Del 4 - Luftfuktighet Flashcards

1
Q
  1. Hur många % vatten täcker jordytan?
  2. Vatten har hög värme kapacitet, vad resulterar det till?
  3. Vattnet är det enda ämnet som kan..
A
  1. 70%
  2. Vattnets höga värme kapacitet stabiliserar temperaturerna på vår planet.
  3. Förekomma i tre olika faser i vår atmosfär vid samma temperatur.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur många procent vatten i vårt system?
Oceaner
Grundvatten
flod, sjöar
atmosfär

A

96%
0,6%
0,02%
0,001%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  1. Vad är evaporation?
  2. Vad är kondensation?
A
  1. Vattenmolekyler lämnar den fria vattenytan.
  2. Process där vattenmolekyler i gas-fas övergås till vätska.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är mättad luft?

A

Evaporation och kondensation är i dynamisk jämvikt!
(vätska omvandlas i samma takt till ånga som vattenånga övergår till vätska)

Luften innehåller den maximalt möjliga mängden vattenånga vid dess specifika temperatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad kan påverka hur snabbt evaporation fortgår?

A

Temperatur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är luftfuktighet?

A

Mått på mängd vattenånga i luften.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge exempel på mått på luftfuktighet och dess enhet. 5 stycken.

A
  1. Absolut fuktighet (g vatten/m3)
    = massa vattenånga/volym luft
  2. Relativ fuktighet (%)
    = Hur mycket vattenånga som finns i luften jämfört med den maximala mängd vattenånga som luften kan innehålla vid en viss temp.
  3. Daggpunkt (C)
    = Daggpunkten är den temperatur vid vilken luftens vattenånga börjar kondensera till vätska, vilket betyder att luften är mättad (relativ fuktighet = 100 %).
  4. Specifik fuktighet (g vatten/Kg fuktig luft)
    = massa vattenånga/totala massan fuktig luft
  5. Blandningsförhållande (g vatten/Kg torr luft)
    massa vattenånga/massa torr luft
  6. Ångtryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilken luft kan hålla mer vattenånga mellan varm och kall luft?

A

Varm luft kan hålla mer vattenånga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vid vilken breddgrad uppnår den specifika luftfuktigheten ett maximum?

A

Vid ekvatorn och avtar mot högre breddgrad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur är relationen med vattenånga i ökenområden och polarområden i hänsyn till luft?

A

Den varma luften innehåller dubbelt så mycket vattenånga som den kalla luften över polarområden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad beror ångtrycket på? 2 saker

A
  1. Luftens temperatur
  2. Mängden vattenånga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Varför är ångtryck ett bra mått på den totala mängd vattenånga i luften?

A

För att ju fler vattenmolekyler i ett luft-paket desto högre ångtryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad innebär mättnadsångtryck?

A

Maximala tryck som vattenångan kan utöva i en luftmassa vid en given temperatur, när luften är mättad med vattenånga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är mättnads ångtrycket beroende av och varför?

A

Beroende av temperaturen.

För varje given temperatur finns en gräns för hur mycket vattenånga som kan hållas av luften. (=mättnads ångtrycket)

Mättnads ångtrycket ökar logaritmiskt.
Ju varmare desto mer vattenånga kan luften innehålla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Om ångtrycket är:

  1. Mindre än mättnads ångtryck för given temp är luften:
  2. Större än mättnads ångtryck för given temp är luften:
A
  1. Luften är under mättad
  2. Luften är över mättad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför är mättnads ångtrycket högre över en plan yta med vatten än över is?

A

Krävs fler vattenmolekyler att mätta luften över en vattenyta jämfört med en isyta.

Det är svårare för vattenmolekyler att fly en isyta jämfört med en vattenyta ➜ färre molekyler flyr isytan vid en given
temperatur. Vid dynamisk jämvikt krävs alltså färre
vattenmolekyler i gas-fas över en isyta jämfört med en
vattenyta.

17
Q

Nämn 4 saker om daggpunkts temperaturen:

A
  1. Daggpunkts temp. är ett mått på luftens absoluta fuktighet och inte temperatur.
  2. Är alltid samma som eller mindre än den faktiska luft temperaturen.
  3. Vid mättad luft är dagg-punkt temp = aktuella luft temp.
    Vid omättad luft är dagg-punkt temp mindre än aktuella luft temp.
  4. Högre daggpunktstemperatur = luften innehåller
    mer fukt (fuktig luft behöver en mindre avkylning
    än torr luft för att utfällning ska ske)

Om daggpunkten är 15 °C och den aktuella lufttemperaturen är 20 °C, behöver temperaturen bara sjunka 5 °C för att kondensation ska ske. Detta indikerar en fuktig luftmassa.

Om daggpunkten är 5 °C och lufttemperaturen är 20 °C, måste temperaturen sjunka hela 15 °C för att kondensation ska ske. Detta tyder på att luften är relativt torr.

18
Q

Vad anger egentligen den relativa fuktigheten? och hur kan man minska och öka den?

A
  1. RF anger inte den faktiska mängden vattenånga i luften utan hur nära luften är att bli mättad.

För att öka RF måste man antingen öka mängden vattenånga i behållaren eller sänka luftens temperatur.

För att sänka RF måste man antingen minska mängden vattenånga i behållaren eller höja luftens temperatur.

När temperaturen stiger, ökar den maximala mängden vattenånga som luften kan hålla, men om mängden vattenånga förblir densamma, minskar den relativa fuktigheten. ( kommer längre ifrån att bli mättad)

19
Q

Vad styrs relativ fuktighet av?

A

Temperatur

20
Q

Vad är relationen mellan daggpunkts temperatur och torr/fuktig luft?

A

> Daggpunkts temp. är högre för fuktig luft än torr luft eftersom det krävs mindre avkylning av fuktig luft än torr luft.

21
Q

Hur kan man öka daggpunkts temperaturen?

A

För att öka daggpunkts temperaturen behöver du öka mängden vattenånga i luften. Daggpunkten är direkt kopplad till hur mycket vattenånga luften innehåller: ju mer vattenånga, desto högre daggpunkts temperatur.

22
Q

Hur kan luft bli mättad med vattenånga?

A
  1. Tillsätt mer vattenånga till luften. (ökar ångtrycket)
  2. minska luft temperaturen.
  3. Blanda kall, torr luft med varm och fuktig luft.
23
Q

Hur kan man ändra luft temperaturen?

A
  1. Absorption av energi
  2. konvektion (omblandning av varm och kall luft)
  3. Fasförändring av vatten (vid kondensation frigörs latent värme)
    ==Diabatisk process, energi tillsätts eller tas bort från ett system.
  4. Adiabatisk process = inget energi byte, temperatur ändras till följd av volym ändring.
24
Q
  1. En luftvolym som komprimeras:
  2. En luftvolym som expanderas:
A
  1. Värms upp
  2. Kyls av
25
Q

4 Olika typer av kondensation:

A

Dagg
Frost
Dimma
Moln

26
Q

Hur bildas dagg, frost och rimfrost?

A

Vid avkylning av ytor ner till daggpunkt temperaturen leder till att fukt kondenserar på dessa kalla ytor.

Om fuktigheten avsätts i form av vattendroppar kallas det dagg och om det fryser kallas det frost.

Bildas oftast innan soluppgång vid minimum temperatur eller strålnings avkylning.

27
Q

Fuktdis & Dimma Vad är det? 4 saker.

A

Finns ingen fysikalisk skillnad mellan dis och dimma.
Finns flera olika typer av dimma!
Dimma når ner till markytan medan moln återfinns på höjden.

28
Q

Vad är strålnings dimma och hur uppstår det?

A

Uppstår då markytan förlorar värme genom långvågig värmeutstrålning, leder till att markytan kyls av varpå vattenånga kondenserar.

Bildas främst under molnfria kvällar med svaga vindar.

Uppstår där värmeutstrålningen är som störst t.ex över öppna fält där markytans temperatur sjunker snabbare än inne i skogen.

29
Q

Vad är advektionsdimma och hur bildas det?

A

Bildas då varm och fuktig luft blåser in (=advektion) över ett kallare underlag och kyls av underifrån.

Vanligt över hav

Täcker stora områden och ligga kvar i flera dygn.

30
Q

Vad är orografisk dimma och hur bildas det?

A

Uppstår när luft tvingas över ett terränghinder t.ex ett berg –> tryck och temperatur sjunker och att RF ökar –> vattendroppar fälls ut.

När luften sjunker på läsidan komprimeras luften och dess temperatur ökar –> dimman löses upp.

31
Q

Vad är blandnings-dimma och hur bildas det?

A

Uppstår då en kall och omättad luftmassa blandas med en varm och omättad luftmassa. Leder till att RF i den blandade luften kan nå mättnad och vattenånga kan kondensera.

32
Q

Vad är moln? Nämn 4 olika typer av moln

A

Vattenånga är en osynlig gas, det är först vid kondensation och bildning av molndroppar, dis eller dimma som vattnet blir synligt.

Moln består av moln, vattendroppar och iskristaller.

Olika typer av moln: cirrus, stratus, cumulus, nimbus
> Cirrus = är tunna moln som nästan endast består av iskristaller. Molnet har trådigt, fjäderliknande utseende.

> Stratus (dimmoln) = kan beskrivas som dinna som inte når jordytan. Jämngrått lågt molntäcke.

> Cumulus = Fristående, vitt moln med tydliga konturer. Blomkåls formade med plan. (typiskt moln)

> Nimbus = våldsamt regn

33
Q

Vilka typer av klassifikationer på moln finns? Hur högt finns dem?

A

Höga moln (12km) = Cirrus

Medelhöga (6km) = Altostratus

Låga moln (2km) = Stratus (dimmoln)

Moln med stor vertikal utsträckning = Nimbostratus (regnmoln)

34
Q

Vad är molnens inverkan på jordens energibalans? 2saker.

A
  1. Moln reflekterar 20% av den inkommande kortvågiga strålningen. Tjocka moln reflekterar mer och har större albedo.
  2. Moln absorberar även utgående värmestrålning från markytan. Hur mycket strålning som absorberas beror på molnets höjd.
35
Q

Egenskaper hos höga moln 3 saker

A
  1. Tunna och genomskinliga moln beter sig som vatten ånga.
  2. Är i stort sett transparanta för den inkommande kortvågiga solstrålningen.
  3. Men absorberar effektivt utgående strålning från markytan och emitterar IR strålning tillbaka till jorden och ut i rymden.

Nettoeffekt: Uppvärmning av markyta och atmosfär

36
Q

Egenskaper hos låga moln 3 saker

A
  1. Låga moln är tjockare än höga moln och inte lika transparanta för den inkommande kortvågiga strålningen.
  2. Har högt Albedo (50-70%) stor andel av den inkommande strålningen reflekteras tillbaka ut i rymden.
  3. Emitterar även strålning ner mot markytan och värmer den.

Nettoeffekt: Avkylning av markyta