra väl samordnade rörelser och lagra inövade rörelseprogram, som till exempel cykling.
  • Lillhjärnan tar emot information om kroppens läge och rörelser, och samordnar den informationen med de order om viljestyrda rörelser som kommer från storhjärnan.
45
Q

Vad har Somatosensoriska cortex och Motoriska cortex för egenskaper?

(Hjärnbarken (cortext))

A
  • Somatosensoriska cortex
    • Styr känslor av kyla, värme, balans, kinstesi & beröring.
    • Finns i hjässloben (hjärnbarken (cortext))
  • Motoriska cortex (motorbarken)
    • Styr mer än 600 muskler. Olika områden är mycket specialiserade och associerade med en viss del av kroppen.
    • Finns i frontalloben (hjärnbarken (cortex))
46
Q

Vad är Brocas area för del av hjärnan?

A
  • Brocas area är ett område i den mänskliga hjärnan som styr motorisk talförmåga.
    • Brocas område har fått sitt namn efter Paul Broca efter att han utfört en obduktion av två patienter med nedsatt talförmåga. Skador i Brocas område kan ge upphov till svårigheter att uttrycka sig i talat språk, vilket kallas Brocas afasi.
47
Q

Vad är Wernickes area för del av hjärnan?

A
  • Wernickes area är ett område i bakre delen av tinningloben som utgör ett centrum för språkförståelse och ligger nära primära hörselkortex.
    • Området namngavs av den tyske neurokirurgen Carl Wernicke. Problem i denna del av hjärnan ger upphov till en speciell typ av afasi som kännetecknas av svårigheter med att förstå språkets innehåll och betydelse.
48
Q

Vilka är de tre standardiserade orienteringarna för att titta på hjärnan och kroppen?

A
49
Q

Vilka fyra sätt kan man “röntga” hjärnan på?

A
50
Q

Vad menas med fylogenes?

A

Fylogenes (phylogeny)

  • Den evolutionär utvecklingen (inom arten).
  • Med ordet fylogenes avses en hypotes om släktskap mellan olika organismer, ofta illustrerad i form av ett fylogenetiskt träd.
  • Exempelvis:
    • Fisk⇒Reptil⇒Däggdjur⇒Människa
51
Q

Vad menas med ontogenes?

A

Ontogenes (ontogeny)

  • Ontogenes är utvecklingen under perioden mellan befruktning och könsmognad (inom individen).
52
Q

Vilka stadier är den prenatala perioden hos människor uppdelad i?

A

Prenatala perioden

  • Befruktningsperiod (germinal)
    • 0-2 veckan
  • Embryonal period
    • 3-8 veckan
  • Fetal period
    • vecka 9 - födelsen
53
Q

Vilken utveckling sker under befruktningsperioden?

A

Befruktningsperioden

  • Vecka 0-2
  • Befruktningen - den process då en sädescell förenas med en äggcell.
  • Människans könsceller bär nästan exakt hälften vardera utav de gener som den nya individen behöver.
  • Medan kroppens alla övriga celler delar sig till nya celler med en full uppsättning om 46 kromosomer, delar sig könscellerna till celler med endast 23 kromosomer.
54
Q

Vilken utveckling sker under embroynala perioden?

A

Embryonal period

  • Vecka 3-8.
  • Celldelning och celldifferentiering.
  • De stora organen börjar formas (ex hjärta
  • och lungor).
  • Hjärtat börjar slå, blodet cirkulerar.
55
Q

Vilken utveckling sker under fetala perioden?

A

Fetal period

  • Vecka 9 till födelsen.
  • Fortsatt utveckling och differentiering av kropps och hjärnstrukturer.
  • Snabb utveckling 3dje till 4de månaden.
  • Här startar utvecklingen av motorik, sensorik, och förmåga till inlärning.
56
Q

Vad är neuronala tuben?

A

Neuronala tuben

  • ​I vecka 3-4 under den embyonala perioden bildas den neuronala tuben och är förstadiet till hjärnan. Processen kallas neuralation.
  • Från den neuronala tuben utvecklas tre subdivisioner som kommer bli storhjärnan, hjärnstammen och lillhjärnan.
57
Q

Beskriv hur hjärnan bildas i sju steg.

A

Utveckling av hjärnan kan delas in i sju olika steg

  1. ​Proliferation - Mitos producerar neuron från icke-neuronala celler. (De nyproducerade cellerna kallas odefinierade neuroblaster eller stamceller.)
  2. Cellvandring (migration) - Celler rör sig från den neuronala tubens väggar för att skapa olika cellpopulationer. Hjärnan formas inifrån och ut.
  3. Aggregering - När cellerna kommer dit de hör hemma, kopplar de upp sig med andra celler för att forma neuronala strukturer.
  4. Celldifferentiering - De odefinerade neuroblasterna (stamcellerna) förändras till speciella typer av neuron.
  5. Synaptogenes - Etablerande av synaptiska förbindelser.
  6. Synaptisk omorganisation (eliminering) - Förlust eller utveckling av synapser, fininställning.
  7. Neuronal celldöd - Celler som inte kopplats upp dör. Beroende på typ av hjärna (olika arter) så dör mellan 20 och 80% av cellerna under utvecklingen!
58
Q

Under hjärnans utveckling sker en process som kallas **aggregering **där cellerna kopplar upp sig med andra celler för att forma neuronala strukturer. Detta kan ske på två sätt, vilka?

A

Aggregering

När cellerna kommer dit de hör hemma, kopplar
de upp sig med andra celler för att forma neuronala strukturer.

Detta sker på två sätt:

  1. Cellautonom differentiering: nervcellen utvecklas för sig själv, utan influenser utifrån (arv).
  2. Induktion: Nervceller beror av andra intilliggande celler som bestämmer hur de slutligen ska utformas (miljö).
59
Q

Vad är synaptogenes?

A

Synaptogenes

Etablerande av synaptiska förbindelser vid utvecklingen utav hjärnan.

  • När neuronerna är på plats så börjar de nätverka med varandra.
  • Synapser börjar formas mellan de differentierade neuronerna.
  • Kommunikationen växer fram mellan nervceller och från nervceller till slutdestinationer i kroppen, ex muskler.
60
Q

I hjärnans utveckling sker en synaptisk omorganisation (eliminering), vad innebär detta?

A

Synaptisk omorganisation (eliminering)

Förlust eller utveckling av synapser, fininställning.

  • Många neuron som formats tidigt kommer senare förloras medan andra kommer omformas.
  • Det finns en initial överproduktion av både neuron och synapser.
  • Ungefär 40% elimineras genom synaptisk ”beskärning” (pruning).
  • Denna synapsdöd är en viktig del av utvecklingen.
  • Synapsbeskärningen fortsätter genom livet, dock mest åren efter födelsen.
61
Q

Vad menas med att hjärnan arbetar enligt principen ”use it or lose it”?

A

Hjärnan arbetar enligt principen** **”use it or lose it”

  • Trots att de flesta neuron hos människan finns med redan från födseln, så utvecklas synapserna efter födseln, och fortsätter utvecklas in i vuxenlivet.
    • Synapser som används blir starkare.
    • Synapser som inte används försvinner.
62
Q

Vad menas med neuroplasticitet när man talar om hjärnan?

A

Neuroplasticitet refererar till de ändringar som sker i hjärnans organisation som resultat av erfarenhet (miljö).

  • Erfarenhet (miljö) påverkar tillväxten och utvecklandet av nervsystemet dvs påverkar bildandet av nya synapser och bestämmer vilka neuron och synapser som kommer att bibehållas.
  • Positiv miljöpåverkan på hjärnans utveckling;
    • Social aktivitet
    • Fysisk aktivitet
    • Mental aktivitet
  • Negativ miljöpåverkan på hjärnans utveckling
    (ex alkohol under graviditeten);
    • Inhiberar hjärnans utveckling (de sju stegen).
    • Försämrar kognitiva funktioner som inlärning, minne och uppmärksamhet.
  • Negativ arvpåverkan på hjärnans utveckling.
    • Utvecklingsstörningar i hjärnan kan vara resultat av genmutationer eller andra genetiskt kontrollerade sjukdomar (ex Downs syndrom eller autism).
    • Även miljöpåverkan?
63
Q

Hur har faller med Phineas Gage påverkat forskningen inom psykologi?

A

Phineas Gage var en amerikan som arbetade som förman vid järnvägsbyggen, och som idag är ihågkommen för att mot alla odds ha överlevt en olycka, där en järnstång drevs rakt igenom hans huvud.

Detta förstörde stora delar av hans vänstra frontallob, och skadan beskrevs ha påverkat hans personlighet och beteende.

Effekterna var så stora att hans vänner “inte längre såg honom som Gage”. Han blev impulsiv och omdömeslös och kunde inte längre fungera i arbetslivet och dåligt i det privata.

Dessa personlighetsförändringar gav forskare vid tiden en indikation om vilka funktioner frontalloben har.

64
Q

Vilka funktioner har frontalloben (pannloben)?

A

Frontallob eller pannlob är den främre delen av storhjärnans hjärnbark.

  • Motoriska cortex (motorbarken) - rörelsecentrum som kontrollerar alla viljestyrda muskelrörelser.
  • Den högra främre delen av pannloben reglerar känslor som irritation, ilska, rädsla, att vara ledsen eller deprimerad. Den högra delen av pannloben har också del i styrningen av vårt flykt- och kampsvar.
  • Den vänstra delen styr över känslor med positiv klang som entusiasm, intresse, nyfikenhet, glädje och lycka.
  • En stor del av associationscentret finns i frontalloberna.
  • Tidigare behandlades vissa psykiskt sjuka patienter med frontallobotomi, vilket innebar att man förstörde en del av vävnaderna i de främre loberna. Personerna fungerade efter operationen fortfarande rent motoriskt och hjärnan mottog impulser från sensoriska neuroner, men operationen ledde till att patienterna blev loja och likgiltiga med svårigheter att organisera tillvaron både känslomässigt och tidsmässigt.