Dag 9 Flashcards
vad kan vara indikatorer på en skör äldre person?
> 65 åå
behov av hjälp med ADL
nedsastt självständig mobilitet
bor i ett boende.
ange vanliga sjukdomar som leder till skörhet hos äldre.
alzheimers
osteoporos
artros
cerebrovaskulär sjukdom
parkinsons
stroke sekvele.
vad menas med skörhet?
ökad sårbarhet med minskade reserv. Innebär risk för ex. fall, funkitonsnedsättning, handikapp, institutionalisering samt död.
vilka modeller finns för skörhet?
physical frailty model och deficit accumulation model.
enligt physical frailty model, vad krävs för att räknas som skör äldre?
> 3st :
- låg gånghastighet
- låg fysisk aktiviet.
- svaghet
- trötthet eller uttröttbarhet.
- ofrivilig viktnedgång
enligt deficit accumulation modellen, vad anses vara skörhet?
frailty index >0,25. FI ligger mellan 0-1. Hög värde talar för skörhet.
räknas med antal deficit som personen har / alla deficits som man har mätt på. ex 40st och de har 10 =0.25 FI.
CSHA clinical frailty scale kan användas för att bedöma sköra äldre. Vad ingår i denna?
observation och anamnes.
nivå 1-3 ej skör
nivå 4- sårbar: har begränsningar som ökar risk för skörhet.
nivå 5-6: skör: viss hjälp i vardagen, tydlig sämre hälsa.
nivå 7-9: allvarligt eller terminalt skör: hög beroende för ADL, begränsad fysisk/kognitivt. behov avancerad sjukvård.
vad kan vara konsekvenser av skörhet?
- fallrisk, fraktur
- nedsatt autonomi
- ensamhet
- sänkt livskvalité
- institutionalisering
- hög mortalitet.
för vården/samhället
1. lång vårdtid
2. stor omsorgsbehov
3. sämre behandlingsutfall.
man bör screena alla >70åå, eller de med >5% viktnedgång vid sjukdom för fysisk skörhet. Skörhetsscreeening är olika beroende på sammanhang. Vilka screening kan man göra på akuten?
FRESH - frail elderly support sahlgrenska hosp.
GRP- geriatric risk profil
CFS-clinical frailty scale
kan man motverka skörhet, motivera.
ja.
man kan med träning, nutrition, sociala faktorer, undvika polyfarmaci och genom att individanpassa behandling.
Vid skörhet gör man en strukturerad bedömning, Comprehensive geriatric assessment. CGA görs på teamrond.
vad bedöms då?
- smärta
- förflyttning
- ADL
- kognition
- senior alert
- omgivning
- personliga faktorer
- medicinska faktorer.
när man använder en CGA så har olika profressioner sin egen ansvarsområde, beskriv dessa för ssk, läkare, usk, AT, FT.
SSK: smärta, konfusion, kognition, psyk, sömn, elimination.
Läk: lm, medicinsk.
USK: senior alert med fallrisk, trycksår, nutrition, munhälsa, syn, hörsel.
FT: förflyttning
dessa bedöms tidigare vs. nuvarande situation.
AT: ADL
vad kan vara risker med läkemedelsbehandling av äldre?
- biverkningar
- interaktioner
- påverkan på njurfunktion
- sekundära tillstånd: dehydrering osv.
ange några vanliga D-interaktioner.
ökad risker/effekt.
Wara- NSAID/ASA
K-sparande diuretika- Kalium
klaciumblockad- BB
Verapami-digoxin
minskad effekt
omeprazol-klopidogrel
SSRI-tramadol/kodein/etylmorfin
Diazepam-karbamazepin.
kinolon/tetracyklin-kalcium/järn.
hur påverkar åldern biotillgängligheten av ett läkemedel?
- ökad pH
- Minskad peristaltik och tarmperfusion leder till minskar biotillgänglighet.
hur påverkas distributionsvolym av åldern?
ökad fett leder till lång halveringstid av fettlösliga läkemedel.
med ålder kan nutrition svikta vilket ger falsk låg koncentration av läkemedel.
vad händer med clearance med stigande ålder?
minskar flöde till levern, mindre lever leder till långsammare metabolism(nedbrytning). Det ger ökad biotillgänglighet.
GFR minskar vilket ger minskad clearance och risk för ackumulation.
vilka vanliga läkemedel ger problem hos äldre?
- antikolinerga
- långverkande benso
- blodtryckssänkande
- NSAID
- antipsykotika
- opioider.