Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K2 Praktisk tenta > Blandad kompott > Flashcards

Blandad kompott Flashcards

1
Q

Posteriort om epicondylus medialis löper en nerv.

Fråga 1a. Vad heter nerven?

A

n. ulnaris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

M. brachialis, m. biceps brachi, m. brachioradialis, m. pronator teres.

Fråga 3b. Vilka nerver innerverar dessa muskler?

A

Svar 3b. N. musculocutaneus: m. biceps brachi och m. brachialis, n. radialis: m. brachioradialis, n.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Fråga 4. Vilken armbågsflexor inaktiveras av samtidig pronation av handen som flexion i armbågen?

A

Svar 4. M. biceps brachii inaktiveras, Korrekt uppvisad armbågsflexion med pronerad hand (handflata framåt).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Fråga 5. Vilken muskel är den starkaste flexorn i armbågsleden?

A

Svar 5. M. brachialis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Fråga 6. Karpaltunnelsyndrom är en vanlig åkomma. Vilka strukturer går i karpaltunneln?

A

Svar 6. Senorna till musklerna m. flexor digitorum superficialis, m. flexor digitorum profundus, m. flexor policis longus samt n. Medianus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Det vanligaste symptomet vid karpaltunnelsyndrom är stickningar och domningar i några av

handens fingrar. Detta beror på att en nerv har drabbats.

Fråga 7. Vilken del av handen innerveras sensoriskt av denna nerv?

A

Svar 7. Palmart: halva handflatan (den radiala sidan) samt tumme, pekfinger, långfinger samt halva ringfingret. (N. radialis innerverar tummen längst radialt på palmarsidan.)

Dorsalt: fingertopparna av tumme, pekfinger och långfinger samt halva ringfingrets fingertopp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Artärgas är ett vanligt prov som tas bland annat för att undersöka patientens saturation och syra-basbalans. Oftast tas provet genom att man punkterar a. radialis distalt på underarmen. Före provtagning kan man göra Allen’s test.

Fråga 8. Efter en demonstration, förklara vilken information detta test ger med utgångspunkt från handens blodförsörjning och vad som kan påverka denna.

A

Svar 8. Man vill försäkra sig om att handen får tillräcklig blodförsörjning från a. ulnaris ifall a. radialis mot förmodan skulle skadas. Det finns sällsynta anatomiska variationer där a. radialis och a. ulnaris inte anastomoserar, vilket i normala fall sker i både arcus palmaris superficialis och profundus. Man kan också tänka sig kärlskada, t.ex. trauma, som orsak till nedsatt cirkulation via a.

ulnaris.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Fråga 9. I ett neurologiskt status ingår att man testar reflexer. Visa vilka reflexer man brukar testa på den övre extremiteten?

A

Svar 9. Studenten visar hur man slår reflexerna på bicepssenan, brachioradialissenan samt tricepssenan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken nerv innerverar biceps brachii?

A

N. musculocutaneus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilken nivå i ryggmärgen testar du med hjälp av bicepssenan?

A

C5-C6

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilken nivå i ryggmärgen testar du med hjälp av tricepssenan?

A

C7-C8

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Bilden visar ett typiskt kliniskt tecken på nervskada (dropphand). Patinten kan inte extendera (dorsalflektera) handleden eller fingrarna, vilken nerv har skadats?

A

N. radialis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilken är triceps brachiis funktion?

A

Muskelns främsta funktion är att extendera armbågsleden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nämn 3 underarmsmuskler som n. radialis innerverar!

Nerven innerverar även en muskel som supinerar handen.

Fråga 11e. Vad heter muskeln?

A

M. extensor carpi radialis longus/brevis

M. brachoiradialis.

M. extensor carpi ulnaris m. anconeus.

M. extensor digiti minimi m. abductor pollicis longus.

M. extensor digitorum m. supinator.

M. extensor pollicis longus/brevis.

M. extensor indicis.

Svar 11e. M. supinator.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Fråga 11g. En patient med droppskada borde också ha känselbortfall på en del av handen. Visa var på din egen hand (den del av handen som innerveras sensoriskt av nerven)!

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Samtliga muskler som ingår i rotatorcuffen har sitt ursprung från olika delar av samma ben samt fäster till olika delar av ett annat ben. Fråga 12a. Vad heter dessa två ben?

A

Svar 12a. Ursprung är från olika delar av scapula och fästen sitter på olika delar av humerus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Fråga 12b. Vilka fyra muskler brukar gemensamt benämnas rotatorcuffen?

A

Svar 12b. M. supraspinatus, m. infraspinatus, m. teres minor och m. subscapularis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Fråga 12c. Utöver olika rörelser av armen, vilken är rotatorcuffens viktigaste funktion?

A

Svar 12c. Rotatorcuffen stabiliserar axelleden (articulatio glenohumerale) genom att hålla in humerus mot cavitas glenoidale vid armrörelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Fråga 13. Vad heter nerven som innerverar biceps brachi? Vilka ryggmärgssegment kommer nerven från? Om nerven kapas, vilka muskler kommer tappa funktion? Vilka rörelser kommer påverkas?

Vilket område får försämrad känsel?

A

Svar 13. N. Musculocutaneus. Segment C5-7. Muskler: Coracobrachialis och brachialis, biceps brachii.

Rörelser: Främst flexion i armbågen som kommer vara helt nedsatt i sträckt läge, och ha viss funktion i semiflekterat läge (brachioradialis). Supination i handleden kraftigt nedsatt (viss funktion kvar via supinator). Flexion av axelleden kraftigt nedsatt (biceps och coracobrachialis). Känselbortfall:

Underarmens radialsida från armbågsvecket till tummbasen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Fråga 14. Radius, Ulna och Humerus möts i articulatio cubiti (armbågsleden). Vilka typer av leder hittar man i armbågsleden? Beskriv också mellan vilka ben de olika lederna finns.

A

Svar 14. Articulatio humeroradialis= kulled, Articulatio humeroulnaris=gångjärnsled, Articulatio radioulnaris proximalis=vridled.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Fråga 15. Nämn de tre ligament som stabiliserar armbågsleden.

A

Svar 15. a) Lig. Collaterale ulnare, b) Lig anulare radii och c) Lig. Collaterale radiale.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Fråga 16a. Posteriort om epicondylus medialis löper en nerv. Vad heter nerven?

A

Svar 16a. N. Ulnaris.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Fråga 16b.Vilka muskler i underarmen innerveras av N. Ulnaris?

A

Svar 16b. M.flexor carpi ulnaris och halva M. flexor digitorium profundus (medialt).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Fråga 16c.Visa hur du med handens hjälp testar om Ulnaris fungerar? Vilken/vilka muskler är det du testar?

A

Svar 16c. Abducera fingrarna (mm. Interossei dorsales) och/eller adducerafingrarna (mm. Interossei palmares) (även m. adductor pollicis, m. abductor digiti minimi, m. flexor digiti minimi

och m. opponens digiti minimi samt hälften av mm lumbricales innerveras av ulnaris).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Fråga 18. Vad heter de stora kärlen som avgår från aortabågen?

A

Svar 18. Truncus bracocephalicus, a. carotis communis sin, a. subclavia sin .

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Fråga 19. Beskriv var på bröstet du lyssnar på hjärtat och vilken klaff som hörs bäst på det stället!

A

Svar 19. Aorta: I2 dx. Pulmonalis: I2 sin. Tricuspidalis: I4 sin. Mitralis: över apex (I5 sin) .

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Fråga 20. Lig. arteriosum går mellan truncus pulmonalis och aortabågen (amanuensen visar) och är en rest från fostertiden. Vad var dess funktion då?

A

Svar 20. Lig. arteriosus var under fostertiden a. arteriosum genom vilken blodet shuntades förbi lungorna (eftersom de inte användes).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Det är vanligt att äldre som genomgår falltrauma bryter lårbenshalsen, en s.k. collumfraktur. Trots

att man åtgärdar denna skada genom reponering och spikar finns det på sikt risk för caputnekros.

Fråga 21. Beskriv blodförsörjningen till caput femoris och förklara varför en caputnekros kan

uppkomma.

A

Svar 21. Collum femoris samt caput femoris försörjs distalt ifrån av a. circumflexa femoris lateralis et medialis. Då dessa kärl löper runt collum kan de lätt skadas om benet fraktureras. Dessa kärl kommer ifrån a. profunda femoris (a. capitis femoris försörjer caput i det tidiga livet men står oftast inte för någon betydande blodförsörjning i vuxenåldern).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

I ett neurologiskt status brukar man bland annat testa om patienten kan gå på tå.

Fråga 22a. Vilka muskler använder du framförallt för att gå på tå?

A

Svar 22a. M. gastrocnemius och m. soleus (m. plantaris bidrar inte nämnvärt).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Svar 22a. M. gastrocnemius och m. soleus (m. plantaris bidrar inte nämnvärt).

Fråga 22b. Vilken nerv innerverar dessa muskler?

A

Svar 22b. N. tibialis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Ett annat neurologiskt test är att be patienten extendera stortån mot motstånd.

Fråga 23. Vilken muskel testar du framförallt då?

A

Svar 23. M. extensor hallucis longus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

I ett neurologiskt status testar man också reflexer.

Fråga 24a. Visa vilka muskelreflexer du testar på den nedre extremiteten?

A

Svar 24a. Studenten testar patellar- samt akillesreflexen på tentatorn.

33
Q

Fråga 24b. Vilken nerv innerverar m. quadriceps femoris?

A

Svar 24b. N. femoralis .

34
Q

Fråga 24c. Vilket ryggmärgssegment testar du genom att testa akillesreflexen?

A

Svar 24c. S1-S2.

35
Q

Fråga 25a. Visa extention och flexion i knät! Vilka muskler och vilken nerv aktiveras?

A

Svar 25a. Extension: m. quadriceps som innerveras av n. Femoralis.

Flexion: m. biceps femoris, m. semimembranosus och m. semitendinosus av n. tibialis

36
Q

Fråga 25b. Vad stabiliserar knäleden?

A
  • Visst, det är viktigt med korsband och kollaterala ligament men det viktigaste är quadricepssenan som fäster via patella och lig. patellae till tibia
    • Därför viktigt att extendera med vikt vid skadat knä
  • Pes anserinus och och tractus iliotibialis inte så viktiga för stabiliteten
37
Q

Fråga 25c. Visa hur du slår patellar- och akillesreflexen och beskriv vilket segment du då testar!

A

Svar 25c. Patellarreflexen testar L4 (L2-L4) och akillesreflexen S1 (S1-S2).

38
Q

Fråga 25d. Varför är det viktigt att veta från vilken nivå en nerv kommer?

A

Svar 25d. För att korrelera kliniska fynd med röntgenologisk fynd, till exempel för att veta om diskbråcket som syns på MR är det som orsakar patientens besvär. Detta för att sedan kunna åtgärda problemet på rätt ryggmärgsnivå vid behov av operation.

39
Q

Fråga 26a. Vilka tre muskler som urspringer från tuber ischiadicum och bidrar till extension i höftled?

A

Svar 26a. M. semitendinosus, m. semimembranosus, m. biceps femoris caput longum (endast m. biceps femoris också ok).

40
Q

Fråga 26b. Vilken nerv innerverar dessa muskler?

M. semitendinosus, m. semimembranosus, m. biceps femoris caput longum (endast m. biceps femoris också ok). Hur fortsätter ledet upp i de perifera nerverna?

A

Svar 26b. n. tibialis/n. ischiadicus –> plexus sacralis

41
Q

M. semitendinosus, m. semimembranosus och m. biceps femoris kan förutom att flektera knäet också rotera detta från ett flekterat läge.

Fråga 26c. Vilken/vilka av dessa muskler inåtroterar knäet?

A

Svar 26c. M. semitendinosus, m. semimembranosus.

42
Q

Fråga 26d. Vilken/vilka av dessa muskler utåtroterar knäet?

M. semitendinosus, m. semimembranosus, m. biceps femoris caput longum (endast m. biceps femoris också ok).

A

Svar 26d. M. biceps femoris.

43
Q

Fråga 26e. M. semitendinosus, m. semimembranosus och m. biceps femoris caput longum kan

åstadkomma ytterligare en rörelse av benet. Vilken?

A

Svar 26e. Extension i höftled.

44
Q

Fråga 26f. En annan stor muskel bidrar till denna rörelse ( Extension i höftled), vilken?

A

Svar 26f. M. gluteus maximus.

45
Q

Fråga 27b. Visa pronation och supination! Vilket av underarmsbenen rör sig mest vid rörelsen?

A

Svar 27b. Radius.

46
Q

Fråga 27c. Vilka muskler pronerar armen?

A

Svar 27c. M. pronator teres och m. pronator quadratus.

47
Q

Fråga 27d. Vilka muskler supinerar armen?

A

Svar 27d. M. biceps brachi och m. supinator.

48
Q

Fråga 27e. Vilken nerv innerverar pronatorerna?

A

Svar 27e. N. medianus.

49
Q

Fråga 28. Foten är en komplex struktur med många leder som möjliggör flera rörelser. Den egentliga fotleden, art. talocruralis, är en gångjärnsled och tillåter endast två rörelser. Vilka?

A

Svar 28. Dorsalflexion och plantarflexion.

50
Q

N. fibularis (peroneus) communis är en nerv som ofta skadas pga sitt utsatta läge vid collum fibula.

Fråga 29a. Vilka motoriska nerver delar denna upp sig i?

A

Svar 29a. N. fibularis profundus och n. fibularis superficialis.

51
Q

Fråga 29b. Nämn en muskel i underbenet som innerveras av n. fibularis profundus!

A

Svar 29b. M. tibialis anterior/ m. extensor digitorum longus/ m. extensor hallucis longus/ m. fibularis tertius.

52
Q

Fråga 29c. Nämn en muskel i underbenet som innerveras av n. fibularis superficialis!

A

Svar 29c. M. fibularis longus/ m. fibularis brevis.

53
Q

Om man förlorar funktionen i n. fibularis profundus och n. fibularis superficialis förlorar man två av rörelserna i fotleden. Fråga 29d. Vilka?

A

Svar 29d. Eversion och dorsalflexion.

54
Q

Om man förlorar funktionen i n. fibularis profundus och n. fibularis superficialis förlorar man två av rörelserna i fotleden - Eversion och dorsalflexion.

Fråga 29e. Vilket område på foten kommer då att ha känselnedsättning?

A

Svar 29e. Fotryggen.

55
Q

Fråga 30. Hur delas musklerna i underbenet in i grupper? Hur ser nervförsörjning ut i varje grupp?

A

Svar 30. Anteriora (n. fibularis profundus), laterala (n. nibularis superficialis), djupa dorsala (n.tibialis) och ytliga dorsala muselgrupperna (n. tibialis).

56
Q

Fråga 31. Beskriv blodets väg från hjärtat ner till foten, och tillbaka igen (fast i det ytliga vensystemet).

A

Svar 31. Artärer: Aorta, iliaca communis, iliaca externa, femoralis, poplitea, tibialis anterior/posterior, (dorslis pedis).

Vener: V. saphena magna/parva. v. poplitea/femoralis, iliaca externa, communis, v cava.

57
Q

Fråga 32. N. Ischiadicus är kroppens största nerv. Genom vilket hål i bäckenet träder nerven ut och går ner i benet?

A

Svar 32: Foramen infrapiriforme (berätta svaret).

58
Q

Fråga 33. M. piriformis delar Foramen ischiadicum majus i två delar; foramen infrapiriforme och foramen suprapiriformre. Vad heter nerven som träder ut ur foramen suprapiriforme och innerverar bland annat M.gluteus medius?

A

Svar 33: N. gluteus superior.

59
Q

Fråga 34. På den nedre extremiteten kan du testa patellarreflexen och akillesreflexen. Vilka segment testar du då?

A

Svar 34. Patellarreflexen L2-L4, akillesreflexen S1-S2.

60
Q

Fråga 35. När man slår akillesreflexen plantarflekteras foten. Nämn fyra muskler i underbenet som är med i denna rörelse?

A

Svar 35. Triceps surae (m.gastrocnemius och m.soleus), m. plantaris, m. tibialis posterior, m. flexor hallucis longus(ffa stortån), m. flexor digitorium longus.

61
Q

Fråga 36. En annan stor nerv i benet är N. Femoralis, som övergår i en sensorisk nerv på underbendet. Vad heter nerven?

A

Svar 36. N. saphenus.

62
Q

Fråga 37a. Vilken är den främsta muskeln som används vid breda armhävningar?

A

Svar 37a. M. pectoralis major (adducerar, inåtflekterar och roterar humerus).

63
Q

Fråga 37b. Vilka ben är ursprung och fäste för denna muskel? (pectoralis major)

A

Svar 37b. Ursprung: Klavikeln och sternum. Fäste: Humerus.

64
Q

Fråga 38. Vilka viktiga strukturer passerar under ligamentum inguinale och i vilken ordning?

A

Svar 38. Utifrån och in: N. Femoralis, a. femoralis, v. femoralis, lymfa.

65
Q

Fråga 39. Vilka dermatom löper i höjd med: Bröstvårtorna , naveln, tummen, lig. Inguinale?

A

Svar 39. Bröstvårtorna – Th4. Naveln – Th10. Tumme – C6. Lig. inguinale - L1.

66
Q

Fråga 40. Vad har m. serratus anterior för funktion? Vilken nerv innerverar den?

A

Svar 40. Funktion: Hålla scapula intill thoraxväggen. N. thoracicus longus.

67
Q

Fråga 41. Vad heter hålen i de cervikala kotornas processus transversus och vad heter den livsviktiga artären som löper i dessa?

A

Svar 41. Foramen transversarium och a.vertebralis.

68
Q

Fråga 42. Vad heter hålen mellan kotorna där spinalnerverna träder ut?

A

Svar 42. Foramen intervertebrale.

69
Q

Fråga 44. Förklara hur en intervertebraldisk är uppbyggd och namnge de olika delarna?

A

Svar 44. Tjockt fibröst ringformat skal (anulus fibrosum) och ett mjukt gelaktigt stötdämpande innehåll (nucleus pulposus).

70
Q

Som läkare kommer du att utföra många lumbalpunktioner (ta prov av cerebrospinalvätskan). Du

vill då undvika att träffa ryggmärgen med nålen.

Fråga 45a. Vid vilken kota slutar ryggmärgen på en vuxen människa?

A

Svar 45a. L1-L2b.

71
Q

Fråga 45b. Vad heter den bunt av nervtrådar som fortsätter ner i kotpelaren där ryggmärgen slutar?

A

Svar 45b. Cauda Equina.

72
Q

Det finns olika typer av synovialleder som brukar benämnas efter funktion. Vilken typ av led är:

Fråga 46a. ..axelleden?

Fråga 46b. ..knäleden?

A

Svar 46a. Kulled.

Svar 46b. Gångjärnsled.

73
Q

Fråga 46c. Förklara anatomiskt utifrån primära stabiliserande strukturer hur axelleden och

knäledens stabilitet byggs upp och vad denna uppbyggnad får för konsekvenser för ledens stabilitet?

A

Svar 46c. Axeln: Rotatorcuffen(supra/infraspinatus, teres minor, subscapularis); Knät (främre/bakre korsbandet, mediala/laterala kollateralligamentet, quadricepssenan ). Axeln stabiliseras således upp av enbart muskler, medan knät underbyggs av betydligt stabilare strukturer (kollagenösa). Detta leder till att axeln är en i förhållande till knät instabil led.

74
Q

Hur fäster främre korsbandet?

A
  • Främre korsbandet kommer alltså från bakre delen, från laterala fossa interkondylaris (femur) och går nedåt framåt lite medialt och fäster in på area interkondylaris anterior (tibia)
75
Q

Hur fäster bakre korsbandet?

A
  • Bakre korsbandet kommer då från främre mediala delen av fossa interkondylaris (femur) och sträcker sig bakåt nedåt lateralt och fäster in på area interkondylaris posterior (tibia)
76
Q

För att binda ihop os coxae med sacrum och os coxigis finns två ligament, vilka?

viktiga för att hålla ihop med tanke på tryck ovanifrån i kroppen (kotpelare).

A

lig. sacrospinale och lig. sacrotuberale

77
Q

Vilken är inklinationsvinkeln hos vuxen och hur förändras det med ålder?

A
  • Inklinationsvinkeln är cirka 126 grader hos vuxen, större vinkel hos nyfödd, hos äldre blir den ännu mindre vilket innebär att belastning på lårbenshals blir naturligt större
  • I och med vinkel på deklinationen tenderar muskler som fäster in att utåtrotera
78
Q

Fråga 3a. Vilka fyra muskler bidrar till flexion i armbågsleden?

A

Svar 3a. M. brachialis, m. biceps brachi, m. brachioradialis, m. pronator teres.

K2 Praktisk tenta (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions