Del 1: Kreditsäkerhetsrätten Flashcards
1
Q
Vad fokuserar sakrätten på?
A
Sakrätten fokuserar på förhållandet mellan en avtalspart och en tredje man. Så inom sakrätten är fler parter inblandade (utöver avtalsparterna).
2
Q
I vilka två områden delas sakrätten in?
A
Sakrätten delas in i omsättningsskydd och borgenärsskydd.
3
Q
Vad innebär omsättningsskyddet?
A
Omsättningsskydd innebär skydd mot ursprungliga ägare som vill ha tillbaka saker som någon annan fått genom singularsuccession (dvs att någon övertar en specifik rättighet, t.ex äganderätt, till en viss sak från en annan person genoom t.ex köp, byte).
4
Q
Vad menas med kollisionsperspektivet i sakrätten?
A
Kollisionsperspektivet syftar på att sakrätten handlar om vem som har rätt till viss egendom i en konflikt mellan flera parter, t.ex. en tidigare ägare och en förvärvare, eller mellan en borgenär och en gäldenär.
5
Q
Vilka är de fem rekvisten för ett giltigt godtrosförvärv?
A
De objektiva rekvisiten: lösöre, som har varit i överlåtarens besittning och förvärvaren ska sen ha fått den i sin besittning, gäller bara överlåtelser (sälja, byta, skänka bort), överlåtaren ska varken vara ägare eller ha befogenhet att förfoga över saken.
Den subjektiva rekvisitet: förvärvaren ska ha varit i god tro.
Lagrum: 2 § 1-2 st. GfL.
6
Q
Vad innebär borgenärsskyddet?
A
Borgenärsskyddet innebär tredje mans rätt/ skydd gentemot gäldenärens övriga borgenärer. Allting handlar om 3M:s intresse av att 3M:s äganderätt respekteras mot annan borgenärs intresse av att komma åt gäldenärens tillgångar.
7
Q
Vilken av följande positioner kan en konkursborgenär inneha för att prioriteras eller vara skyddad mot G:s övriga borgenärer?
A
En kk-borgenär kan ha separationsrätt, kvittningsrätt, en fordran med förmånsrätt.
8
Q
När aktualiseras separationsrätt?
A
Separationsrätt aktualiseras när någon har gått i konkurs och denne har föremål i sin besittning som den inte äger. Ägaren måste bevisa att den som är försatt i konkurs inte äger föremålet i fråga (skydd mot medkontrahentens borgenärer).
9
Q
Vad menas med separationsrätt?
A
Med separationsrätt menas att föremål får separeras från G:s konkursbo. Sådan egendom får inte utmätas och får inte ingå i boet . Man har ett sakrättsligt skydd.
10
Q
Vilken princip ligger till grund för att separationsrätt ska föreligga?
A
Specialitetsprincipen, och den ställer tre krav för att separationsrätten ens ska föreligga.
11
Q
Vilka tre krav ställer specialitetsprincipen? eller vilka tre problemområden/ moment består separationsrätten av?
A
- Separationsrätt förutsätter bättre rätt till egendomen än besittaren/ gäldenären.
- Separationsrätt förutsätter att separationskravet är riktat mot specifik, identifierbar egendom.
- Separationsrätt förutsätter att egendomen har bibehållen identitet.
12
Q
Utveckla vad som menas med specialitetsprincipens krav 1: “bättre rätt till egendomen”
A
Att det måste finnas en rättslig grund för separistens krav; hävdad äganderätt eller panträtt.
Detta handlar om avtalsrättsliga eller obligationsrättsliga förhållanden.
Typfall: A (separisten) och B (gäldenären) har ett avtal med varandra. A lämnar in sin bil för reparation hos B. B:s verkstad går i konkurs. A har då separationsrätt till sin bil pga bibehållen äganderätt (= rättsliga grunden).
Svårare fall: leasingfall (uthyrning), kommissionsförhållanden och kredit
Kalmar Valv (NJA 1985 s. 178): separationsrätt kan förekomma pga avtalsogiltighet.
13
Q
Utveckla vad som menas med specialitetsprincipens krav 2: “specifik, identifierbar egendom”
A
Ett specialitetskrav - att samma egendom måste finnas kvar och ska kunna identifieras/ urskiljas när G försätts i konkurs eller blir utsatt för utmätning.
Dock undantag för viss egendom som träder i annan egendoms ställe (om det finns en tydlig koppling → surrogation).
Här måste man skilja mellan försträckning och utlåning (SG s. 107-108).
14
Q
Utveckla vad som menas med specialitetsprincipens krav 3: “att egendomen ska ha bibehållen identitet”
A
Att egendomen ska vara bibehållen och oförändrad och ska finnas kvar hos gäldenären.
Huvudfråga: är egendomen densamma som från början eller har identiteten gått förlorad, genom t.ex sammanblandning?
HR om ursprungsvaran inte finns kvar → A saknar separationsrätt och kan inte utkräva annan (motsvarande) vara.
U-tag för surrogation i vissa fall - man kan ersätta ursprungsvaran med en annan och då sker en identitetsöverflyttning, där separationsrätten övergår till ersättningsvara, och blir därmed en surrogat.
T.ex vid försvinnande.
15
Q
Vad är skillnaden mellan utlåning och försträckning?
A
Vid utlåning förväntar sig A att exakt samma sak återlämnas, medan vid försträckning ställer A pengar till B:s disposition, vilket skapar en fordran mellan A och B. Vid försträckning åtar sig B oftast att återbetala ett motsvarande belopp och inte återlämna exakt samma kontanter (sedlar och mynt).
16
Q
När har A separationsrätt till pengar vid försträckning?
A
A har separationsrätt till pengarna om de går att identifiera och om B inte har förbrukat eller förfogat över pengarna innan konkursen.
17
Q
Ge ett exempel på när A har separationsrätt vid försträckning.
A
Om A har gett B aktier genom ett försträckningsavtal har A separationsrätt, förutsatt att B inte har förfogat över aktierna innan konkursen.
18
Q
Vad är den vanligaste situationen vid försträckning gällande separationsrätt?
A
Oftast saknar A separationsrätt vid försträckning pga brist på specialitet och identifiering, då B åtar sig att återbetala ett motsvarande belopp.
19
Q
Gällande borgenärsskydd, på vilka grunder kan en konkursborgenär ha separtionsrätt pga äganderätt?
A
En konkursborgenär kan ha separationsrätt pga (i) bibehållen äganderätt eller (ii) förvärvad äganderätt.
20
Q
Vad innebär bibehållen äganderätt?
A
Bibehållen äganderätt = att ha kvar något, innebär är varan/ egendomen kan separeras från köparens konkursbo och återlämnas till säljaren eftersom äganderätten inte helt och hållet har övergått till köparen, t.ex pga den obetalda skulden. Gemensam nämnare: du har ngt som inte är ditt helt och hållet.
21
Q
Vilka är de fyra typfallen av bibehållen äganderätt?
A
1) Kreditförsäljningsfallet - dvs kreditköp med bibehållen återtagandeförbehåll/ ägarförbehåll
2) Leasingfallet - dvs leverantör levererar direkt till leasetagaren, medan leasetagaren betalar enligt avbetalning + ränta till leasegivaren som har ett köpeavtal med leverantören
3) Kommissionsförhållanden - dvs kommittenten behåller äganderätten tills äganderätten övergått till tredje man, 23 § KommL
4) Lagen om redovisningsmedel - här är rekvisiten; redovisningsskyldighet, krav på avskiljande, icke dröjsmål, ej på obestånd. Obs: obestånd sammanfaller inte med konkursansökan, utan kan ha varit i obestånd sen tidigare (jfr NJA 1998 s. 275)
22
Q
Kreditförsäljningsfallet: Vad innebär köp på kredit i praktiken?
A
Köparen betalar fortlöpande under löptiden för avtalet. Det är då vanligt att säljaren väljer att införa en klausul om återtagandeförbehåll.
23
Q
Vad är ett återtagandeförbehåll?
A
En klausul eller överenskommelse mellan två parter som innebär att om köparen inte kan betala så ska egendomen gå åter till säljaren.
24
Q
Vilka lagregler ger säljaren rätt att återta varan vid utebliven betalning om ett återtagandeförbehåll avtalats om?
A
1 § 2 st. 2 avbetalningsköplagen och 54 § 4 st. köplagen.
25
Beskriver ett återtagandeförbehåll relationen med tredje man?
Nej, den beskriver endast relationen mellan två parter.
26
Har säljaren återtaganderätt enligt 54 § 4 st. KöpL oavsett varans besittning?
Ja, säljaren har återtaganderätt oavsett om varan har övergått i köparens besittning eller ej.
Man kan inte häva köpet om besittningsförändring skett (från frågestunden).
27
Vilken rättslig verkan ger ett giltigt återtagandeförbehåll?
Om giltigt återtagandeförbehåll innebär att säljaren har bibehållen äganderätt till egendomen och därmed separationsrätt.
28
Vilken rättslig verkan ger ett ogiltigt återtagandeförbehåll?
Om ogiltigt återtagandeförbehåll, säljaren kan ha separationsrätt ändå men pga tradition, denuntiation eller registrering (beroende på vilken typ av egendom som aktualiseras) och därmed har gjort ett sakrättsligt giltigt förvärv.
29
Ställer förbehållsklausuler krav på sakrättsligt moment?
Nej, förbehållsklausuler saknar kravet på sakrättsligt moment.
30
Enligt vilka regler ska giltigheten av ett återtagandeförbehåll bedömas?
Enligt allmänna avtalsrättsliga regler (se lagkommentar till 1 § AvbetKL, JUNO).
31
Finns det generella formkrav för återtagandeförbehåll? Hänvisa till rättsfall
Nej, det finns inga generella formkrav enligt rättspraxis (se NJA 1989 s. 304).
32
Kan ett villkor om återtagandeförbehåll accepteras genom konkludent handlande?
Ja, det kan det.
33
Vad är syftet med kreditsäkerhet genom ägarförbehåll?
Syftet är att ge säljaren separationsrätt i köparens konkurs (SG s. 119).
34
Kan ett ägarförbehåll fungera som ett överlåtelseförbud?
Ja, det kan fungera som ett överlåtelseförbud som har verkan gentemot 3M.
35
Kan ägarförbehåll kombineras med fri förfoganderätt för köparen vid kreditköp?
Nej, ägarförbehåll kan inte kombineras med fri förfoganderätt för köpare före slutbetalning av köpeskillingen. Annars hade återtagandeförbehållets syfte gått förlorat, och det hade överhuvudtaget inte funnits något incitament för säljaren att inkludera ett sådant i sina leveransavtal.
36
Vad är den första förutsättningen för sakrättslig giltighet av ett återtagandeförbehåll? Utveckla
Förbehållet ska finnas med från början eller att säljaren har gjort förbehållet gällande i samband med köpet. Ett återtagandeförbehåll kan alltså inte ställas upp i efterhand, utan avtalet ska innehålla villkor om återtaganderätt (SG s. 118).
Förbehållet ska helst avtalas om innan leveranstidpunkten och senast vid köparens besittningstagande.
Jfr 38 § KkrL.
37
Finns det generella formkrav gällande förbehållsklausulens utformning? Nämn ett rättsfall
Nej, det finns inga generella formkrav. Avtalslagen gäller om avtalsfrihet råder.
Jfr NJA 1975 s. 222.
38
Är återtagande- och hävningsförbehåll sakrättsligt likvärdiga?
Ja, de är sakrättsligt likvärdiga.
39
Kan ägarförbehåll kallas för upphävnings-klausul?
Ja, det kan det.
40
Vad är den andra förutsättningen för sakrättslig giltighet av ett återtagandeförbehåll? Utveckla
Förbehållsklausulen måste avse bestämt gods. Detta motiveras av specialitetsprincipen - man ska kunna identifiera att det är just den egendomen som avses.
41
Vad menas med surrogation i detta sammanhang?
Att rätten till ursprungsvaran övergår till ersättningsvaran. Genom surrogation ersätter man ursprungsvaran och då övergår den sakrättsliga verkan till ersättningsvaran. Så man har säkerhetsrätt i ersättningsobjekt.
42
Vad får köparen inte göra med varan innan köpeskillingen är slutbetald, enligt NJA 1959 s. 590 p. 9?
Köparen får inte skada varan eller förfoga över den genom vidareförsäljning, konsumtion, infogande i annan egendom eller bearbetning på ett sätt som den förlorar sin identitet.
43
Vad krävde HD i NJA 2019 s. 195 p. 7 och 8 utöver att varan ska vara preciserad?
Att det ska följa av avtalet vilken fordran som förbehållet avser.
44
Vad är den tredje förutsättningen för sakrättslig giltighet av ett återtagandeförbehåll?
Förbehållet ska ha avtalats för att säkra köpeskillingen bara. Annars finns ingen koppling till förbehållet - sk kopplingsförbehåll.
45
Vad händer om det finns en avtalsrättslig koppling till en annan fordran utöver köpeskillingen?
Då finns ingen koppling till förbehållet. Tredje förutsättningen har inte uppfyllts.
46
Vad handlade NJA 1976 s. 251 (köp av containrar) om? Och varför ansågs inte förbehållet vara sakrättsligt giltigt?
Det handlade om ett ägarförbehåll vid köp av containrar där restskulder från tidigare köp hade slagits samman.
Förbehållet ansågs inte sakrättsligt giltigt då specialitetsprincipen ej var uppfylld; det var omöjligt att avgöra vilken container som hörde till vilket köp.
47
Vilka två moment belyser NJA 1976 s. 251 gällande specialitetsprincipen?
Att det ska vara ett bestämt gods och en koppling till en specifik fordran.
48
Vem ska förbehålla sig äganderätten vid kreditköp?
Säljaren.
49
Går det att tillskapa ett fristående ägarförbehåll? Varför/ varför inte?
Det går inte att tillskapa ett fristående ägarförbehåll. Om fristående kreditgivare → kan leda till problem när det inte är säljaren själv som ska få betalt eftersom det finns en separering mellan säljaren av varan och kreditgivaren som finansierar köpet - ex. problem: vem har rätt att få tillbaka varan vid utebliven betalning från köparens sida; säljaren eller kreditgivaren?
Jag skulle argumentera för kreditgivaren som egentligen möjliggör köpet och som troligtvis i avtalet infört klausul om återtaganderätt/ bibehållen äganderätt.
50
Vilken rättsverkan får ett giltigt återtagandeförbehåll? Hänvisa till rättsfall.
Enligt NJA 2019 s. 195 p. 8 är verkningarna av ett giltigt återtagandeförbehåll att säljaren har separationsrätt i köparens konkurs.
51
Vad är den fjärde förutsättningen för sakrättslig giltighet av ett återtagandeförbehåll? Hänvisa till rättsfall
Återtagandeförbehållet ska vara allvarligt menat.
HD har i tidigare praxis framhållit att om säljaren har givit ett förfogandemedgivande är kravet på “allvarligt menat” inte uppfyllt, vilket lämnar ett återtagandeförbehåll utan verkan (NJA 2019 s. 195, p. 19). Notera att rättsfallet handlar om kreditköp.
52
Vad händer om alla kriterier för återtagandeförbehåll är uppfyllda?
Då ges förbehållet sakrättslig verkan.
53
Vilka är de tre huvudsakliga begränsningarna i förbehållets sakrättsliga giltighet? dvs när kan ett förbehåll inte längre göras gällande?
1. Förbehållsobjektet får inte sammanfogas med fast eller lös egendom (NJA 1960 s. 9).
2. Förbehållsobjektet får inte förstöras, förändras, bearbetas eller sammanblandas pga leder till förlorad koppling mellan förbehåll + fordran + objektet (NJA 1976 s. 251) och förlorad sin identitet (problem med specialitetsprincipen).
3. Förbehåll kan inte kombineras med fri förfoganderätt för köparen för att vara giltigt (NJA 1932 s. 292), utan det råder råder ett förfogandeförbud och överlåtelseförbud för köparen till dess köpeskillingen är slutbetald. Om fri förfogande hade funnits så hade återtagandeförbehållets syfte gått förlorat.
54
Vad säger 2:5 JB motsatsvis om förbehållsföremål som tillförts fast egendom?
Enligt 2:5 JB får ett ägarförbehåll inte göras gällande om föremålet har tillförts fastigheten så att föremålet utgör tillbehör enligt 2:1 eller 2:2 JB. Paragrafen innebär således motsatsvis att om föremålen inte installerats på fastigheten är det fortfarande möjligt att göra gällande förbehållet (Adlercreutz, Lindskoug, Finansieringsformers rättsliga reglering, 6 uppl., s. 81).
55
Vad händer med förbehållet om nästa förvärvare gör ett exstinktivt godtrosförvärv?
Då faller förbehållet bort.
56
Vad är grundtanken gällande fri förfoganderätt och ägandeförbehåll?
Att man inte kan ha fri förfoganderätt och ägandeförbehåll samtidigt.
57
Räcker det att köparen endast anser sig ha rätt att förfoga över egendomen för att återtagandeförbehållet ska vara sakrättsligt ogiltigt? Hänvisa till rättsfall
Nej, det räcker inte att köparen har ansett sig ha rätt att förfoga över egendomen för att förbehållet ska blir sakrättsligt ogiltigt, utan både säljaren och köparen måste uttryckligen eller underförstått ha varit överens om det (se NJA 2019 s. 195 p. 14 och 21).
58
Vad handlade NJA 2009 s. 79 (Wasa kredit, husbil o husvagn med återtagandeförbehåll) om?
Det handlade om Wasa Kredit leasade ut demovagnar med återtagandeförbehåll och samtidigt medgav de konkursbolaget fri förfoganderätt. HD tolkade avtalet som en nyttjanderätt (leasing) och jämförde med en kommission.
Fri förfoganderätt kan kombineras med bibehållen äganderätt för utlämnaren vid leasing + kommission men EJ vid kreditköp med ägarförbehåll.
59
Vad menas med att grundtanken med leasing är att ägaren har ägandeförbehåll?
Det betyder att ägaren (leasegivaren) behåller äganderätten till objektet under leasingperioden.
60
Vad handlade NJA 2019 s. 195 om?
Det handlade om försäljning av husvagnar och husbilar med ägarförbehåll till ett företag där man kom överens om gäldenärsbyte (vilket kräver samtycke från borgenären). Frågan blir om gäldenären har fri förfoganderätt eller om gäldenärsbytet innebär fri förfoganderätt.
61
Vad händer med förbehållet om köpeavtalet tillåter köparen att förfoga över objektet för egen räkning före slutbetalning?
Då saknar förbehållet sakrättslig verkan.
62
Kan ett förbehåll ha obligationsrättslig verkan mellan säljare och köpare trots att det saknar sakrättslig verkan?
Ja, det kan det, men sakrättslig verkan föreligger ej.
63
Vad menas med leasing?
Leasing = olika hyresförhållanden angående både lös och fast egendom.
64
Ange de tre funktioner som leasingförhållanden fyller.
1. kreditanskaffning för leasetagaren B.
2. kreditgivning med realsäkerhet för leasegivaren A (med stöd av leasingavtalet).
3. kontantförsäljning för leverantören C.
65
Vilka risker kan finnas för Leasegivaren?
Dels kreditrisken för att leasetagare visar sig inte kunna betala förfallande leasingavgiften, och dels risken i att separationsrätten visar sig ogiltig i leasetagarens insolventförfarande eller vid utmätning hos denne.
66
Vad händer om leasingobjektet inte kan identifieras hos leasetagaren eller har sålts eller sammanfogats med annan fast eller lös egendom?
Leasegivarens äganderätt har inte längre koppling till något objekt → Leasegivarens äganderätt har nedsjunkit till en oprioriterad fordran avseende ersättning för det förlorade objektet.
67
Vilka legala förutsättningar finns för leasing?
Allmänna avtalsprinciper (det råder avtalsfrihet), standardkontrakt (detaljreglering beroende på bransch), dispositiva regler (osäkert innehåll, begränsad tillämpning).
68
Vilka rättsverkningar har leasing?
Nyttjanderättsförhållande mellan leasegivaren och leasetagaren (se 1 § 3 st. AvbetKL och 2:5 st. 2 JB), och separationsrätt i konkurs för leasegivaren (se 3:3 KonkL).
69
Vart finns stöd för leasegivarens separationsrätt i leasetagarens konkurs?
Leasingavtalet.
70
Vilken situation beskriver "Sale and lease-back"?
Situation: ett företag säljer en tillgång till ett finansbolag och sedan leasar (hyr tillbaka) samma tillgång av finansbolaget (dvs från köparen).
71
Hur ser avtalsupplägget ut?
1) B säljer tillgång till A (B behöver kredit).
2) A hyr sedan ut tillgången till B. Tanken är att tillgången hela tiden ska finnas kvar hos B och att äganderätten bara ska övergå till köparen A.
3) efter B:s konkurs gör borgenärerna C gällande rätt till tillgången.
72
Vilka fördelar finns med "Sale and lease-back"?
Fördelar: säljaren (B) kan frigöra eget kapital, företagets kreditbelastning minskar, förstärker B:s BR.
73
Vilken lag måste beaktas och varför?
Utlysnings- och registreringsförfarandet i lösöreköpslagen, LkL, måste iakttas pga LkL reglerar hur man får sakrättsligt skydd när man låter ett köpt lösöre vara kvar hos säljaren.
74
Vilka legala förutsättningar finns för "Sale and lease-back"?
- 36 § AvtL (jämkning av oskäliga kontraktsvillkor)
- 37 § AvtL (förbud mot förfalloklausuler)
- 1 § LkL (för att köparens rätt ska respekteras krävs (i) att försäljningen registreras hos KFM + finns publiceringskrav (sakrättslig verkan genom publicering i tidning))
- 10 § SkbrL (överlåtelse av skuldebrev och pantsättning)
75
Vilka rättsverkningar finns gällande "Sale and lease-back"?
- 3:3 KonkL (separationsrätt),
- 4 § 2 p FRL (förmånsrätt för panträtt),
- 4:12 KonkL (återvinning av säkerhetsöverlåtelse),
- 6:7, 8:11, 9:4 UB (utmätning för säljarens skulder).
76
Vad menas med kommission? Ange lagstöd.
Enligt 1 § KommL gäller lagen för sådana uppdrag där någon för annans räkning men i eget namn åtagit sig att sälja eller köpa lös egendom.
77
Vilka är parterna i kommissionsförhållanden?
Här regleras ett trepartsförhållande: kommittenten/ huvudmannen, kommissionären/ mellanmannen och motparten/ 3M.
Kommissionärer är en mellanman som enligt ett kommissionsavtal med kommittenten antingen säljer eller köper in varor, finansiella instrument eller annan lös egendom för kommittentens räkning.
78
Hur ser äganderätten ut vid försäljningskommission respektive inköpskommissionen?
Vid försäljningskommission har kommittenten bibehållen äganderätten till kommissionsvaror till dess en köpare övertar äganderätten pga sitt köp eller kommissionären träder in och själv köper varorna (självinträde).
Vid inköpskommissionen blir kommittenten omedelbart ägare till kommissionsgods som inköpts av kommissionären, 23 § 2 st KommL. Köparen blir sakrättsligt skyddad ägare till varor som köpts från kommissionären, 24 § 2 st. KommL. Kommittenten har separationsrätt till fordran på de förutsättningarna som ges i 6 § LRM.
79
Vilka rättsfall nämns gällande separationsrätt i kommissionsförhållanden?
NJA 2010 s. 154 (Motorcykelfallet) och NJA 2012 s. 419 (Bilgallerian, Citroen).
80
I vilka situationer tillåter lagen om redovisningsmedel (RVL) separationsrätt till lös egendom?
RVL sakrätten eftersom den tillåter separationsrätt både efter sammanblandning och efter omvandling (surrogation).
Separationsrätt till lös egendom kan förekomma trots sammanblandning och förlorad identitet enligt RVL.
81
Vad är RVL ett lagstadgat undantag ifrån?
De allmänna oskrivna reglerna för separationsrätt pga bibehållen äganderätt till viss egendom.
82
Vilka situationer tar RVL sikte på?
Lagen tar sikte på situationer där en mellanhand (ett ombud av något slag) tar emot betalning från 3M för huvudmannens räkning, med uppdrag att vidarebefordra beloppet till huvudmannen. En betalning är i sig tämligen ”identitetslös” genom att ofta utgöra en direktöverföring mellan konton.
83
Vad klargjordes genom RVL?
Att separationsrätten för en redovisningsskyldig huvudman till ett belopp hos en redovisningsskyldig mellanman kunde föreligga trots att mellanmannen sammanblandat detta med andra medel.
84
Vad innebär rekvisitet redovisningsskyldighet?
Att inneha medel för "annan" som ett främmande värde, vilket kan bero på uppdrag, avtal, anställning, tillfällighet (såsom betalning dubbelt av misstag eller till fel mottagare) eller brott (stöld eller häleri, jfr Saras pengar).
85
Vad innebär redovisningsskyldighet mer precist?
Att innehavaren av medlen ska behandla dem som ett främmande värde och fortlöpande kunna göra redo för och betala ut dem till den berättigade ägaren/ huvudmannen.
86
Vem har separationsrätt till konkurssaldot om en betalningsmottagare går i konkurs?
Betalaren har separationsrätt till konkurssaldot (jfr NJA 2009 s. 182).
87
Vad krävs utöver redovisningsskyldigheten enligt RVL?
Kravet på avskiljande = Att beloppet i redovisningssyfte satts in på bankräkning eller på annat sätt hålls avskilt från den redovisningsskyldiges egna tillgångar. Detta så att redovisningsmedlen kan identifieras som sådana även om själva beloppet inte är identiskt med det ursprungligen mottagna.
88
Hur måste kontopengar vara avskilda?
På ett särskilt konto som inte används för den redovisningsskyldiges egna medel.
89
När ska avskiljandet ske för att vara verksam?
Avskiljandet måste också ske utan dröjsmål. Gällande dröjsmålsrekvisitet, är det troligt att HD inte accepterar mer än några dagar (tre till fyra) enligt NJA 2012 s. 391 (pappan som hjälpe sina barn).
Men avskiljandet kan ske med separationsrättsverkan även om dröjsmål inträtt, om den redovisningsskyldige hela tiden är solvent. Obeståndsrekvisitet (insolvensrekvisitet) - att den redovisningsskyldige inte kan betala sina skulder efterhand som de förfaller och oförmågan inte bara tillfällig (jfr. 1:2 KonkL).
90
Vad innebär separationsrätt?
Att man får plocka ut något som någon annan besitter utan att behöva stå i "kön".
91
Vad spelar specialitetsprincipen för roll gällande separationsrätt?
Först måste man ha en grund (vanligtvis ett avtal/skuldebrev), sen måste anspråket vara riktat mot en specifik identifierbar egendom som också är bibehållen.
92
Vad ska man ha i åtanke när man talar om separationsrätt?
Stoppningsrätten i KöpL.
93
Vad innebär "förvärvad äganderätt" i jämförelse med bibehållen äganderätt?
Förvärvad äganderätt handlar om situationer där en part genom en transaktion eller händelse får äganderätt till egendom som tidigare tillhörde någon annan, medan bibehållen äganderätt innebär att äganderätten inte övergår till någon annan.
Separationsrätt pga förvärvad äganderätt = sakrättsligt skydd för att du köpt någonting, även kallas förbehållen äganderätt, så du äger något helt och hållet.
94
Vad krävs för ett sakrättsligt skyddad förvärv?
Giltigt avtal + sakrättsligt moment för att uppnå bättre rätt (borgenärsskydd).
95
Vad är ett sakrättsmoment?
Sakrättsligt moment = en kontrollerbar faktisk åtgärd.
96
Hur vet man vilket sakrättsligt moment som krävs i situationen?
Olika sakrättsliga moment beroende på vilken egendomstyp som förvärvas/aktualiseras.
- om lösöre → oftast tradition, rådighetsavskärande eller besittningsförändring.
- om enkelt skuldebrev → denuntiation, underrättelse, till en prestationsskyldig utomstående (10 § SkbrL).
- registrering om lagstöd finns.
Men HR är tradition. Denuntiation eller registrering är kompletteringsregler.
97
Vad har traditionskravet för funktioner?
- den fysiska leveransen fungerar som ett bevis för ett genomfört köp
- skydd mot säljarens borgenärer och därmed en trygghet för köparen
- genom traditionskravet försvåras möjligheten till påhittade försäljningar och skenförsäljningar som syftar till att undanhålla egendom som är utmätbar.
98
Vad menas med tradition egentligen?
Med tradition menas att det sålda lösöret kommer ur säljarens besittning så att säljaren inte längre har möjlighet att förfoga över det. Rådigheten över lösöret ska ha blivit avskuren (SG s. 153). Traditionskravet är detsamma för löpande värdepapper som för lösöre – krävs rådighetsavskärande.
99
Vad händer i HR om egendomen finns kvar i överlåtarens besittning vid överlåtarens konkurs/ utmätning?
Skulle förvärvare lämna kvar egendom hos överlåtaren, kan egendomen tas i anspråk av överlåtarens borgenärer. Överlåtarens borgenärer kan då göra anspråk på egendomen, om inte registrering skett enligt lösöresköplagen.
100
Vad menas med begreppet "besittning" i sakrättsligt sammanhang?
Besittning innebär att en fysisk person innehar egendom, oavsett om personen har rätt att inneha egendomen eller inte. Det handlar om omedelbar kontroll över egendomen (t.ex när en person har nycklarna till ett hus eller sakerna finns i huset).
101
Vad innebär det att en överlåtare "förlorar rådigheten" över egendomen vid en överlåtelse?
Det innebär att överlåtaren inte längre har möjlighet att förfoga över egendomen som sin egen, utan att det finns en kontrollförlust över egendomen.
102
Vilken betydelse har partssyftena vid bedömningen av besittningsövergångens varaktighet enligt praxis? Hänvisa till rättsfall
Enligt HD i NJA 2007 s. 413 (Inkråmsöverlåtelsen) kan partssyftena ha betydelse för bedömningen av om själva besittningsövergången haft tillräcklig varaktighet för att ge sakrättsligt skydd.
103
Vilka rättsliga konsekvenser kan en företrädare ställas inför om denne förfogar över egendom efter en inkråmsöverlåtelse till ett närstående bolag? Hänvisa till rättsfallet
Som HD sa i NJA 2007 s. 413 (Inkråmsöverlåtelsen) så kan en företrädare bli straffrättsligt och skadeståndsrättsligt ansvarig för förskingring eller trolöshet mot huvudman (10:1, 5 BrB), om hen förfogar över egendomen för egen eller överlåtarens räkning.
104
Var regleras kravet på denuntiation?
Kravet på denuntiation regleras i 31 § SkbrL.
- 1 st: reglerar denuntiationens verkan för att ge borgenärsskydd
- 2 st: reglerar denuntiationens verkan för att ge omsättningsskydd.
105
Vilken funktion fyller denuntiation?
- Den skapar publicitet.
- Den ger ett utomstående vittne till överlåtelsen eller pantsättningen. 3M kan alltså upplysa en ny förvärvare om att överlåtelsen eller pantsättningen redan skett.
- Förhindrar skentransaktioner.
106
När aktualiseras denuntiation?
- enkla skuldebrev → denuntiation (31 § SkbrL)
- när egendom finns hos 3M → krävs att förvärvaren eller överlåtaren denuntierar/ meddelar 3M om äganderättsövergången för sakrättsligt skydd (analogi till 31 § 1 st. SkbrL) (se även NJA 1995 s. 367 I)
- pantsättning av lösöre - kräver denuntiation
- överlåtelse av hyresrätter - kräver denuntiation
107
Vilket sakrättsmoment krävs när lösöre finns i 3M:s besittning?
Denuntiation till 3M bör räcka (NJA 1949 s. 164) för att säljaren anses ha förlorat rådigheten över lösöret och därmed inte längre kan komma åt det och istället kan köparen förfoga över lösöret.
108
Vad blir konsekvensen av att 3M underrättas om att en överlåtelse har skett?
Konsekvensen blir att 3M ska respektera ägarens separationsrätt till den lösa egendomen.
109
När aktualiseras registering som sakrättsmoment?
När det finns särskild lagstiftning som kräver registrering. Främst genom LkL men även lagstiftning för skepp och luftfartyg, finansiella instrument, patent och varumärken.
110
Varför registrering?
Genom registrering får rättshandlingen publicitet som innebär att skenrättshandlingar och efterhandskonstruktioner försvåras.
111
Vad säger LkL om registrering?
Lagen ger ett undantag eller alternativ till traditionsprincipen. Tradition kan ersättas med registrering enligt LkL men det krävs att köpet registreras hos KRM för köparen ska uppnå skydd mot säljarens borgenärer.
112
När aktualiseras LkL?
Situationen: köparen låter lösöret bli kvar i säljarens besittning.
113
Vad måste en köpare göra enligt LkL för att få sakrättsligt skydd?
1 § LkL: För att köparens (ägande)rätt ska respekteras krävs (i) att försäljningen (själva köpet + aktuella löröret) registreras hos KFM + det finns publiceringskrav (sakrättslig verkan genom publicering i tidning).
114
Vad innebär kvittning?
Kvittning innebär att en gäldenär, som har en motfordran hos en borgenär, får kvitta (avräkna) sin fordran mot sin skuld till borgenären. Fordringarna upphör att gälla till den del de täcker varandra. Kvittningen blir då att jämställa med en betalning.
115
Får en borgenär kvitta sin fordran mot gäldenärens fordan under en konkurs?
Ja, om båda fordringarna har uppkommit före konkursbeslutet (5:1). HR finns i 5:15 KonkL.
116
Får en borgenär kvitta sin fordran mot gäldenärens fordan under en företagsrekonstruktion?
Ja, om båda fordringarna har uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion. 2:21 FrekL.
117
Vad innebär det att en borgenär har kvittningsrätt i en konkurs?
Kvittningsrätt innebär att en borgenär kan avräkna sin skuld till gäldenären mot den fordran som gäldenären har mot borgenären.
118
Måste en kvittning ske på frivillig väg?
Nej, en kvittning kan vara frivillig eller tvingande. vs parterna kan vara överens om att kvittning ska göras, men en sådan frivillig kvittning kan inte göras vid konkurs eller företagsrekonstruktion. En kvittning kan även genomföras med tvång genom att ena parten lämnar en kvittningsförklaring, dvs meddelar den andra parten att hen minskar sin fordran mot sin skuld till den andra.
119
Red ut parterna i en kvittningssituation - vem är gäldenär, borgenär och överlåtare?
- “Gäldenär” = den som är gäldenär enligt huvudfordran.
- “Borgenär 2” = den som förvärvat huvudfordran.
- “Överlåtaren (B1)” = den tidigare borgenären, mot vilken gäldenären har en motfordran. Gäldenären vill alltså använda denna motfordran till kvittning mot den nye borgenären.
120
Vilken kvittningssituation reglerar SkbrL?
Situationen: B1 har en huvudfordran mot G, B1 överlåter sin HF till B2 (förvärvare), B2 kräver G på betaltning av HF, varav G har en motfordran/ genfordran mot B1 och nu vill kvitta/ avräkna sin MF/ GF som hen har mot B1 (överlåtaren, dvs inte mot den borgenär som framställer krav på betalning). De vill kvitta fordringarna mot varandra.
121
Vad är HR gällande kvittningsmöjligheten för löpande respektive enkla skuldebrev enligt SkbrL?
HR: man kan kvitta mot enkla fordringar, men inte mot löpande.
28 § avser enkla skuldebrev → HR: kvittning tillåten
18 § avser löpande skuldebrev → HR: kvittning otillåten
122
Vilka är undantagen för löpande skuldebrev?
Undantag i 18 § 1 st: att kvittning få ske om kvittningsrättens upphörande skulle medföra att indrivningen av motfordran äventyras och den nye borgenären uppenbarligen (vid förvärvet) insåg detta.
- I princip krävs att överlåtaren är nära konkurstillstånd då fordran överlåts.
- Senare insikt saknar betydelse. Dvs fråga om ett kvalificerat ondtrosrekvisit.
Undantag i 18 § 2 st: här regleras kvittning vid konnexitet – att huvudfordran och motfordran grundar sig på samma rättsförhållande.
- Räcker med "vanlig" ond tro hos förvärvaren för att gäldenären ska ha kvittningsrätt vid konnexa fordringar.
123
Vilka paragrafer aktualiseras i SkbrL gällande löpande och enkla skuldebrev?
Detta regleras för löpande skuldebrev i 18 § SkbrL och för enkla skuldebrev/ fordringar i 28 § SkbrL.
Om man hamnar i 18 § eller 28 § SkbrL styrs alltid av huvudfordran.
124
Vad är HR gällande kvittningsmöjligheten för enkla skuldebrev enligt SkbrL?
När det gäller kvittningsmöjligheten mot förvärvare av en enkel fordran är HR den motsatta. Gäldenären kan använda en fordran mot överlåtaren till kvittning mot förvärvaren.
125
Vilka är undantagen för enkla skuldebrev?
Gäldenären har förvärvat motfordran efter det att hen fick reda på överlåtelse av huvudfordran (28 § 1 men. SkbrL)
- en gäldenär ska inte “i efterhand” kunna skaffa sig en förmånligare ställning genom att, t.ex om överlåtaren är insolvent, billigt skaffa sig en fordran mot denne, efter det att hen fått reda på överlåtelsen av huvudfordran
- den kritiska tidpunkten = när gäldenären försattes i ond tro om överlåtelsen, och inte när överlåtelsen faktiskt skedde
- genfordran ska förvärvas (uppkomma) innan gäldenären försatts i ond tro om att huvudfordran överlåtits
Gäldenärens motfordran förfaller efter det att hen fick reda på överlåtelsen av huvudfordran och även efter det att huvudfordran förfaller (28 § 2 men. SkbrL)
- motfordran ska vara förfallen senast samtidigt som huvudfordran, för att få användas till kvittning
-motfordran måste också förfalla efter det att gäldenären underrättas om överlåtelsen (= “sagda tid”)
126
När behöver vi inte bry oss om 28 § och 18 § SkbrL?
Om samma parter har en huvudfordran och motfordran, behöver vi ej kolla i 28 och 18 §§ utan vi kollar på allmänna kvittningsförutsättningar; (1) kompatibla (pengar mot pengar exempelvis), (2) den som är gäldenär ska vara borgenär, (3) båda ska vara gällande och (4) båda ska vara förfallna, och det ska finnas en ömsesidighet parterna emellan.
= här har vi ingen överlåtelsesituation
127
Är kvittning möjligt om fordran har pantsatts?
Nej, om en fordran pantsätts är kvittning utesluten. Här bör dock noteras att B enligt SkbrL har en rätt hos förvärvaren av fordran, dvs. bankerna, att i liknande fall kvitta, men att även detta var omöjligt då B:s fordran mot A dels förföll efter det att B hade denuntierats om pantsättningen av A:s fordran och dels förföll senare än A:s fordran mot B i enlighet med 10 och 28 §§ SkbrL.
128
Vilka regler aktualiseras vad gäller kvittning i konkurs?
Reglerna om kvittning i konkurs finns i 5 kap. 15–17 §§ KonkL. HR är att en borgenär får kvitta en fordran som får göras gällande i konkursen mot en fordran som gäldenären hade mot borgenären när konkursbeslutet meddelades (5:15 KonkL). Även 3:21 UB (kvittning som en invändning mot verkställighet).
129
Vad är avgörande för en borgenärs kvittningsrätt i konkurs?
Avgörande för borgenärers kvittningsrätt är när en fordran har uppkommit.
130
Behöver fordringarna vara förfallna till betalning för att kvittning ska få göras?
Nej, inget krav på att fordringarna är förfallna till betalning, pga konkursbeslutet medför att fordringarna anses vara förfallna.
131
Varför ses kvittning som en stor fördel för en oprioriterad fordringsägare?
Att kunna genomföra en kvittning innebär en stor fördel för en oprioriterad borgenär som annars riskerar att inte få någon eller en mycket begränsad utdelning i konkursen.
132
Varför är kvittning fördelaktigt för en borgenär som själv står i skuld till gäldenären?
Detta är förmånligt för borgenären, eftersom han på det sättet kan få full betalning för sin fordran även om den är oprioriterad (Lagkommentar till 5:15 KonkL).
133
Vad innebär det att fordringar "anses förfallna" i praktiken vid en konkurs?
Konkursbeslutet medför att fordringar anses förfallna, oavsett tidigare förfallotid. Fordrans förfallotid som annars skyddar gäldenären, anses inte nödvändig när konkurs har inträffat.
134
I vilka situationer får kvittning inte göras?
- 5:15 st. 1 KonkL: om det pga fordringarnas beskaffenhet skulle ha funnits hinder mot kvittning utanför konkursen. Exempel: pga fordrans karaktär eller att det är en penningfordran som står mot en fordran på att någon ska utlämna varor.
- 5:15 st. 2 KonkL: om borgenärens fordran är förenad med vissa villkor
- 5:16 st. 1 KonkL: om en borgenär senare än 3 mån före fristdagen har förvärvat sin fordran från en 3M på ett sätt som inte kan anses ordinärt, eller om borgenären vid förvärvet haft en skälig anledning att anta att gäldenären var insolvent.
- 5:16 st. 2 KonkL: om en borgenär har satt sig i skuld till gäldenären så att det kan jämställas med en betalning med annat än sedvanliga betalningsmedel, och att betalningen hade kunnat bli föremål för återvinning.
135
Varför kan kvittningsrätten beskrivas som en typ av säkerhetsrätt?
Om två parter är skyldiga varandra 100 kr och någon av parterna tillåts kvitta blir nettot efter kvittning 0. När en av parterna är insolvent är detta alltså en stor fördel för den som kvittar. Hade kvittning inte varit möjlig så hade den ena parten förlorat på den andra partens insolvens.
136
Hur skiljer sig kvittning i konkurs från vanlig kvittning?
Vid kvittning i konkurs behöver inte motfordran vara förfallen till betalning för att kunna användas till avräkning mot huvudfordran, vilket är ett krav vid vanlig kvittning. Detta innebär en utökad kvittningsrätt i konkurs, men samtidigt är kvittning begränsad till fordringar som förelegat vid den kritiska tidpunkten. Den kritiska tidpunkten (konkursbeslutet) är absolut, och godtrosregeln i 3:2 KonkL kan inte användas för att utvidga tidsramen för vilka fordringar som får göras gällande.
137
Vilka fordringar får göras gällande i konkursen?
(svårbedömd fråga)
5:1 KonkL - Endast fordringar som uppkommit före konkursbeslutet, oavsett om de är förfallna till betalning eller förenade med villkor (2 st).
138
Vilken opåkallad fördel kan förekomma för vissa borgenärer?
Eftersom inget krav ställs att fordringar är förfallna till betalning utan bara att de har uppkommit före konkursbeslutet → möjligt för borgenärer att kvitta fordringar som annars hade varit oduglig till kvittning utanför konkursen.
Detta kan ge vissa borgenärer en opåkallad fördel, t.ex om huvudfordran förfaller före motfordran men efter konkursbeslutet. I en sådan situation är borgenären utanför konkurs förhindrad att kvitta.
139
Hur kan kvittningsrätten fungera som en säkerhetsrätt i konkurs?
Kvittningsrätten ger borgenärer möjlighet att dra nytta av längre betalningstider och andra förmåner, vilket lagstiftaren har valt att behålla för att stärka kvittningsrätten som säkerhet i konkurs.
140
Hur skiljer sig kraven för sakrättsligt skydd mellan lös egendom och fast egendom?
För lös egendom krävs tradition eller registrering enligt LkL, medan för fast egendom uppnås sakrättsligt skydd genom själva överlåtelseavtalet.
141
Vad är denuntiation och när aktualiseras den i samband med överlåtelse av egendom?
Denuntiation är ett meddelande till en tredje man om en äganderättsövergång. Det aktualiseras när lösöre innehas av någon annan än säljaren.
142
Vad är syftet med denuntiation som ett sakrättsligt moment?
Syftet är att förhindra borgenärsbedrägerier genom att det fungerar som en yttre manifestation av transaktionen samt att det innebär en uppoffring för överlåtaren.
143
Vad innebär det att överlåtarens betalningslegitimation upphör vid denuntiation?
Det innebär att överlåtaren inte längre har rätt att förfoga över egendomen och att denna rätt övergår till förvärvaren.
144
Vad innebär det att en fordran har förmånsrätt i en konkurs?
Det innebär att fordran har företrädesrätt till betalning före andra oprioriterade fordringsägare.
145
När aktualiseras förmånsrätten?
Förmånsrätten aktualiseras när det finns tillgångar kvar efter att borgenärer med separationsrätt fått sin egendom separerad, och efter eventuell kvittning har genomförts.
146
Vilken lag reglerar främst förmånsrätter i en konkurs?
Förmånsrättslagen (FRL)
147
Är det möjligt för parterna att avtala om förmånsrätt på annat sätt än genom FRL?
Nej, FRL:s regler är tvingande, vilket innebär att enskilda parter inte kan avtala om förmånsrätt på annat sätt än genom de säkerhetsrätter som nämns i FRL.
148
Vilka två huvudtyper av förmånsrätt finns det?
Det finns särskild förmånsrätt och allmän förmånsrätt, 2 § FRL.
149
Vad kännetecknar en fordran med särskild förmånsrätt?
En fordran med särskild förmånsrätt är kopplad till specifik egendom, främst lös egendom med panträtt eller fast egendom som är intecknad.
150
Vad är ett exempel på en fordran med särskild förmånsrätt?
Exempel på särskild förmånsrätt är bostadslån, pant, eller företagshypotek (prop. 2007/08:161).
151
När gäller en särskild förmånsrätt?
En särskild förmånsrätt gäller både vid utmätning och konkurs.
152
Vad kännetecknar en fordran med allmän förmånsrätt?
En fordran med allmän förmånsrätt är inte kopplad till specifik egendom, utan avser all egendom som ingår i gäldenärens konkursbo (jfr 3:3 KonkL). Dvs motsatsen till särskild förmånsrätt.
153
Ge exempel på fordringar med allmän förmånsrätt.
Exempel på allmän förmånsrätt är kostnader kopplade till konkursförfarandet, såsom löner, konkursförvaltarens arvode och massaskulder (11:1, 14:2 KonkL).
154
När gäller allmän förmånsrätt?
Allmän förmånsrätt gäller endast vid konkurs.
155
Vad innebär det att en borgenär har panträtt enligt FRL 4 § 2 p?
Det innebär en förmånsrätt i viss egendom som är pantsatt som säkerhet för en fordran.
156
Vilka lagar kan komplettera FRL gällande förmånsrätt?
JB (Jordabalken) för förmånsrätt pga pant i fast egendom, och FHL (Företagshypotekslagen) för förmånsrätt pga företagsinteckning.
157
Varför är det viktigt att veta i vilken ordning borgenärer får betalt vid konkurs?
Eftersom det sällan finns tillräckligt med pengar i konkursboet för att betala samtliga borgenärer. Rättvisa.
158
Vad reglerar FRL?
FRL reglerar dels vilka säkerheter som ger borgenären en prioriterad position, dels vilken prioritet eller ordningsföljd olika säkerheter har inbördes.
159
Vad innebär en negativklausul i ett kreditavtal?
En negativklausul innebär att gäldenären åtar sig att inte försämra borgenärens möjligheter att få betalt, t.ex. genom att ta upp nya lån som inskränker borgenärens betalningsmöjligheter.
160
Har en negativklausul stor betydelse för borgenären i en gäldenärs konkurs?
Nej, inte om gäldenären brutit mot klausulen.
161
Vad händer med den särskilda förmånsrätten om det inte finns tillräckligt med medel i den specifika egendomen för att betala hela fordran?
Då får borgenären endast täckning upp till värdet av den specifika egendomen.
162
Vad innebär utmätning?
Utmätning är Kronofogdens förfarande att ta i anspråk en gäldenärs egendom för att täcka dennes skulder.
163
Vad har en borgenär med särskild förmånsrätt rätt till vid en utmätning?
En borgenär med särskild förmånsrätt har rätt att få ersättning direkt från försäljningen av den egendom som är kopplad till förmånsrätten.
164
Vad ska ett sakrättsmoment (tradition, denuntiation, registrering) säkerställa?
Ett sakrättsmoment ska säkerställa en kontrollmöjlighet i efterhand av att den påstådda rättshandlingen verkligen företagits och att det är en seriös transaktion.
165
Vilken funktion fyller panträtt?
En gäldenär förstärker sitt löfte om att göra rätt för sig genom att överlämna ett värdeföremål till borgenären som säkerhet för att löftet kommer att infrias. Borgenären har inte bara gäldenären personligen att hålla sig till utan har också en särskild tillgång till panten som han kan ta i anspråk om gäldenären inte betalar. Borgenären har därmed fått en realsäkerhet för sitt täckningskrav.
166
Panträtt verkar i 3 riktningar, vilka?
- I förhållande till G; om G ej betalar riskerar man förlust av panten.
- Utomstående som förvärvar pant; panthavaren har omsättningsskydd till panträtten.
- I förhållande till G:s borgenärer genom att panten inte kan tas i anspråk för att täcka dessa borgenärers krav innan panthavaren fått täckning ur pantens värde; panträtten är utrustad med sakrättsligt borgenärsskydd.
167
Vilka krav ställs upp för ett gitligt pant?
- Pantförskrivning eller pantavtal, vilket är en upplåtelse av panträtt i egendom.
- Krävs en identifierbar fordran som panten utgör säkerhet för (sk pantfordran/ huvudfordran).
- Panten är eller blir tillräckligt individualiserad (specialitetsprincipen).
- Pantförskrivningen fullföljs med ett relevant sakrättsmoment beroende på egendomens beskaffenhet
168
Vilket sakrättsmoment kan vara aktuellt vid pantsättning?
Sakrättsmoment vid pantsättning kan vara att pantsättaren avstår rådighet över panten genom att läggas i förvar på så sätt att pantsättaren inte kan förfoga över den (traditionsprincipen), eller att en utomstående med ansvar för panten underrättas om pantsättningen (denuntiationsprincipen) eller slutligen att en anteckning görs i pantregistret (registreringsprincipen).
169
Måste en borgenär ha fått en tredjemanspant innan gäldenären går i konkurs för att kunna åberopa panträtten?
Nej, det räcker med att pantförskrivningen är obligationsrättsligt förpliktande för 3M.
170
Vad krävs som huvudregel för att fullborda en panträtt när pantobjektet är en lös sak eller löpande skuldebrev?
Som huvudregel krävs tradition av saken eller skuldebrevet.
171
Vad innebär företagshypotek?
Det innebär att ett företag ställer sin egendom som säkerhet i samband med att man tar ett lån, vanligtvis ett banklån. Om fordringsägaren, t.ex banken, inte får betalt för sina fordringar ger företagshypoteket fordringsägaren rätt i företagets lösa tillgångar som ingår i rörelsen.
Företagshypotek är en säkerhetsrätt som ger fordringsägaren särskild förmånsrätt i företagets lösa egendom i den mån den hör till näringsverksamheten.
172
Vilken funktion fyller företagshypotek för mindre företag?
Företagshypotek ger mindre företag möjlighet att erhålla lån och annan kredit för verksamheten.
173
Vad är ett företagsinteckningsbrev?
Det är ett bevis om inteckningen av ett företags rörelse, vilket utgör säkerhet för en kreditgivares fordran.
174
Vad innebär det att en kreditgivare har hypotekarisk panträtt genom företagshypotek?
Det innebär att kreditgivaren har panträtt i företagets lösa tillgångar som ingår i rörelsen, utan att ha besittning över dem.
175
Vilka tre grundläggande krav måste uppfyllas för att ett företagshypotek ska uppkomma?
Det ska föreligga: (1) ett fordringsförhållande, (2) näringsidkaren lämnar säkerhet genom (3) överlämnandet av företagsinteckningsbrev (tradition) eller registrering av elektroniskt inteckningsbrev.
Enligt FHL 1:3 är det avgörande momentet för uppkomsten av företagshypotek, dvs att näringsidkaren lämnar av företagsinteckningsbrevet.
176
Vem kan upplåta ett företagshypotek?
Endast näringsidkaren själv kan upplåta ett giltigt företagshypotek.
177
Kan ett företagshypotek återpantsättas?
Nej, möjligheten till återpantsättning enligt 10:6 HB omfattar inte företagshypotek.
178
Kan man göra ett godtrosförvärv av ett företagshypotek?
Nej, godtrosförvärv av företagshypotek kan inte förekomma.
179
Vad innebär traditionsprincipen för ett fysiskt inteckningsbrev vid företagshypotek?
Det innebär att rådighetsavskärandet är det avgörande momentet, precis som vid handpantsättning.
180
Ger ett giltigt företagshypotek säkerhetsrätt vid både utmätning och konkurs?
Ja, ett giltigt företagshypotek medför säkerhetsrätt både vid utmätning och i konkurs.
181
Hur förhåller sig ett företagshypotek till andra fordringar?
Särskild förmånsrätt går alltid före oprioriterade fordringar och nästan alltid före de allmänna förmånsrätterna.
182
Hur upplåts ett företagshypotek?
Ett företagshypotek upplåts genom att företagsinteckningsbrevet lämnas till en borgenär som säkerhet för en fordran.
183
Vad garanterar FRL för en säkerhet som ställts för ett lån?
FRL garanterar att en ställd säkerhet inte förlorar sitt värde vid konkurs eller vid utmätning, även om fordringen överlåts eller på annat sätt övergår till annan.
184
Vad är utgångspunkten för förmånsrättsordningen i en konkurs?
Utgångspunkten för förmånsrättsordningen är principen om pari passu (att alla fordringar ska ha lika rätt i en konkurs)
185
Vilka fordringar har högsta prioritet i förmånsrättsordningen?
Förvaltararvode och massaskulder har högsta prioritet (11:1, 14:2 KonkL).
186
Ange de olika kategorierna av konkursfordringar.
1. Förmånsberättigade fordringar.
2. Fordringar förenade med särskild förmånsrätt.
3. Fordringar förenade med allmän förmånsrätt.
4. Oprioriterade fordringar, 18 § FRL.
5. Efterställda fordringar, 19 § FRL.
6. Fordringar med solidaiskt ansvar.
7. Ränta och diskontering (?).
187
Vad är innebörden av retentionsrätt i samband med förmånsrätt?
Retentionsrätt innebär att man har rätt att behålla något som man har lagt ner arbete på tills betalning har skett (enligt allmänna retentionsregler).
188
Vad är innebörden av företagshypotek i förmånsrättsordningen?
Företagshypotek är en säkerhetsrätt som ger särskild förmånsrätt, men medför inte separationsrätt.
189
Vad innebär allmän förmånsrätt, och hur förhåller den sig till särskild förmånsrätt?
Allmän förmånsrätt avser fordringar som inte är kopplade till specifik egendom. Fordringar med särskild förmånsrätt har som HR företräde framför de med allmän förmånsrätt, men det finns undantag.
190
Vilken prioritet har lönefordringar i en konkurs?
Lönefordringar (lönegaratin) har allmän förmånsrätt, se 12 § FRL.
191
Vad är en massafordran?
Det är fordringar som uppstår efter konkursutbrottet.
(har bättre rätt än andra fordringar i konkursen).
192
Vad är en konkursfordran?
Konkursfordringar = fordringar som uppstår före konkursutbrottet (innan fryspunkten) (5 kap. KonkL)
193
Sammanfatta tidslinje innan, under och efter frysningstidpunkten.
Innan frysningstidpunkten: soliditet och likviditet blir sämre
Frysningstidpunkten: den tidpunkt när vi försätts i konkurs, man ser en tidpunkt för konkursutbrottet.
Efter frysningstidpunkten: Alla tillgångar som finns ska tas upp i boet och skulder ska betalas. Därefter utdelning - likabehandling - men kan finnas rangordning.
194
På vilket sätt är panträtt en förmånsrätt?
Det är en säkerhetsrätt (starkare än retentionsrätt) där borgenären kan framtvinga en försäljning av en sak för att få betalt för sin fordran. Vid en framtvingad försäljning (pantens realisation) har borgenären rätt till täckning för sin fordran ur pengarna som man får genom försäljningen, men inte mer.
195
Vad händer vid överskott respektive underskott av försäljningen (pantrealisationen)?
Eventuellt överskott går tillbaka till gäldenären. Om underskott → gäldenären är fortfarande skyldig det kvarvarande beloppet, såvida inte borgenären förklarar sig nöjd.
196
Utplånas panträtten om gäldenären (pantens ägare) säljer saken?
Nej, pga panträtten är en sakrätt.
197
Vilka är de två typerna av panträtter?
- Panträtt (av lös sak)/ handpanträtt
- Hypotekarisk panträtt
198
Vidare finns det två typer av panträtt i fast egendom, vilka?
(1) Legal panträtt, dvs panträtt som följer direkt av lag och inte kräver någon särskild pantsättning (6 § 1 p. FRL).
(2) Panträtt som uppstått genom att fastighetsägaren har pantsatt ett pantbrev grundat på inteckning i fastigheten (6 § 2 p. FRL).
199
Vilka är de fyra väsentliga frågorna som ställs gällande panträtt?
1) Vad innehåller pantförskrivningen? Avtalstolkning.
2) Vad omfattar pantfordran? Specialitetsprincipen gäller.
3) Vad omfattar panten? Specialitetsprincipen gäller.
4) Vilket sakrättsmoment för fullbordan? Tradition, denuntiation, registrering beroende på egendomstyp
200
Vilken egendom omfattas inte av företagshypotek?
Enligt 2:1 2 st. FHL omfattas inte:
- privat egendom,
- kassa- och bankmedel,
- alla aktier är undantagna/ värdepapper (avsedda för allmän omsättning),
- egendom som kan intecknas på annat sätt (t.ex fastigheter), eller
- egendom som varken kan utmätas eller ingå i konkurs.
201
Vad händer om man säljer egendom som ingår i företagshypoteken?
Man får pengar, som kommer in i kassan (och kassa är undantag i 2:1 2 st. 1 p. FHL), och därav omfattas dessa pengar inte av hypoteket
202
Vad gäller utdelning av de fordringar som har allmän förmånsrätt? Finns det en ordningsföljd?
Nej, fordringar med allmän förmånsrätt har enligt 14 § FRL lika rätt. (Konkurs s. 229)
203
Vilka fordringar med allmän förmånsrätt har företräde framför fordringar med särskilda förmånsrätt?
Fordringar med allmän förmånsrätt enligt 10 och 10 a §§ FRL (de sk superförmånsrätterna) kan ha företräde framför fordringar med särskild förmånsrätt enligt 5 § och 8 § FRL, om det behövs. (Konkurs s. 229)
204
Vad är en oprioriterad fordran?
Oprioriterad fordran = en fordran som inte är förenad med någon säkerhetsrätt eller annan förmånsrätt enligt FRL (bl.a s. 98 Konkurs och annan insolvensrätt).
205
Hur behandlas oprioriterade fordringar i en konkurs?
De delar proportionellt på de eventuella pengar/tillgångar som finns kvar efter att fordringsägare med särskild eller allmän förmånsrätt fått betalt. Här gäller alltså likabehandlingsprincipen (18 § 1 st. 1 meningen FRL).
206
Vad syftar FRL till? ledstråd: lagen är tvingande..
Eftersom FRL är tvingande så syftar den till att skapa förutsebarhet.
207
Ge exempel på oprioriterade fordringar
Konkursboets skulder till leverantörsföretag av insatsvaror, råmaterial, utförda tjänster etc. samt skatter och hyresfordringar. I företagskonkurser består dessa fordringar främst av allmänna leverantörsskulder där leverans skett till G före konkursutbrottet. Andra situationer: då pant, företagshypotek eller annan säkerhet inte räcker till utan det finns en överskjutande del som saknar säkerhet och som därmed är oprioriterad (SG s. 249).
208
När får oprioriterade borgenärer betalt?
För oprioriterade fordringar gäller att de betalas ut först efter att de fordringar som har förmånsrätt fått sitt, vilket innebär att det normalt finns mycket lite pengar kvar till dem med oprioriterade fordringar. Den som har en oprioriterad fordran får alltså betalt sist, och det är ytterst ovanligt att fordran täcks fullt ut. Finns det flera oprioriterade fordringar så får de betalt proportionerligt.
209
Vad är en efterställd fordran?
En efterställd fordran är en fordran som har rätt till betalning först efter det att de oprioriterade fordringarna fått täckning.
210
Vad kan vara orsaken till att en fordran är efterställd?
En fordran kan vara efterställd pga:
- en efterställningsklausul i ett kreditavtal eller enligt reglerna i 18 § FRL
- skuld till staten (t.ex böter, vite etc.), 19 § FRL,
- eller anspråk på fullbordan av gåva.
211
Hur förhåller sig efterställda fordringar till varandra?
Efterställda fordringar är rangordnade, men de är inte prioriterade, utan det handlar om att förflytta parternas relativa positioner i förmånsrättshänseende.
212
Varför finns efterställda fordringar?
Efterställda fordringar finns för att gynna samhällsekonomin genom tillgång till kredit och effektiv resursallokering, samt för att attrahera investerare med olika riskaptit.
213
Kan sådana efteställningsklausuler i kreditavtal se ut hur som helst?
Det råder avtalsfrihet när det gäller strukturering av avtalsvillkoren. Alla typer av fordringar/ lån får finnas.
MEN FRL är tvingande och 11 kap. KonkL (om utdelning) får inte avtalas bort
214
När uppstår efterställda fordringar?
- När AÄ eller säljare skjuter till pengar i form av lån till ett företag istället för aktieägartillskott eller emission eller finansiering med eget kapital → får en fordran och då efterställer den genom att AÄ skriver på en förbindelse att de efterställer sig alla fordringar om konkurs skulle uppstå och detta avtal lämnas in till banken.
- När ett bolag eller koncern har flera banker som man lånar pengar ifrån (LBO, HY bonds). Borgenärerna som gör dessa affärer har ett behov att skriva avtal tillsammans för att reglera rangordning (vem som ska få betalt när företaget går i konkurs) (speciellt när det gäller större belopp/ transaktioner). LBO = leverage buyout → lån för att förvärva bolag. HY bonds = högrisk obligationer (t.ex bolaget vattenfall)
- I mer konservativa strukturer finns det behov av att borgenärerna samordnar sig med kreditgivare/ större borgenärer (använder olika finansieringskällor). Här kommer parterna avtala om turordning där man i avtalet efterställer vissa fordringar och därmed rangordnar turen att få betalt
- Banker, försäkringsbolag etc. måste också finansiera sin verksamhet genom att bl.a sätta in pengar eller själva låna pengar på kapitalmarknaden och av varandra. Och när banker lånar pengar finns det krav på att de ska ha en viss buffert (reserv, t.ex aktiekapital ifall det blir kris) i balansräkningen som visar att de är motståndståliga ifall gäldenären skulle få finansiella problem och inte kan betala tillbaka. För att bankerna ska kunna ha en ordentlig buffert kan de också få låna pengar men då ska kreditgivarna bli ordentligt efterställda (till skillnad från oss som kan ta ut våra pengar på bankkontot när som helst, dvs vår fordran på banken är inte efterställd).
- Sedan kan man lämna ut värdepapper som är efterställda (vissa är efterställda prioriterade fordringar, medan andra är efterställda med ett visst datum).
215
Vad innebär det att en borgenär enligt fordringsavtalet har rätt till betalning först efter övriga borgenärer?
Det innebär att hen har en efterställd fordran.
216
Vad betyder begreppen juniora, seniora och obligation?
- Juniora = efterställd borgenär
- Seniora = inte efterställd borgenär
- Obligation = flera investerare, varje investerare kan inte gå till G och åberopa sin fordran – får inte vidta åtgärder (non action-klausul som finns i nästan alla efterställningsvillkor) – problem: alla ska ha rätt att föra sin talan i domstol.
217
Vad menas med allmän efterställning?
Med allmän efterställning menas att fordran har rätt till betalning först efter alla andra borgenärer.
218
Vilka typer av fordringar är efterställda enligt 18 och 19 §§ FRL?
Bland annat böter, vite och fordringar på grund av förverkande.
219
Vad menas med riktad efterställning?
Med allmän efterställning menas att fordran har rätt till betalning först efter vissa men inte efter alla andra borgenärer.
220
Det finns tre olika sätt för en borgenör att få kommersiell prioritet, vilka?
(1) Säkerheter - Skaffa förmånsrätt genom att ta säkerhet på en viss tillgång (t.ex fastighetspant)
(2) Strukturell efterställning - Två långivare (A och B) som ska låna ut till samma låntagare (t.ex ett bolag). A vill ta låg risk och vill ha betalt först, innan B → A säger att B får låna ut pengar till ett holdingbolag (som har aktier i AB) t.ex på villkor om B får högre ränta i utbyte mot att de är längre bort i holdingbolaget → detta så att A blir ensam fordringsägare vid en konkurs → får en framskjuten position – så nära tillgångarna som möjligt. B konkurrerar då om tillgångarna i holdingbolaget och om aktier som inte kommer ha något värde vid en konkurs. Tanken är att man vill vara så nära tillgångarna som möjligt för att kunna få betalt vid en kk.
(3) Efterställningsavtal om rangordning mellan borgenärerna - ett avtal mellan borgenärerna som alla har lånat pengar till samma gäldenär t.ex intercreditoravtal där man avtalar om rangordning.
221
När har rättsläget gällande riktad efterställning uppmärksammats?
I rekonstruktionssammanhang.
222
Vad är ett ackord i samband med företagsrekonstruktion?
Ett ackord är ett avtal om nedskrivning av de olika fordringar för en gäldenär som har allvarliga finansiella problem.
223
Vad händer med efterställda fordringar vid ett ackord som fastställs av domstolen?
Efterställda fordringar släcks vid ackord som domstolen fastställer.
224
Vad händer om några borgenärer röstar nej till ackordet?
Då måste förmånsrättsordningen följas som den hade varit i en "vanlig" konkurs.
225
Ska en riktad efterställning upprätthållas i en gäldenärs konkurs?
Ja, eftersom ett sådant avtalsvillkor inte kränker tredje mans rätt och att det är en riskfördelningsfråga. Den som gjort sig efterställd får högre avkastning då den tar högre risk.
226
Ska betalningsordningen upprätthållas i juniora borgenärens konkurs?
Ja, kanske. Det beror på hur efterställningsvillkoret ska tolkas.
- Om suspensivt villkor: JB:s borgenärer har en villkorad fordran eller om den är allmänt efterställd kommer inte konkursboet inte vara i en bättre situation än vad JB var, ej bättre rätt för JB:s konkursbo än vad JB hade
- Men om efterställningen har utformats som en överlåtelse, krävs troligtvis rådighetsavskärande för sakrättsligt skydd i den här relationen (jfr dansk rätt)
227
Hindrar en efterställd fordran exekutiva åtgärder som utmätning?
Beror på.
Utmätning kan vara möjlig om fordran är klar och förfallen, men inte om det finns ett suspensivt villkor eller allmän efterställning pga ingen förfallen fordran.
Om överlåtelse skett → går ej att utmäta pga inte rätt borgenär/ part
Om överlåtelse av framtida utdelningsrätt eller reglering i sidoavtal → då är utmätning en teoretisk möjlighet
Lagrum: 8 § FRL, 2:2 UB, 3:1 UB, 4:30 UB
228
Kan en borgenär med efterställd fordran ansöka om konkurs?
Oftast inte. Om fordran har ett suspensivt villkor eller är allmänt efterställd, så är JB ändå behörig att ansöka om konkurs. Om fordran är överlåten kan JB inte ansöka om konkurs pga inte längre behörig pga ej borgenär.
Om överlåtelse av framtida utdelningsrätt eller reglering i sidoavtal → JB behörig att ansöka om konkurs
Lagrum: 2:4-6 och 10 KonkL, 5:10 KonkL
229
Hindrar en efterställning kvittning?
Ja, efterställningen hindrar kvittning om det tolkas som ett suspensivt villkor eller om fordran är allmänt efterställd.
Om riktad efterställning tolkas som ett suspensivt villkor eller om fordran är allmänt efterställd → kvittning ej möjligt (ej fullgången fordran)
Om överlåtit fordran → går ej att kvitta pga ej rätt part
230
Kan ett avtal om kvittningsförbud stå sig i konkurs?
Ja, i de flesta fall, så länge boet inte hamnar i ett sämre läge än konkursgäldenären då man inte kan sätta tredje man i sämre position.
231
Kan en efterställd fordran kvittas mot en oprioriterad fordran? Hänvisa till rättsfall
Nej, en efterställd fordran kan inte kvittas mot en ordinär, oprioriterad fordran (se NJA 2000 s. 78).
232
Vad innebär specialexekution och hur skiljer den sig från en generalexekution?
Specialexekution är när en borgenär tar egendom direkt från gäldenären, medan en konkursansökan involverar alla borgenärer och en konkursförvaltare
233
Vad är vanligt att man försöker åstadkomma i samband med rekonstruktion av aktiebolag med kapitalproblem? Och varför?
Det är vanligt att man försöker åstadkomma "efterställningar" av olika slag för att åsidosätta likabehandlingsprincipen.
234
Hur kan en fordran bli efterställd pga avtalsåtagande respektive andelsägande?
En borgenär (t.ex. en bank) kan frivilligt gå med på att deras fordran ska vara efterställd i ett avtal.
Andelsägande: Om B är AÄ kan hans fordran bli efterställd eftersom ägare normalt får betalt sist vid en konkurs.
235
Varför vill borgenärer acceptera efterställda fordringar?
För att kompensera för den högre risken kan borgenären erbjudas högre ränta eller därmed högre avkastning vid framgång.
236
Ange för- respektive nackdelar med företagshypotek.
Fördelar med företagshypotek:
- det ger fordringsägaren en särskild förmånsrätt i NI lösa egendom och därmed har förtur till betalning ur företagets tillgångar vid en utmätning eller konkurs.
- företagshypotek gör det möjligt för företag, särskilt mindre företag, att få lån och krediter från banker och andra kreditinstitut genom att ställa företagets egendom som säkerhet.
- företagshypotek upplåts genom att företagsinteckningsbrevet lämnas som säkerhet för en fordran, vilket är en relativt enkel process.
- kan utnyttjas både vid utmätning och konkurs.
Nackdelar med företagshypotek:
- företagshypotek omfattar inte alla typer av egendom, därmed begränsat säkerhetsunderlag
- Undantagen egendom i 2:1 2 st. FHL. Därmed är företagshypotek en dålig säkerhet för företag vars tillgångar främst består av likvida medel (t.ex konsultföretag).
- Eftersom en pantsättare behåller fri förfoganderätt över egendomen även om företagsinteckningsbrevet lämnats som säkerhet, så kan företaget sälja egnedomen som ingår i hypoteket, vilket minskar värdet av säkerheten. Pengarna som genereras vid försäljningen hamnar i kassam och kassan omfattas inte av företagshypoteket.
- Ej möjligt att göra godtrosförvärv av företagshypotek, vilket kan innebära en osäkerhet för den som innehar ett företagshypotek.
- Svårt att få en rättvis värdering vid konkurs eftersom företagshypotek inte är knutet till specifik egendom utan all lös egendom som ingår i hypoteksunderlaget. Dessutom kan tillgångarnas värde beräknas per konkursdagen, vilket kan vara ogynnsamt.
237
Vad innebär borgen som säkerhetsform?
Borgen är ett löfte från en eller flera personer att betala en skuld för någon annan om den personen inte betalar.
Exempel: en bank kan kräva en extra säkerhet, borgen, för att bevilja ett lån.
Borgensförbindelsen är en säkerhet för borgenären (långivaren).
238
Vilka är de tre parterna i ett borgensförhållande?
De tre huvudparterna är kreditgivaren (borgenären), kredittagaren (gäldenären) och löftesmannen/ borgensmannen (den som går i borgen för någon annan). Borgensmannen är den som förbinder sig att betala räntor och amorteringar om låntagaren inte betalar.
239
Finns några formkrav för borgensåtaganden?
Det finns inga särskilda formkrav, men i banksammanhang bör ett borgensåtagande vara skriftligt (och signerat).
240
Vad är skillnaden mellan enkel borgen och proprieborgen?
Vid enkel borgen blir borgensmannen betalningsskyldig först efter att långivaren konstaterat att låntagaren inte kan betala, långivaren måste i princip försätta låntagaren i konkurs innan hen kan kräva betalt av borgensmannen.
Medan borgensmannen vid proprieborgen går i borgen "såsom för egen skuld" och kan krävas direkt, utan att först klarlägga låntagarens betalningsoförmåga.
241
Vad innebär generell borgen?
Generell borgen innebär att borgensmannen ansvarar för alla låntagarens skulder, nu och i framtiden
242
Vilken "skyldighet" har långivaren gentemot borgensmannen innan ett borgensåtagande godkänns?
Långivaren bör göra en kreditprövning av borgensmannen innan borgensåtagandet godtas för att säkerställa betalningsförmågan.
243
Vilka konsekvenser kan ett borgensåtagande ha för borgensmannen?
Ett borgensåtagande kan försämra borgensmannens framtida betalningsförmåga och kreditvärdighet, samt leda till att borgensmannens tillgångar måste säljas för att täcka skulden
244
Vad händer med borgensåtagandet om borgensmannen skiljer sig eller upplöser bolaget med låntagaren?
Borgensåtagandet kvarstår, även om borgensmannen skiljer sig eller upplöser bolag med låntagaren.
245
Vad händer om det finns flera borgensmän?
Flera borgensmän kan ha solidariskt ansvar, där långivaren kan kräva vem som helst på hela beloppet, men varje borgensman ansvarar för sin andel, om inte annat avtalats
246
Vad är regressrätt i borgensförhållande?
En borgensman som tvingats betala har regressrätt mot låntagaren och kan kräva tillbaka pengarna. Detsamma gäller gentemot andra borgensmän om flera borgensmän har gått i borgen.
247
Kan borgensmannen säga upp sitt borgensåtagande?
Borgensmannen har inte rätt att säga upp sitt borgensåtagande, men kan begära att banken säger upp lånet om det finns stöd för det i villkoren.
Borgensmannen kan bli fri från sitt åtagande om låntagaren kan erbjuda en ny borgensman eller annan säkerhet som långivaren godkänner.
248
Vad händer med borgensansvaret om låntagaren dör?
Om låntagaren dör övergår skulden till dödsboet, och borgensmannen kan bli betalningsskyldig om dödsboets tillgångar inte räcker.
249
Vad är preskriptionstiden för borgen?
Borgen preskriberas normalt efter tre år för konsumentlån och tio år för lån som grundas på löpande skuldebrev, om inte preskriptionen avbryts. Borgensåtagandet preskriberas om huvudfordran (lånet) preskriberas.
250
Vilken lag innehåller de grundläggande reglerna om borgen?
De grundläggande reglerna om borgen finns i 10 kap. Handelsbalken (HB)
251
Vad kallas gäldenärens låneförbindelse till borgenären, borgenärens fordran samt löftesmannens förbindelse att gå i borgen?
Gäldenärens låneförbindelse till borgenären kallas huvudförbindelsen eller huvudavtalet, och borgenärens fordran mot gäldenären för huvudfordran. Löftesmannens förbindelse att gå i borgen för gäldenären kallas borgensförbindelse, borgensavtalet eller förenklat för borgen.
252
Vad är ett föravtal i borgenskontext?
Ett föravtal är ett (muntligt) avtal där borgensmannen (L) lovar gäldenären (G) att gå i borgen för honom. Detta så att G kan få ett lån från borgenären (B). Löftet har sedan bekräftats genom att L skrivit under borgensmeningen på lånehandlingen.
253
Nämn tre karaktäristiska drag hos borgensförbindelsen
1. Borgen är accessorisk till lånefordringen, vilket innebär att borgensmannen ansvarar för vad kredittagaren är skyldig att betala enligt det aktuella skuldebrevet.
2. För en proprieborgen, kan banken omedelbart kräva betalning av antingen låntagaren eller borgensmannen så snart lånet är förfallet. Orden “såsom för egen del” tyder på att proprieborgen föreligger.
3. Solidariskt ansvar gäller inbördes, vilket innebär att borgenären kan kräva full betalning från vilken borgensman som helst; borgensmännen har sedan regressrätt mot varandra.
254
När uppkommer betalningsskyldigheten för gäldenären i ett borgensförhållande?
Betalningsskyldigheten för gäldenären (G) uppkommer först när borgenären (B) överlämnat det utlånade beloppet till gäldenären (G)
255
Hur ska ett borgensåtagande tolkas?
Borgen ska tolkas restriktivt till borgensmannens fördel.
256
Vilken informationsskyldighet har borgenären gentemot borgensmannen?
Borgenären kan ha informationsskyldighet gentemot borgensmannen och är skyldig att upplysa borgensmannen om vad borgensåtagandet innebär.
257
Nämn två rättsfall där borgenären eftersatt sin informationsskyldighet.
- NJA 1998 s. 852: B har eftersatt sin informationsskyldighet gentemot L då G misskötte sina åtaganden. L hade inte tillräcklig information om gäldenärens situation och blev därför inte ansvarig för hela skulden.
- Detta kan i undantagsfall även gälla vid en bristfällig kreditprövning av L själv (jfr. NJA 1999 s. 408)
258
Nämn två andra förpliktelser som borgenären har mot borgensmannen.
- B kan vara skyldig att se till att L:s regressrätt mot gäldenären bevaras. Det fastslås i NJA 1992 s. 351 att B har en principiell skyldighet att beakta att L:s regressrätt inte helt eller delvis går förlorad.
- B ska se till att säkerhet som ställts för krediten inte går förlorad.
259
Vilken skyldighet har banken enligt NJA 1999 s. 408?
Enligt NJA 1999 s. 408 har banken en skyldighet att utföra en kreditprövning av gäldenären och ta hänsyn till borgensmannens betalningsförmåga innan ett borgensåtagande godkänns.
260
Vad handlade NJA 1997 s. 524 om och vad kom HD fram till?
NJA 1997 s. 524 handlade om ett skadeståndsvillkor i ett leasingavtal som ansågs vara oskäligt mot en borgensman. Detta borde ha klargjorts för henne av kreditgivaren.
261
Vad uttalade HD i NJA 1994 s. 474?
NJA 1994 s. 474: Borgensmannen har som HR ingen allmän rätt att invända att G har en kvittningsgill motfordran mot B och inte heller någon rätt att, utan G:s samtycke, själv åberopa denna motfordran till kvittning. Men L kan åberopa G:s motfordran mot B “i fall av konnexitet”, dvs då den hänför sig till det rättsförhållande som borgensansvaret omfattar.
262
Vad säger presumtionen i 10:11 HB om ansvaret mellan flera borgensmän?
Enligt presumtionen i 10:11 HB ansvarar flera borgensmän solidaritet, dvs en borgenär kan kräva en borgensman på hela beloppet (jfr. 2 § SkbrL, dock mer detaljerade regler om ansvarets utformning)
Om en borgensman har betalat mer än sin andel, har denne regressrätt mot övriga borgensmän. Exempel tre borgensmän: B kräver L1 på hela beloppet, L1 betalar hela beloppet, och sedan kan han regressvis söka åter en tredjedel av beloppet från var och en av L2 och L3.
Varje borgensman ska alltså stå för sin andel och inte mer.
263
Vad händer om en av borgensmännen hamnar på obestånd? Vem står för hans andel?
Om L3 är på obestånd, hans vistelseort okänd eller har ändamålsenligt krävs på betalning men inte betalat inom 14 dagar → då delas L3:s andel upp på L1 och L2, dvs L1 kan kräva L2 på den andra halvan av L3:s andel.
264
Vad framgår av 10:8 HB om enkel borgen?
Enligt 10:8 HB måste borgenären styrka gäldenärens oförmåga att betala innan han kan kräva borgensmannen. Borgensmannens betalningsansvar är alltså bara subsidiär i förhållande till gäldenärens betalningsförpliktelse. Borgensmannen måste också betala om gäldenären håller sig undan eller har rest utrikes och inte efterlämnat några utmätbara tillgångar.
265
När kan borgensmannen krävas på betalning vid enkel borgen?
Borgensmannen kan krävas på betalning när det är bevisat att gäldenären inte kan betala hela skulden, exempelvis genom misslyckade utmätningsförsök eller konkurs
266
Måste konkursen vara avslutad för att borgensmannen ska bli betalningsskyldig? Hänvisa till rättsfall
Nej, det är inte nödvändigt att konkursen är avslutad och inte heller tillräckligt att det finns ett konkursbeslut, enligt NJA 1990 s. 245
267
Kan borgenären begära borgen och pant som säkerhet samtidigt?
Ja, banken kan begära både pant och borgen som säkerhet för ett lån
268
Vad innebär efterborgen?
En efterborgensman garanterar att en annan borgensman fullgör sin betalningsskyldighet mot borgenären
268
Vad är en underborgen?
En underborgensman garanterar en underborgensmans betalningsskyldighet
269
Vad är en skötselborgen?
Skötselborgen: åtagandet innebär ett personligt betalningsåtagande för borgensmannen, vilket är bolagets ägare som borgar med sina personliga tillgångar för bolagets skulder. När en skötselborgen lämnas som säkerhet för bolagets skulder kan bolagets ägare bli drabbade personligen om bolaget går i konkurs och inte kan betala sina skulder.
270
Vad händer om gäldenären går i konkurs under avtalstiden?
Om G går i konkurs + bevakningsförfarande föreskrivits → L måste vaka i konkursen för att ev. kunna göra gällande ett regressanspråk. Om ackord eller rekonstruktion beviljas så kan inte L:s ansvar nedsättas av denna grund.
Lagrum: 12:22 KonkL, 3:9 FrekL, 12:19 KonkL, 3:25 FrekL, 47 § skuldsaneringslagen
271
Vad händer om borgensmannen går i konkurs under avtalstiden?
Om L går i konkurs + domstolen beslutar om att bevakningsförfarande ska ske → B måste bevaka sin borgensfordran i konkursen, annars får han ingen utdelning i konkursen
272
Är enkel borgen eller proprieborgen bättre?
Enkel borgen - borgensmannen ska bara etala det som gäldenären inte kan betala (hög tröskel), vilket innebär att borgensmännen måste bevisa att gäldenären inte förmår att betala (t.ex genom utsökning via KFM eller försätta G i konkurs)
Proprieborgen - borgensmannen kan vända sig till vem som helst av G och borgensmännen och behöver inte bevisa någon betalningsoförmåga, friare händer och bekvämare för borgenären, B slipper gå igenom den där extra processen för att fastställa gäldenärens betalningsoförmåga innan borgensmannen kan bli betalningsskyldig. Därav starkare skydd genom proprieborgen.
273
Hur långt måste borgenären gå för att bevisa att gäldenären inte förmår att betala? Hänvisa till rättsfall
Enligt NJA 1990 s. 245 måste man göra ett par misslyckade utmätningsförsök.
274
Vad kan utläsas av NJA 1990 s. 245?
NJA 1990 s. 245: det framgår att man normalt sett måste visa ett misslyckat utmätningsförsök eller sätta gäldenären i konkurs OCH att just denna fordran inte kan komma att täckas i konkursen. Först när man har ett preliminärt beslut i konkursen kan borgenären visa att gäldenären inte förmår att betala.
275
Vad händer när borgensmannen har betalat? Hänvisa till rättsfall
Borgensmannen har regressrätt mot gäldenären, se NJA 1996 s. 560.
276
Vad innebär subrogation i borgensförhållande?
Subrogation innebär att regressborgenären övertar huvudfordran
277
Vad reglerar 2 § 2 st. SkbrL?
2 § 2 st. SkbrL reglerar inbördes regressrätt mellan medgäldenärer
278
Vad handlade NJA 2017 s. 482 om?
NJA 2017 s. 482 handlade om regressrätt mellan borgensmän och tredjemanspantsättare och hur ansvaret ska fördelas.
279
Vad är skillnaden mellan anmodad och oanmodad borgen?
Borgen kan ingås efter överenskommelse därom med gäldenären (anmodad borgen) eller utan gäldenärens medverkan (oanmodad borgen).
Anmodad borgen = när borgensmannen har gått i borgen efter anmodan eller godkännande av gäldenären eller dennes ombud.
Oanmodad borgen = när borgensmannen har gått i borgen utan vare sig anmodan eller godkännande från gäldenären.
280
Vad är en tredjemanspant?
En tredjemanspant är när någon ställer pant för någon annans skuld. Jfr NJA 1996 s. 560
281
Vad var frågan i NJA 1996 s. 560?
Frågan i NJA 1996 s. 560 var om borgenären kan erhålla betalning ur en pant som ställts av tredje man, då den fordran som panträtten ska säkra har preskriberats
282
Vad menas med "accessoritet" i ett borgensavtal?
Med accessoritet menas att borgensmannens ansvar är beroende av gäldenärens ansvar
283
Vad innebär panträtt?
Panträtt är en säkerhetsrätt som ger borgenären rätt att realisera panten för att få betalt om gäldenären inte uppfyller sin förpliktelse
284
Vad är syftet med panträtt?
Syftet med panträtten är att ge borgenären trygghet om gäldenären inte uppfyller sin förpliktelse
285
Kan panthavaren begära betalning av 3M som förvärvat pantobjektet?
Ja, en panthavare kan i princip kräva betalning från en 3M som har förvärvat ett pantobjekt, eftersom panträtten är en sakrätt som följer med objektet även om ägandet övergår till någon annan. Det betyder att panthavarens rätt att realisera panten för att få betalt för sin fordran kvarstår även om objektet byter ägare.
