Blandad kompott

Question 1

Posteriort om epicondylus medialis löper en nerv.

Fråga 1a. Vad heter nerven?

Answer 1

n. ulnaris

Question 2

M. brachialis, m. biceps brachi, m. brachioradialis, m. pronator teres.

Fråga 3b. Vilka nerver innerverar dessa muskler?

Answer 2

Svar 3b. N. musculocutaneus: m. biceps brachi och m. brachialis, n. radialis: m. brachioradialis, n.

Question 3

Fråga 4. Vilken armbågsflexor inaktiveras av samtidig pronation av handen som flexion i armbågen?

Answer 3

Svar 4. M. biceps brachii inaktiveras, Korrekt uppvisad armbågsflexion med pronerad hand (handflata framåt).

Question 4

Fråga 5. Vilken muskel är den starkaste flexorn i armbågsleden?

Answer 4

Svar 5. M. brachialis.

Question 5

Fråga 6. Karpaltunnelsyndrom är en vanlig åkomma. Vilka strukturer går i karpaltunneln?

Answer 5

Svar 6. Senorna till musklerna m. flexor digitorum superficialis, m. flexor digitorum profundus, m. flexor policis longus samt n. Medianus.

Question 6

Det vanligaste symptomet vid karpaltunnelsyndrom är stickningar och domningar i några av

handens fingrar. Detta beror på att en nerv har drabbats.

Fråga 7. Vilken del av handen innerveras sensoriskt av denna nerv?

Answer 6

Svar 7. Palmart: halva handflatan (den radiala sidan) samt tumme, pekfinger, långfinger samt halva ringfingret. (N. radialis innerverar tummen längst radialt på palmarsidan.)

Dorsalt: fingertopparna av tumme, pekfinger och långfinger samt halva ringfingrets fingertopp.

Question 7

Artärgas är ett vanligt prov som tas bland annat för att undersöka patientens saturation och syra-basbalans. Oftast tas provet genom att man punkterar a. radialis distalt på underarmen. Före provtagning kan man göra Allen’s test.

Fråga 8. Efter en demonstration, förklara vilken information detta test ger med utgångspunkt från handens blodförsörjning och vad som kan påverka denna.

Answer 7

Svar 8. Man vill försäkra sig om att handen får tillräcklig blodförsörjning från a. ulnaris ifall a. radialis mot förmodan skulle skadas. Det finns sällsynta anatomiska variationer där a. radialis och a. ulnaris inte anastomoserar, vilket i normala fall sker i både arcus palmaris superficialis och profundus. Man kan också tänka sig kärlskada, t.ex. trauma, som orsak till nedsatt cirkulation via a.

ulnaris.

Question 8

Fråga 9. I ett neurologiskt status ingår att man testar reflexer. Visa vilka reflexer man brukar testa på den övre extremiteten?

Answer 8

Svar 9. Studenten visar hur man slår reflexerna på bicepssenan, brachioradialissenan samt tricepssenan.

Question 9

Vilken nerv innerverar biceps brachii?

Answer 9

N. musculocutaneus

Question 10

Vilken nivå i ryggmärgen testar du med hjälp av bicepssenan?

Answer 10

C5-C6

Question 11

Vilken nivå i ryggmärgen testar du med hjälp av tricepssenan?

Answer 11

C7-C8

Question 12

Bilden visar ett typiskt kliniskt tecken på nervskada (dropphand). Patinten kan inte extendera (dorsalflektera) handleden eller fingrarna, vilken nerv har skadats?

Answer 12

N. radialis

Question 13

Vilken är triceps brachiis funktion?

Answer 13

Muskelns främsta funktion är att extendera armbågsleden.

Question 14

Nämn 3 underarmsmuskler som n. radialis innerverar!

Nerven innerverar även en muskel som supinerar handen.

Fråga 11e. Vad heter muskeln?

Answer 14

M. extensor carpi radialis longus/brevis

M. brachoiradialis.

M. extensor carpi ulnaris m. anconeus.

M. extensor digiti minimi m. abductor pollicis longus.

M. extensor digitorum m. supinator.

M. extensor pollicis longus/brevis.

M. extensor indicis.

Svar 11e. M. supinator.

Question 15

Fråga 11g. En patient med droppskada borde också ha känselbortfall på en del av handen. Visa var på din egen hand (den del av handen som innerveras sensoriskt av nerven)!

Answer 15

Question 16

Samtliga muskler som ingår i rotatorcuffen har sitt ursprung från olika delar av samma ben samt fäster till olika delar av ett annat ben. Fråga 12a. Vad heter dessa två ben?

Answer 16

Svar 12a. Ursprung är från olika delar av scapula och fästen sitter på olika delar av humerus.

Question 17

Fråga 12b. Vilka fyra muskler brukar gemensamt benämnas rotatorcuffen?

Answer 17

Svar 12b. M. supraspinatus, m. infraspinatus, m. teres minor och m. subscapularis.

Question 18

Fråga 12c. Utöver olika rörelser av armen, vilken är rotatorcuffens viktigaste funktion?

Answer 18

Svar 12c. Rotatorcuffen stabiliserar axelleden (articulatio glenohumerale) genom att hålla in humerus mot cavitas glenoidale vid armrörelser.

Question 19

Fråga 13. Vad heter nerven som innerverar biceps brachi? Vilka ryggmärgssegment kommer nerven från? Om nerven kapas, vilka muskler kommer tappa funktion? Vilka rörelser kommer påverkas?

Vilket område får försämrad känsel?

Answer 19

Svar 13. N. Musculocutaneus. Segment C5-7. Muskler: Coracobrachialis och brachialis, biceps brachii.

Rörelser: Främst flexion i armbågen som kommer vara helt nedsatt i sträckt läge, och ha viss funktion i semiflekterat läge (brachioradialis). Supination i handleden kraftigt nedsatt (viss funktion kvar via supinator). Flexion av axelleden kraftigt nedsatt (biceps och coracobrachialis). Känselbortfall:

Underarmens radialsida från armbågsvecket till tummbasen.

Question 20

Fråga 14. Radius, Ulna och Humerus möts i articulatio cubiti (armbågsleden). Vilka typer av leder hittar man i armbågsleden? Beskriv också mellan vilka ben de olika lederna finns.

Answer 20

Svar 14. Articulatio humeroradialis= kulled, Articulatio humeroulnaris=gångjärnsled, Articulatio radioulnaris proximalis=vridled.

Question 21

Fråga 15. Nämn de tre ligament som stabiliserar armbågsleden.

Answer 21

Svar 15. a) Lig. Collaterale ulnare, b) Lig anulare radii och c) Lig. Collaterale radiale.

Question 22

Fråga 16a. Posteriort om epicondylus medialis löper en nerv. Vad heter nerven?

Answer 22

Svar 16a. N. Ulnaris.

Question 23

Fråga 16b.Vilka muskler i underarmen innerveras av N. Ulnaris?

Answer 23

Svar 16b. M.flexor carpi ulnaris och halva M. flexor digitorium profundus (medialt).

Question 24

Fråga 16c.Visa hur du med handens hjälp testar om Ulnaris fungerar? Vilken/vilka muskler är det du testar?

Answer 24

Svar 16c. Abducera fingrarna (mm. Interossei dorsales) och/eller adducerafingrarna (mm. Interossei palmares) (även m. adductor pollicis, m. abductor digiti minimi, m. flexor digiti minimi

och m. opponens digiti minimi samt hälften av mm lumbricales innerveras av ulnaris).

Question 25

Fråga 18. Vad heter de stora kärlen som avgår från aortabågen?

Answer 25

Svar 18. Truncus bracocephalicus, a. carotis communis sin, a. subclavia sin .

Question 26

Fråga 19. Beskriv var på bröstet du lyssnar på hjärtat och vilken klaff som hörs bäst på det stället!

Answer 26

Svar 19. Aorta: I2 dx. Pulmonalis: I2 sin. Tricuspidalis: I4 sin. Mitralis: över apex (I5 sin) .

Question 27

Fråga 20. Lig. arteriosum går mellan truncus pulmonalis och aortabågen (amanuensen visar) och är en rest från fostertiden. Vad var dess funktion då?

Answer 27

Svar 20. Lig. arteriosus var under fostertiden a. arteriosum genom vilken blodet shuntades förbi lungorna (eftersom de inte användes).

Question 28

Det är vanligt att äldre som genomgår falltrauma bryter lårbenshalsen, en s.k. collumfraktur. Trots att man åtgärdar denna skada genom reponering och spikar finns det på sikt risk för caputnekros. Fråga 21. Beskriv blodförsörjningen till caput femoris och förklara varför en caputnekros kan uppkomma.

Answer 28

Svar 21. Collum femoris samt caput femoris försörjs distalt ifrån av a. circumflexa femoris lateralis et medialis. Då dessa kärl löper runt collum kan de lätt skadas om benet fraktureras. Dessa kärl kommer ifrån a. profunda femoris (a. capitis femoris försörjer caput i det tidiga livet men står oftast inte för någon betydande blodförsörjning i vuxenåldern).

Question 29

I ett neurologiskt status brukar man bland annat testa om patienten kan gå på tå. Fråga 22a. Vilka muskler använder du framförallt för att gå på tå?

Answer 29

Svar 22a. M. gastrocnemius och m. soleus (m. plantaris bidrar inte nämnvärt).

Question 30

Svar 22a. M. gastrocnemius och m. soleus (m. plantaris bidrar inte nämnvärt). Fråga 22b. Vilken nerv innerverar dessa muskler?

Answer 30

Svar 22b. N. tibialis.

Question 31

Ett annat neurologiskt test är att be patienten extendera stortån mot motstånd. Fråga 23. Vilken muskel testar du framförallt då?

Answer 31

Svar 23. M. extensor hallucis longus.

Question 32

I ett neurologiskt status testar man också reflexer. Fråga 24a. Visa vilka muskelreflexer du testar på den nedre extremiteten?

Answer 32

Svar 24a. Studenten testar patellar- samt akillesreflexen på tentatorn.

Question 33

Fråga 24b. Vilken nerv innerverar m. quadriceps femoris?

Answer 33

Svar 24b. N. femoralis .

Question 34

Fråga 24c. Vilket ryggmärgssegment testar du genom att testa akillesreflexen?

Answer 34

Svar 24c. S1-S2.

Question 35

Fråga 25a. Visa extention och flexion i knät! Vilka muskler och vilken nerv aktiveras?

Answer 35

Svar 25a. Extension: m. quadriceps som innerveras av n. Femoralis. Flexion: m. biceps femoris, m. semimembranosus och m. semitendinosus av n. tibialis

Question 36

Fråga 25b. Vad stabiliserar knäleden?

Answer 36

* Visst, det är viktigt med korsband och kollaterala ligament men det viktigaste är **quadricepssenan** som fäster via patella och lig. patellae till tibia * Därför viktigt att extendera med vikt vid skadat knä * Pes anserinus och och tractus iliotibialis inte så viktiga för stabiliteten

Question 37

Fråga 25c. Visa hur du slår patellar- och akillesreflexen och beskriv vilket segment du då testar!

Answer 37

Svar 25c. Patellarreflexen testar L4 (L2-L4) och akillesreflexen S1 (S1-S2).

Question 38

Fråga 25d. Varför är det viktigt att veta från vilken nivå en nerv kommer?

Answer 38

Svar 25d. För att korrelera kliniska fynd med röntgenologisk fynd, till exempel för att veta om diskbråcket som syns på MR är det som orsakar patientens besvär. Detta för att sedan kunna åtgärda problemet på rätt ryggmärgsnivå vid behov av operation.

Question 39

Fråga 26a. Vilka tre muskler som urspringer från tuber ischiadicum och bidrar till extension i höftled?

Answer 39

Svar 26a. M. semitendinosus, m. semimembranosus, m. biceps femoris caput longum (endast m. biceps femoris också ok).

Question 40

Fråga 26b. Vilken nerv innerverar dessa muskler? M. semitendinosus, m. semimembranosus, m. biceps femoris caput longum (endast m. biceps femoris också ok). Hur fortsätter ledet upp i de perifera nerverna?

Answer 40

Svar 26b. n. tibialis/n. ischiadicus --\> plexus sacralis

Question 41

M. semitendinosus, m. semimembranosus och m. biceps femoris kan förutom att flektera knäet också rotera detta från ett flekterat läge. Fråga 26c. Vilken/vilka av dessa muskler inåtroterar knäet?

Answer 41

Svar 26c. M. semitendinosus, m. semimembranosus.

Question 42

Fråga 26d. Vilken/vilka av dessa muskler utåtroterar knäet? M. semitendinosus, m. semimembranosus, m. biceps femoris caput longum (endast m. biceps femoris också ok).

Answer 42

Svar 26d. M. biceps femoris.

Question 43

Fråga 26e. M. semitendinosus, m. semimembranosus och m. biceps femoris caput longum kan åstadkomma ytterligare en rörelse av benet. Vilken?

Answer 43

Svar 26e. Extension i höftled.

Question 44

Fråga 26f. En annan stor muskel bidrar till denna rörelse ( Extension i höftled), vilken?

Answer 44

Svar 26f. M. gluteus maximus.

Question 45

Fråga 27b. Visa pronation och supination! Vilket av underarmsbenen rör sig mest vid rörelsen?

Answer 45

Svar 27b. Radius.

Question 46

Fråga 27c. Vilka muskler pronerar armen?

Answer 46

Svar 27c. M. pronator teres och m. pronator quadratus.

Question 47

Fråga 27d. Vilka muskler supinerar armen?

Answer 47

Svar 27d. M. biceps brachi och m. supinator.

Question 48

Fråga 27e. Vilken nerv innerverar pronatorerna?

Answer 48

Svar 27e. N. medianus.

Question 49

Fråga 28. Foten är en komplex struktur med många leder som möjliggör flera rörelser. Den egentliga fotleden, art. talocruralis, är en gångjärnsled och tillåter endast två rörelser. Vilka?

Answer 49

Svar 28. Dorsalflexion och plantarflexion.

Question 50

N. fibularis (peroneus) communis är en nerv som ofta skadas pga sitt utsatta läge vid collum fibula. Fråga 29a. Vilka motoriska nerver delar denna upp sig i?

Answer 50

Svar 29a. N. fibularis profundus och n. fibularis superficialis.

Question 51

Fråga 29b. Nämn en muskel i underbenet som innerveras av n. fibularis profundus!

Answer 51

Svar 29b. M. tibialis anterior/ m. extensor digitorum longus/ m. extensor hallucis longus/ m. fibularis tertius.

Question 52

Fråga 29c. Nämn en muskel i underbenet som innerveras av n. fibularis superficialis!

Answer 52

Svar 29c. M. fibularis longus/ m. fibularis brevis.

Question 53

Om man förlorar funktionen i n. fibularis profundus och n. fibularis superficialis förlorar man två av rörelserna i fotleden. Fråga 29d. Vilka?

Answer 53

Svar 29d. Eversion och dorsalflexion.

Question 54

Om man förlorar funktionen i n. fibularis profundus och n. fibularis superficialis förlorar man två av rörelserna i fotleden - Eversion och dorsalflexion. Fråga 29e. Vilket område på foten kommer då att ha känselnedsättning?

Answer 54

Svar 29e. Fotryggen.

Question 55

Fråga 30. Hur delas musklerna i underbenet in i grupper? Hur ser nervförsörjning ut i varje grupp?

Answer 55

Svar 30. Anteriora (n. fibularis profundus), laterala (n. nibularis superficialis), djupa dorsala (n.tibialis) och ytliga dorsala muselgrupperna (n. tibialis).

Question 56

Fråga 31. Beskriv blodets väg från hjärtat ner till foten, och tillbaka igen (fast i det ytliga vensystemet).

Answer 56

Svar 31. Artärer: Aorta, iliaca communis, iliaca externa, femoralis, poplitea, tibialis anterior/posterior, (dorslis pedis). Vener: V. saphena magna/parva. v. poplitea/femoralis, iliaca externa, communis, v cava.

Question 57

Fråga 32. N. Ischiadicus är kroppens största nerv. Genom vilket hål i bäckenet träder nerven ut och går ner i benet?

Answer 57

Svar 32: Foramen infrapiriforme (berätta svaret).

Question 58

Fråga 33. M. piriformis delar Foramen ischiadicum majus i två delar; foramen infrapiriforme och foramen suprapiriformre. Vad heter nerven som träder ut ur foramen suprapiriforme och innerverar bland annat M.gluteus medius?

Answer 58

Svar 33: N. gluteus superior.

Question 59

Fråga 34. På den nedre extremiteten kan du testa patellarreflexen och akillesreflexen. Vilka segment testar du då?

Answer 59

Svar 34. Patellarreflexen L2-L4, akillesreflexen S1-S2.

Question 60

Fråga 35. När man slår akillesreflexen plantarflekteras foten. Nämn fyra muskler i underbenet som är med i denna rörelse?

Answer 60

Svar 35. Triceps surae (m.gastrocnemius och m.soleus), m. plantaris, m. tibialis posterior, m. flexor hallucis longus(ffa stortån), m. flexor digitorium longus.

Question 61

Fråga 36. En annan stor nerv i benet är N. Femoralis, som övergår i en sensorisk nerv på underbendet. Vad heter nerven?

Answer 61

Svar 36. N. saphenus.

Question 62

Fråga 37a. Vilken är den främsta muskeln som används vid breda armhävningar?

Answer 62

Svar 37a. M. pectoralis major (adducerar, inåtflekterar och roterar humerus).

Question 63

Fråga 37b. Vilka ben är ursprung och fäste för denna muskel? (pectoralis major)

Answer 63

Svar 37b. Ursprung: Klavikeln och sternum. Fäste: Humerus.

Question 64

Fråga 38. Vilka viktiga strukturer passerar under ligamentum inguinale och i vilken ordning?

Answer 64

Svar 38. Utifrån och in: N. Femoralis, a. femoralis, v. femoralis, lymfa.

Question 65

Fråga 39. Vilka dermatom löper i höjd med: Bröstvårtorna , naveln, tummen, lig. Inguinale?

Answer 65

Svar 39. Bröstvårtorna – Th4. Naveln – Th10. Tumme – C6. Lig. inguinale - L1.

Question 66

Fråga 40. Vad har m. serratus anterior för funktion? Vilken nerv innerverar den?

Answer 66

Svar 40. Funktion: Hålla scapula intill thoraxväggen. N. thoracicus longus.

Question 67

Fråga 41. Vad heter hålen i de cervikala kotornas processus transversus och vad heter den livsviktiga artären som löper i dessa?

Answer 67

Svar 41. Foramen transversarium och a.vertebralis.

Question 68

Fråga 42. Vad heter hålen mellan kotorna där spinalnerverna träder ut?

Answer 68

Svar 42. Foramen intervertebrale.

Question 69

Fråga 44. Förklara hur en intervertebraldisk är uppbyggd och namnge de olika delarna?

Answer 69

Svar 44. Tjockt fibröst ringformat skal (anulus fibrosum) och ett mjukt gelaktigt stötdämpande innehåll (nucleus pulposus).

Question 70

Som läkare kommer du att utföra många lumbalpunktioner (ta prov av cerebrospinalvätskan). Du vill då undvika att träffa ryggmärgen med nålen. Fråga 45a. Vid vilken kota slutar ryggmärgen på en vuxen människa?

Answer 70

Svar 45a. L1-L2b.

Question 71

Fråga 45b. Vad heter den bunt av nervtrådar som fortsätter ner i kotpelaren där ryggmärgen slutar?

Answer 71

Svar 45b. Cauda Equina.

Question 72

Det finns olika typer av synovialleder som brukar benämnas efter funktion. Vilken typ av led är: Fråga 46a. ..axelleden? Fråga 46b. ..knäleden?

Answer 72

Svar 46a. Kulled. Svar 46b. Gångjärnsled.

Question 73

Fråga 46c. Förklara anatomiskt utifrån primära stabiliserande strukturer hur axelleden och knäledens stabilitet byggs upp och vad denna uppbyggnad får för konsekvenser för ledens stabilitet?

Answer 73

Svar 46c. Axeln: Rotatorcuffen(supra/infraspinatus, teres minor, subscapularis); Knät (främre/bakre korsbandet, mediala/laterala kollateralligamentet, **quadricepssenan** ). Axeln stabiliseras således upp av enbart muskler, medan knät underbyggs av betydligt stabilare strukturer (kollagenösa). Detta leder till att axeln är en i förhållande till knät instabil led.

Question 74

Hur fäster främre korsbandet?

Answer 74

* Främre korsbandet kommer alltså från bakre delen, från laterala fossa interkondylaris (femur) och går nedåt framåt lite medialt och fäster in på area interkondylaris anterior (tibia)

Question 75

Hur fäster bakre korsbandet?

Answer 75

* Bakre korsbandet kommer då från främre mediala delen av fossa interkondylaris (femur) och sträcker sig bakåt nedåt lateralt och fäster in på area interkondylaris posterior (tibia)

Question 76

För att binda ihop os coxae med sacrum och os coxigis finns två ligament, vilka? viktiga för att hålla ihop med tanke på tryck ovanifrån i kroppen (kotpelare).

Answer 76

lig. sacrospinale och lig. sacrotuberale

Question 77

Vilken är inklinationsvinkeln hos vuxen och hur förändras det med ålder?

Answer 77

* Inklinationsvinkeln är cirka 126 grader hos vuxen, större vinkel hos nyfödd, hos äldre blir den ännu mindre vilket innebär att belastning på lårbenshals blir naturligt större * I och med vinkel på deklinationen tenderar muskler som fäster in att utåtrotera

Question 78

Fråga 3a. Vilka fyra muskler bidrar till flexion i armbågsleden?

Answer 78

Svar 3a. M. brachialis, m. biceps brachi, m. brachioradialis, m. pronator teres.