CNS Flashcards

1
Q

Vad består choroid plexus av?

A

Hjärna:
1. Modifierade ependymceller
2. Pia mater
3. Kapillärer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad består hjärnvävnad av?

A
  1. Nervceller
  2. Gliaceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Bark

A

Cortex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Cortex

A

Bark

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Medulla

A

Märg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Märg

A

Medulla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad finns i märg / medulla / vit substans?

A
  1. Axon
  2. Gliaceller
  3. Blodkärl
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad finns i bark / cortex / grå substans?

A
  1. Nervcellskroppar
  2. Axoner
  3. Dendriter
  4. Gliaceller
  5. Blodkärl (små men många)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad sker synapser främst?

A

Bark

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Har hjärnstammen tydlig uppdelning i grå och vit substans?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad finns djupt i medulla?

A

Kärnor/Samlingar av grå substans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Perikaryon

A

Annat namn för nervcellskropp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Annat namn för nervcellskropp?

A

Perikaryon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Finns bdv i nervvävnad?

A

Nästan inget, bakgrunden utgörs istället av utskott från ffa gliaceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad utgör bakgrunden i nervvävnad?

A

Utskott, ffa från gliaceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur mycket mer gliaceller finns det än nervceller?

A

10 ggr, hos däggdjur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Finns fler nervceller eller gliaceller i nervvävnad?

A

Gliaceller

(10 ggr mer hos däggdjur)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vanligaste gliaceller i vit substans?

A

Oligodendrocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka celler har myelinbildning i CNS?

A

Oligodendrocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Funktion för oligodendrocyter i CNS?

A

Myelinbildning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad innebär myelinbildning i CNS?

A

Oligodendrocyter producerar cellmembran som lindas runt axon, vilket gör att nervimpulsen kan förmedlas snabbare mellan noder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur skiljer oligodendrocyter från Schwannska celler gällande myelinbildning?

A
  • Oligodendrocyter har flera utskott som kan bilda myelin runt flera axon.
  • Schwannska celler kan bara bilda myelin runt 1 axon.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka typer av gliaceller finns det?

A
  1. Oligodendrocyter
  2. Astrocyter
  3. Mikroglia
  4. Ependymceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilken typ av cell är:
- Oligodendrocyter
- Astrocyter
- Mikroglia
- Ependymceller

A

Gliaceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Är nervceller eller gliaceller större?

A

Nervceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur indelas bark i cerebellum (ut-in)?

A
  1. Molekylarskikt
  2. Purkinjecellskikt
  3. Kornskikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är speciellt för purkinjeceller?

A
  1. Stora
  2. Har många dendriter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad finns i cerebellums kornskikt?

A
  1. Små nervcellskroppar
  2. Gliaceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Var tillverkas cerebrospinalvätska?

A

Av ependymceller i choroid plexus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad produceras av ependymceller i choroid plexus?

A

Cerebrospinalvätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Är spinalgangliger och dorsalrotsganglier samma sak?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är speciellt med substans i ryggmärgen?

A

Grå substans omges av vit substans.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är speciellt med synapser i ryggmärg?

A

Bara i grå substans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vanligaste celler i cerebrums bark / neocortex?

A

Pyramidceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Kan olika skikt i cerebrum skiljas i HE?

A

Nej, förutom molekylarskiktet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Funktion för astrocyter?

A
  1. Stödjande (många utskott, tätt gallerverk runt neuron)
  2. Bildar BBB med kapillärer (utskott runt, mekaniskt filter)
  3. Reglera extracellulär miljö
  4. Kan bilda ärrvävnad, absorberar transmittorsubstans
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Hur kommunicerar astrocyter?

A

Via gap junctions

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad är mikroglia?

A
  1. Små gliaceller med korta utskott (“vandrande” celler)
  2. Immunförsvarsceller som bildas från monocyter.
  3. Fagocyterande och antigenpresenterande.
  4. Finns i både grå och vit substans.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vad är ependymceller?

A
  1. Kubiska eller cylindriska gliaceller.
  2. Bekläder ventriklar och ryggmärgskanal.
  3. Bildar cellager som tillverkar cerebrospinalvätska.
  4. Ej epitel, saknar basallamina (istället utskott ner i underliggande nervvävnad), hålls ihop av tight junctions.
  5. Lätta att känna igen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Dura mater

A

Hårda hjärnhinnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Hårda hjärnhinnan

A

Dura mater

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Araknoidea

A

Spindelvävshinnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Spindelvävshinnan

A

Araknoidea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Pia mater

A

Mjuka hjärnhinnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Mjuka hjärnhinnan

A

Pia mater

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad är subduralrummet?

A

Hålrummet mellan dura mater och araknoidea, som ofta är väldigt litet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Hålrummet mellan dura mater och araknoidea, som ofta är väldigt litet.

A

Subduralrummet

48
Q

Kan dura mater ses på hjärnpreparat?

A

Nej

49
Q

Kan man se dura mater på ryggpreparat?

A

Ja

50
Q

Vad är dura mater?

A
  • Hårda hjärnhinnan
  • Fäster i kranie direkt mot skalle.
  • Består av tät oregelbunden bdv m enkelt plattepitel mot subduralrummet.
  • Har stora kärl.
51
Q

Har dura mater stora eller små kärl?

A

Stora

52
Q

Histologi för pia mater / mjuka hjärnhinnan?

A
  • Plattepitel, m ett lager astrocyter (fötter skyddar) som följer vindlingar.
  • Blodkärlsrik, m kärl som penetrerar hjärnan i tunnlar av pia mater.
53
Q

Har pia mater många eller få blodkärl?

A

Många

54
Q

Histologi för araknoidea?

A
  • Spindelvävshinnan, ett lager bdv och ett luckert/poröst lager m fibroblaster + tvärgående kollagena trådar som övergår i pia mater.
  • Hålrum bildar subaraknoidala utrymmet m cerebrospinalvätska (stötdämpning)
  • Stora artärer för hjärnans blodförsörjning.
55
Q

Vad kallas arachnoidea och pia mater tillsammans?

A

Pia arachnoidea

56
Q
A

Gangliecell
(omges av satellitceller)

57
Q
A

Ryggmärg

58
Q

Celltyp?

A

Ependymceller

(cerebrospinalvätska går ut i vita hålrum)

59
Q
A

Ryggmärg

60
Q
A

Ryggmärg

61
Q
A

Ryggmärg

62
Q
A

Cerebellum

63
Q
A

Cerebellum

64
Q
A

Cerebrum

65
Q
A

Cerebellum

66
Q
  • Organ = ?
  • VÄ = ?
  • HÖ = ?
  • Pil = ?
A
  • Cerebrum
  • VÄ = Bark (kantiga = pyramidceller)
  • HÖ = Märg (ffa oligodendrocyter)
  • Pil = Neutrofil
67
Q
A

Cerebrum

68
Q
A

Binjure

69
Q
A

Cerebellum

70
Q
A

Sköldkörtel

71
Q
A

Cerebrum

72
Q
A

Langerhansk cellö

73
Q
A

Ryggmärg

74
Q
A

Hypofysen

75
Q
A

Cerebrum (Fe)

76
Q
A

Cerebrum (Fe)

77
Q
A

Cerebrum (Killing)

78
Q

Organ?

A

Cerebrum
- VÄ = Bark
- HÖ = Märg

79
Q

Organ?

A

Cerebellum

80
Q
A

Cerebellum

81
Q
A

Cerebellum (Bark)

82
Q
A

Ryggmärg

83
Q

Organ?

A

Ryggmärg / Medulla spinalis (längdskuren)

(+ spinalganglion)

84
Q
A

Ryggmärg / Medulla spinalis (längdskuren)

85
Q
A

Ryggmärg / Medulla spinalis

86
Q
A

Ryggmärg / Medulla spinalis (Get)

(+ spinalganglion)

87
Q
A

Ryggmärg / Medulla spinalis (Get)

(+ spinalganglion)

88
Q
A

Ryggmärg / Medulla spinalis (get)

(+ spinalganglion)

89
Q

Organ?

A

Plexus choroideus:
- Modifierade ependymceller
- Pia mater
- Kapillärer

90
Q

Organ + Histologi?

A

Plexus choroideus (Ca):
- Modifierade ependymceller
- Pia mater
- Kapillärer

91
Q

Organ?

A

Plexus choroideus (Ca):
- Modifierade ependymceller
- Pia mater
- Kapillärer

92
Q
A

Ryggmärg / Medulla spinalis

93
Q
A
94
Q

Organ?

A

Cerebrum
(stora vindlingar)

95
Q

Organ + Rutor?

A

Cerebrum

96
Q

Organ + A & B (histologi)?

A

Cerebrum

97
Q
A

Cerebrum:
- A = märg (vit), myeliniserade axon + glia (ffa
oligodendrocyter)
- B = bark (grå), nervcellkroppar + glia

98
Q
A

Cerebrum

99
Q
A

Cerebrum:
Nervcellkroppar (pilar) omgivna av cellutskott från gliaceller och dess kärnor, samt dendriter och axoner.

100
Q

Organ?

A

Cerebrum

101
Q

Organ?

A

Cerebrum

102
Q
A

Cerebrum:
- Pilar = Pyramidceller
- Utskott (axoner eller dendriter) ses på
nervcellkroppar

103
Q
A

Cerebrum

104
Q

Organ + Histologi?

A

Cerebellum:
- Små vindlingar
- Bark (ut-in) = molekylarskikt, purkinjeskikt (få, stora, många dendriter), kornskikt (små nervcellkroppar + gliaceller)

105
Q
A

Cerebellum

106
Q

Organ + Histologi?

A

Cerebellum

107
Q
A

Cerebellum: Märg består ffa av myeliniserade axoner och gliaceller (oligodendrocyter)

108
Q
A

Cerebellum: Dendriter från purkinjeceller ses
tydligt (pilar)

109
Q

Organ?

A

Cerebellum (över)
+
Plexus choroideus (under)

110
Q

Organ + K + Svarta pilar + Histologi?

A

Plexus choroideus

111
Q
A

Medulla spinalis + Spinalganglion (pil)

(längdskuren)

112
Q
A

Ryggmärg / Medulla spinalis

113
Q
A

Ryggmärg / Medulla spinalis

114
Q
A

Ryggmärg / Medulla spinalis

115
Q

Organ + Vävnad?

A

Ryggmärg / Medulla spinalis (+ spinalganglion)
- Vit substans m myeliniserade axon + gliaceller (ffa oligodendrocyter)

116
Q

Organ + Pil?

A

Ryggmärg / Medulla spinalis (+ spinalganglion)
- Pil = Nervcellkropp (stor) i grå substans

117
Q
A

Ryggmärg / Medulla spinalis + spinalganglion
- A = nerv (axoner + gliaceller)
- B = gangliecell omgiven av satellitceller (pil)