Del 8 - Väderlekslära Flashcards

1
Q

Vad är skillnaden mellan:
1. Globala vindar
2. Lokala vindar

A
  1. > Luften rör sig över stora sträckor.
    De flödar högt upp i jordens atmosfär.
    De rör sig i förutsägbara mönster och ändras inte mycket.
  2. > Luften rör sig över kortare sträckor.
    De flödar närmare markytan.
    Påverkas av tryck-förändringar.
    De är mindre förutsägbara eftersom de ändras med vädret.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Är Sjöbris lokalt eller globalt?
Vad händer under sjöbris?

A

På dagen värms land upp snabbare än sjö/hav.
Varm luft stiger över land och vindar från sjö/hav blåser då in mot land för att jämna ut lågtrycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Är Landbris lokalt/globalt?
Vad händer under landbris?

A

På kvällen kyls land av medan hav/sjö behåller sin värme. Varm luft stiger över hav/sjö och vind blåser från land ut till havet för att jämna ut lågtrycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Är Omlandsbris lokalt/globalt?
Vad händer under Omlandsbris?

A

> Stadsområde är varmare än omkringliggande landsbyggd.
Kontrast i temperatur –> Termisk vindsystem
Bildas marknära vind in mot staden för att jämna ut lågtrycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är Dalbris? Hur fungerar det?

A

På en varm och solig dag kommer bergsluttningarna att värmas upp. Resulterar till att topparna får lägre tryck och botten av dalen får högt tryck (kallt där).

Kall vind kommer röra sig uppåt och jämna ut temperaturen vid topparna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är Bergsbris? Hur fungerar det?

A

Under eftermiddagen kommer bergsluttningarna att kylas ned snabbare än omgivande luft nere i dalen.

Skapar högt tryck vid sluttningarna som kommer blåsa nedåt mot dalen. (Bergsbris)

Resulterar till Cumulus moln vid bergsområden. Molnen försvinner när temperaturen är detsamma över berget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur beter sig: Chinook vindar, Foehn vindar och Santa Ana vindar?

A

> Sker när luft åker över en bergskedja och först kyls ned sedan värms upp på väg ner. Vinden som komprimeras på lä-sidan är Chinook vindar.

> En typ av torr nedåt sluttande vind som sker vid lä-sidan av ett berg.

> Sker vid bergskedjor som alperna.

> De inleds av att mellan höga cykloner passerar över bergskedjorna.

> Vanligast under vintern.

> Luften blir uppvärmd av kompression och kan stiga med nästan 30°C.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är Katabatiska vindar?

A

Starka dränerings-vindar som går från kalla upphöjda platåer ner för en skarp sluttning.

Ganska våldsamma vindar i delar av Antarktis som kommer upp i samma hastighet som orkaner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är en luftmassa?

A

En luftmassa är ett stort område av luft som har liknande egenskaper när det gäller temperatur, fuktighet och tryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur bildas en luftmassa?

A

Ett typiskt område för bildning av luftmassor kännetecknas av sin stora yta och sina homogena fysikaliska egenskaper. (Temp, fuktighet)

Krävs även att atmosfären i ett område inte genomgår några större förändringar. Så att luftmassan kan befinna sig där under en lång tid och på så sätt komma i jämvikt med underlaget.

Bildnings områden karakteriseras ofta av permanenta eller semi-permanenta anticyklonala förhållanden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Olika typer av luftmassor: 4st

A

Arktikluft (A) = Kall och torr

Polarluft (P) =
Kontinental - inte lika kall och har mer vattenånga än arktikluft.
Maritim - kall och fuktig

Tropikluft (T) =
Kontinental - varm och torr
Maritim - varm och fuktig

Ekvatorialluft (E) = varm och fuktig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Luftmassor som är kalla och torra 2st Vart och beteckning

A

Tundran: cP + cA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Luftmassor som är fuktiga, vart och beteckning

A

Maritima regioner: mP, mT, mE

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är snökanon? (Lake effect snow)

A

Fenomenet förekommer överallt där det finns en kombination av kall luft och stora varma sjöar.

Uppstår när sjön är isfri och kalla vindar sveper över den varma sjön. kommer resultera till kondens och snö bildas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad händer när kontinentala luftmassor förflyttas över vatten?

A

När kontinentala luftmassor förflyttas över vatten tillförs de vattenånga.
Luftmassan värms upp av det varma vattnet ➜ stabiliteten avtar eller
övergår i instabilitet. Luftmassan blir mP.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är en front?

A

En front utgör gränsen mellan två luftmassor med olika egenskaper.

En viss förändring leder till en tydlig förändring i väderförhållande.

17
Q

Det finns fyra typer av fronter, vilka?

A
  1. Kallfront =
  2. Varm front =
  3. Stationära och kvasistationära frontsystem
  4. Ocklusionsfront
18
Q

Vad gör en extratropisk cyklon speciell?

A

Består av 2 eller fler luftmassor.

19
Q

Ge exempel på 3 frontzoner.

A
  1. Polarfronten - Bildas mellan kall polarluft och varm tropikluft
  2. Arktikfronten - gräns mellan polarluft och arktikluft
  3. Tropikfront - i anslutning till ITCZ
20
Q

Beskriv Kallfronter

A

> Rör sig snabbt och har en brant lutning (mer regn desto snabbare)
Kall luft avancerar in över ett område som tidigare präglats av varm luft.
Varm luft hävs genom kraftig konvektion –> Cumuliforma moln.
Resulterar till intensiv nederbörd.

21
Q

Beskriv varmfronter

A

> Rör sig långsamt och har en svag lutning
Varm luft ersätter kall luft
Varmluften glider upp ovanför den kalla luften. Stort område täcks av moln.
Varaktig nederbörd av måttlig intensitet.
Inversion kan förekomma

22
Q

Beskriv Staionära och kvasistationära fronter

A

> Bildas när varm och kall luftmassa möts, men ingen av dem rör sig snabbt nog för att kunna ‘‘knuffa’’ undan den andra.
När en varm- eller kallfront tappar hastighet och slutar röra på sig utvecklas en stationär/semi stationär front.
När varm och kall luftmassa möts kondenserar vattenångan i den varma luftmassan. Bildas regn, snö, dimma eller kraftig molnbildning.
Molntäcke kännetecknas av nimbostratus moln och långvarig nederbörd av måttlig intensitet kan förekomma.
Om en luftmassa avancerar över en annan förändras fronten till en varm eller kall front. (Inte längre stationär)
En stationär front kännetecknas av en skarp övergång i temperatur och ett skifte i vindriktning vid övergång från en sida av den stationära fronten till den andra.

23
Q

Beskriv
1. En kall ocklusionsfront
2. En varm ocklusionsfront

A
  1. Kall ocklusionsfront
    > En kallfront som rör sig snabbt kan hinna upp och överta en varmfront.
    > Kalla tyngre luftmassan bakom en kallfront kan då lyfta den varmare lättare luften framför varmfronten.
    > Kalla ocklusionsfronter kan bildas när väldigt kalla luftmassor befinner sig bakom en kallfront och milda/kalla luftmassor återfinns framför varmfronten.
  2. Varm ocklusionsfront
    > Luften framför dem varma fronten är kallare än luften bakom den kalla fronten.
    > Varma ocklusionsfronter uppstår när den kalla fronten hinner ikapp och övertar den varma fronten. Den mildra lättare luften kan inte lyfta den kalla tunga luften från markytan.
    > Den kalla luften (från kallfronten) transporteras ovan den varma fronten.
24
Q

Hur bildas utomtropiska cykloner?

A

Bildas genom att luftmassor med olika egenskaper möts.

> Ockulationsfronter är vanliga längst med utomtropiska cykloner.

25
Q

Förklara Anticykloner

A

Bildas vid Högtrycksområden

På grund av subsidens i centrum av högtryck transporteras torr luft nedåt vilket ofta gör att det blir klart väder.

26
Q

Vad för tryck har cykloner?

A

Bildas vid lågtrycksområden

27
Q

Vad för typ av anticykloner finns?

A

Varma anticykloner
Kalla anticykloner

28
Q

Vad för typ av cykloner finns?

A

Mitten latitud cykloner
Utomtropiska cykloner
Extratropiska cykloner