CREN och GEN Flashcards

1
Q

Hur tar du ett blodtryck?

A
  • Patienten ska ha vilat minst fem minuter, inte druckit kaffe, ta i beaktande ”white coat syndrom”, sitt bekvämt med armstöd
  • Rätt manchettbredd (minst 40 % av omkretsen), då för lite ger för höga värden
  • Ta palpatoriskt tryck först för att undvika för lågt auskultatoriskt tryck (pga av ”silent gap”)
  • Pumpa upp 30-40 mmHg över palpatorisk nivå
  • Släpp ut luften jämt och inte för snabbt (finner du inget värde så börja om från början med ny uppumpning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad kallas skillnaden mellan systoliskt och diastoliskt blodtryck?

A

Pulstryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka vanliga saker kan ge upphov till felvärden (blodtryck)?

A
  • Fel storlek på manschett
  • Korsade ben
  • Fel höjd på armen
  • Uppstressad (white coat-syndrom)
  • För lite vila
  • Viss dygnsvariation finns
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur gör du en PEF-mätning?

Vad är värdet relaterat till?

A
  • Instruera pat. att ta ett max-andetag följt av kort häftig utblåsning
  • Upprepa mätningen tre gånger
  • Glöm inte peppa (minst två gånger!)
  • Ta högsta värdet
  • Notera om patienten gör sitt bästa
  • Värdet på PEF är relaterat till längd och ålder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad mäter PEF och i vilken enhet mäts det?

A
  • Högsta flödet vi kan blåsa ut med (oftast högst i början av utblåset)
  • Mäts i liter/sek eller liter/min
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är ankel/brakialindex och vad ska värdet vara hos frisk?

A
  • Ankel/brakialindex (ankeltrycket något högre än i arm) liggande, över 0,9 annars patologiskt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är FVC och vad ska det ligga kring

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur många kilopascal motsvara 1 mmHg?

Och tvärtom?

Vad innebär en atmosfär i mmHg?

A

1 mmHg = 0,13 kPa

1 kPa = 7,5 mmHg

1 atmosfär = 760 mmHg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är forcerad vitalkapacitet i liter?

A
  • Referens 4-6 L (cirkus) beroende på kön och längd, idrottande osv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad mäter FEV1 och hur mäter vi denna?

Vad bör man ligga kring?

Vad beror den av?

A

Forcerad expiratorisk (=utandnings) volym efter en sekund

  • Maximal inspiration följt av en sekunds expiration, bör ligga kring 80 procent av VC (FEV1/VC max)
  • Viktigt mått på lungornas dynamiska funktion
  • Beror på samma saker som för ERV och IRV samt luftvägsresistans
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vanliga felkällor vid spirometri?

A

Teknik, mätfel, kalibrering (temp), läkemedel, glömt näsklämma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Varför gör vi en spirometri?

A

Anledning – Misstanke om sjukdom, uppföljning sjukdom, utreda symptom, effekt av läkemedel och om operation är lämplig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad mäter dynamisk spirometri?

A

Mäter lungans ventilationskapacitet, ex FEV1 och FVC

Kan inte mäta något gällande RV (FRC och TLC)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad mäter en statisk spirometri?

Vilka gör denna mätning?

A

Kan mäta RV, FRC och TLC

Mäts på klinisk fysiologi (specialitet inriktad på funktionsdiagnostik)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur mäter vi diffusionskapaciteten?

A

Ett andetag-metoden med CO

  • Maximal expiration följt av maximal inspiration från ett rör innehållandes 0,3 % CO och resten Helium
  • Håll andan i tio sekunder vilket ger CO tid att diffundera till kapillär
  • Andas ut
  • Datorn mäter av hur mycket CO som finns kvar
  • Resten kan antas ha diffunderat
  • Mäter hur mkt CO som diffunderat under en viss tid under ett visst tryck i mmHg
  • Detta värde jämförs sedan med referens (ålder, kön, längd osv)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad händer med lungans kapacitet vid ökad ålder?

A

Med ökande ålder bibehåller man normalt sin totala lungkapacitet. Men med åldern ökar compliance i lungan vilket leder till en ökad tendens till luftvägsavstängning av små perifera luftvägar. Det leder till att residualvolymen ökar och vitalkapaciteten minskar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad innebär ett gångprov?

A

6-minuters gångsträcka är ett standardiserat test där patienten får gå i egen takt på plant underlag så långt han orkar.

  • Vila, före gång
  • Omedelbart efter gång

Saturation och puls mäts via pulxoximeter på ett finger före och efter gång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur kan vi mäta residualvolym?

A
  • Sluten krets
  • Vi har en spirometri vars två liter innehåller 0,2 liter He.
    • He passar bra då den inte är så lösbar i vatten och därför diffunderar långsamt över vatten
  • För att mäta FRC kan vi nu efter en tyst utandning (eller RV efter en forcerad utandning) låta
  • Försökspersonen andas in tills He är fördelat jämnt mellan luftvägar och spirometer
  • C1V1 = C2V2
    • C1 = koncentration av He i spirometern
    • V1 = volym av gas i spirometer
    • C2 = koncentration av He i hela systemet
    • V2 = volym av gas i hela systemet
  • Därför kommer V1 + FRC = V2
  • C1V1 = C2 (V1 + FRC)
  • FRC = C1V1/C2 – V1
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad motsvarar 1mmHg i kPa?

A

1 mm Hg motsvarar 0.133 kPa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad visar bilden?

A

Tryck- och flödesprofiler i olika kärlavsnitt. Överst: Tryckprofiler från aorta t.o.m. underbenet. Det systoliska trycket ökar något i perifer riktning medan det diastoliska långsamt sjunker. Underst: Flödeshastigheten sjunker i proportion till att kärlbäddens totala tvärsnittsyta ökar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur skiljer sig sammansättningen i artärerna centralt kontra perifert?

A

Artärer har tre lager i sin vägg – tunica intima, media och adventitia. I stora artärer består tunica media huvudsakligen av kollagen och elastin. Ju mer perifert i artärträdet – desto mindre kollagen och elastin och desto mer glatt muskulatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Man säger att väggsammansättningen speglar funktionen i artärer, vad menas med detta?

A

Stora elastiska artärer tar emot hjärtats slagvolym och förhindrar en alltför stor blodtrycksökning i systole respektive minskning i diastole medan små artärer (arterioler) reglerar blodflödet till kroppens organ och därmed konstringerar (drar ihop sig) respektive vidgas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Varför ökar pulstrycket med åldern?

A

Med stigande ålder blir de elastiska artärerna allt stelare pga minskad mängd elastin i förhållande till kollagen, vilket gör dessa sämre på att härbärgera slagvolymen och därför ökar pulstrycket. Årterioskleros (åderförkalkning) medför förträngningar i artärer och risk för embolier, och utgör den bakomliggande orsaken till claudiocatio intermittens (fönstertittarsjuka) och angina pectoris (kärlkramp).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad menas med att flödet i benartärerna normalt är trifasiskt?

A

Brant stigande systolisk positiv våg följt av ett litet returflöde i tidig diastole och sist ett framåtflöde i slutet av diastole.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Vad sker vid stenos i benet?
Vid en stenos (förträngning) trubbas flödeskurvan av perifert om stenosen och blir så småningom monofasisk, pulsationerna blir svagare och blodtrycket blir lägre.
26
Med hur mkt ökar ventrycket i stående, varför och vad behövs för att få blodet åter mot hjärtat?
Ventrycket i benen ökar med ca 45-80 mm Hg i stående p.g.a. det hydrostatiska trycket. Muskelpump och intakta klaffar är då nödvändigt för att blodet skall fortsätta mot hjärtat.
27
Man säger att flödet tillbaka till hjärtat är kontinuerligt i central riktning bortsett från vad?
Varierar med andningen (inandning skapar ett undertryck i torax och ökar därför det venösa återflödet till hjärtat)
28
Vilken skattning ger en för liten blodtrycksmanchett?
För hög
29
Vilken skattning ger en för stor blodtrycksmanchet?
För litet
30
Trycket mäts med en manometer och det säkraste instrumentet är en kvicksilvermanometer, men dessa får inte tillverkas eller försäljas i Sverige sedan årsskiftet 1992-93 p.g.a. kvicksilvrets giftighet. I stället används vanligen aneroidmanometrar. Aneroidmanometrar är mindre exakta än kvicksilvermanometern och tillförlitligheten påverkas av stötar och annat vardagligt hanterande. Med tiden leder detta till falskt?
Låga värden
31
Vad ska göras för att aneroidmanometern ska hålla kvalitet över tid? Kan man inte lika gärna använda en automatisk?
Aneroidmanometern skall regelbundet kalibreras mot en kvicksilvermanometer helst en gång per år. Automatiska blodtrycksmätare klarar inte alltid uppställda krav.
32
Med vilka sätt kan vi känna pulsen under manchetten (när vi börjat släppa)?
Palpatoriskt – känna pulsen med fingrarna. Auskultatoriskt – lyssna på artären med stetoskop Oscillometriskt – registrera volymsvariationer med lämplig utrustning, t.ex. trådtöjningsgivare. Ultraljudsdoppler – lyssna med hjälp av ultraljud
33
Vilket tryck är det vi registrerar under manchetten?
I samtliga fall är det uppmätta trycket det tryck som finns i artären under manschetten och inte trycket på det ställe där man palperar, lyssnar eller registrerar puls alt. flöde.
34
Vad kallas ljuden vi hör vid blodtryckstagning?
Korotkoffljud
35
Vad är silent gap?
Någon gång kan Korotkoffljuden helt upphöra. Det uppstår ett ”silent gap” (tyst avbrott). Detta inträffar vanligen i fas 2 och börjar oftast cirka 25 mm Hg under den verkliga systoliska blodtrycksnivån. ”Silent gap” kan sedan råda under 20-40 mm Hg, varefter ljuden återkommer och kan avlyssnas. Om manschetten inte pumpas upp tillräckligt kan man få ett felaktigt lågt systoliskt blodtrycksvärde.
36
Vilka sida ska du alltid börja undersöka?
Den friska
37
Om du ska undersöka artärer i benet, vad är viktigt tänka på gällande ocklusion?
Sitter en bit ovanför smärtlokalisationen, alltså ger ocklusion i iliacakärlet smärta i låret t ex
38
Hur mäter du ABI/AAI?
När du mäter ankeltrycket tar du bilateralt på benen och utgår från den arm som har högst blodtryck. Sedan räknas ABI ut för bägge benen.
39
Om en patient har typiska symptom på Claudicatio men vid mätning har normalt ABI ska du?
göra om mätningen efter att patienten gjort tåhäv ca 30 ggr eller tills smärta uppstår. Den ev trycksänkning som då uppstår varar i 5-10 min. Observera att du även måste mäta om trycket i armen
40
Att man hör ett flöde med Doppler betyder inte?
att man har ett adekvat tryck och det är trycket som är det viktiga!
41
Hur ska vi se på värdena för ABI?
Normalt är ankeltrycket samma som eller högre än armtrycket. Ett värde \< 0,9 är patologiskt och vid ett värde \< 0,3-0,4 eller ett absolut ankeltryck \< 50 mm Hg råder risk för kritisk ischemi och gangrän.
42
När gör vi Allens test?
T ex inför stick i A radialis i samband med artärblodgas-mätning eller inför operation av AV-fistel
43
Tolka bilderna
44
Vad är Homans test?
Gör som på bilden, tryck foten bakåt mot patienten. Positivt test vid smärta vilket kan tyda på ventrombos
45
När föreligger luftvägsobstruktion gällande kvoten FEV1/VC (alt FVC)?
Är kvoten sänkt föreligger luftvägsobstruktion.
46
Hur kan vi avgöra skillnaden mellan astma och kol?
Titta på FEV1 före och efter bronkdilatation för att avgöra om reversibilitet föreligger. Om reversibiliteten är mer än 200 ml och samtidigt är minst 12% talar detta för astma. För KOLdiagnos krävs kvot FEV1/VC alt FVC under 0,7 alternativt under 0,65 vid 65 år eller äldre, efter dilatation samt låg eller ingen reversibilitet.
47
Vilka fyra artärer palperar du i benet?
A. femoralis A. poplitea A. tibialis posterior A. Dorsalis pedis
48
I ljumsken finns förutom a. femoralis och stor ven och stor nerv, hur är dessa lokaliserade i förhållande till varandra?
VAN från penis ven - artär - nerv
49
Vad är viktigt när du ska ta ankeltrycket?
Lagom bred manchett Detektera artärflöde distalt om manchett med doppler Pumpar upp tillräckligt högt och släpper ut luften i lugn takt
50
Varför kan inte diastoliska trycket bestämmas med doppler?
Dopplersignalen reagerar på flöde eller inte flöde. Då manchettblåsans tryck sjunker under systoliskt artärblodtryck hörs pulserande artärflöde perifert
51
Vad kan ett skyhögt tryck i ankeln (\> 250 mmHg och samtidigt normalt i arm) bero på?
Arterioskleros i artärvägg alternativt artär skyddad av närliggande ben eller mjukdelssvullnad
52
Hjärtstatus Vad tittar du först efter?
Dyspné, cyanos, ödem
53
Hjärtstatus Vad palperar du efter inspektion?
Carotispuls och iktus
54
Vilka klaffar stänger vid första hjärttonen respektive andra hjärttonen?
1 mitralis och trikuspidalklaffen (AV-klaffar) 2 Aorta- och pulminalisklaffen
55
Hjärtstatus Andratonens klyvning varierar med andningen, hur och varför?
Bredare klyvning på inandning Som beror på högre flöde genom högerhjärtat- pulm stänger senare
56
Hjärtstatus Man kan också ha en tredje hjärton, vad är det som orsakar den?
Snabba kammarfyllnaden
57
Vad lyssnar du efter med stetoskopets två olika delar?
**Klockan** - lågfrekventa ljud och toner **Membranet** - högfrekventa ljud och toner
58
Hur ska du lyssna på hjärtat och vad lyssnar du efter?
* Hö I2, parasternalt. Aortaklaff. * Vä I2, parasternalt. Pulmonalisklaff. * Vä I3, parasternalt. Här hörs biljud vid bl a aortainsufficiens, * Vä I4 (hö I4), parasternalt. Tricuspidalisklaff. * Vä I4-I5, medioklavikularlinjen/apex med utstrålning mot axillen. Mitralisklaff. Området här kallas ofta ”apex”. Här kan man ibland PALPERA själva hjärtspetsen, iktus. Känns som en puls. * Dessutom bör man lyssna över carotiderna (aortastenosbiljud kan fortledas hit).
59
Vad händer när den ena X-kromosomen inaktiveras?
**X-inaktivering** **Översikt** * Inaktivering genom **genetisk imprinting** av den ena X-kromosomen i celler hos kvinnor **Anledning** * Mekanism för **doskompensation** * Doskompensation som jämnar ut könsskillnaderna mellan män och kvinnor * Det finns gener som är oerhört känsliga för om det plötsligt vara dubbelt så mycket RNA och därmed dubbelt så mycket protein * Ibland spelar det jättestor roll * Ibland spelar det inte någon roll alls **Tidsaspekt** * Sker väldigt tidigt i embryonalutvecklingen * Då **totipotenta blir pluripotenta** * Slumpmässigt val vilken som aktiveras * Detta val upprätthålls sedan vid celldelning **Reglering** * Detta styrs från en region på X-kromosomen som kallas X inactivation center (**XIC**) * Detta ger ett transkript av ett icke-kodande RNA som klär in X-kromosomen med hjälp av DNA-metylering och histonmodifiering (**XIST**) * Uttrycks endast av den inaktiva kromosomen * En sådan här modifiering av kromatinstrukturen ger upphov till en **Barr body** som består av heterokromatin * Processen kallas för **lyonization**
60
Förklara hur blödarsjukan ärvs
**X-bunden recessiv** * Män drabbas i större utsträckning * Sjuka män binds samman i pedigreen av friska kvinnor * Sjuka män har friska mödrar (oftast) * Kan ha sjuka släktingar på moderns sida * En sjuk man får friska söner och friska anlagsbärande döttrar * Av en anlagsbärande kvinnas barn blir hälften av sönerna sjuka medan döttrarna blir friska, dock blir hälften anlagsbärare
61
Du hittar en person liggandes, vad gör du?
Kontrollerar medvetandegrad Kontrollerar andning Larma HLR 30 + 2 Om du får igång personen, lägg i framstupa sidoläge
62
Hur gör du HLR på ett barn under ett år?
Kontrollerar medvetandegrad Kontrollerar andning Barns hjärtan stannar vanligtvis inte så börja därför med 5 **långsamma** inblås (långsamma, 1 sek), följs sedan upp med 30 (**snabbare takt**) + 2 Gör detta **x 3** innan du larmar ambulans (TAKE AWAY - börja med HLR innan du larmar)