Cirkulationssystemet del 2 Flashcards

1
Q

Vilka blodkärl är det vi ser på huden?

A

Ytliga vener

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur uppkommer åderbråck? 3 steg

A

1) hög belastning på vensystemet och klaffarna blir förstörda
2) Blod från djupa vener tar sig ut till ytliga vener som fylls på med för mycket blod
3) Ytliga vener förstörs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är ventonus? Vad leder ökad ventonus till?

A

Spänningen i venväggen

- Leder till vasokonstriktion och förbättrat återflöde till hjärtat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad fyller venklaffar för funktion?

A

Hindrar blodet från att rinna baklänges (från hjärtat) eftersom BT inte räcker till för att lyfta blodet mot hjärtat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad gör muskelpumpen? Var sitter den?

A

Klämmer ihop de djupa venerna i benen för att transportera blodet uppåt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad gör artärpumpen

A

Som muskelpumpen, trycker ihop artärerna för att föra blodet uppåt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka är de fem faktorer som bidrar till att öka det venösa återflödet?

A

Ventonus, muskelpumpen, artärpumpen, venklaffar och andningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

På vilket sätt påverkar andningen venösa återflödet? 3 steg

A

1) Inandning ger större utrymme i bröstkorgen och mindre i buken
2) trycket i buken ökar och trycket i bröstkorgen minskar
3) eftersom blodet vill från högt till lågt BT kommer blodet sugas upp mot hjärtat när vi andas in

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka två effekter påverkar hjärtats kontraktionskraft och därmed slagvolymen?

A

Sympatiska effekten på myokardiet (härtmukeln) och mängden venöst återflöde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Var i hjärtat har vi högst tryck?

A

Vänster kammare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur går blodet från vänster kammare? Tänk BT 5 steg

A

1) Högt tryck i vänster kammare och hjärtat kontraherar
2) blodet slungas ut i aortan och ger högre BT där
3) Tryckvågen går vidare i de stora artärerna till vi kommer till arteriolerna och sedan kapillärerna
4) Pga osmos sjunker BT när vi närmar oss höger förmak, tillslut är det ca 0 mmHg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Systoliskt tryck?

A

Högre (övre) trycket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Diastolisk tryck?

A

Lägre blodtrycket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad avgör det perifera motståndet av? 3 st

A

Arteriolernas diameter, blodkärlens längd och blodets viskositet (tjocklek)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Är det bäst att ha lågt eller högt BT? Varför?

A

Lågt BT, sliter mindre på hjärta och kärlväggar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Formeln på BT?

A

Blodtryck= MV x TPM

MV= hjärtfekvens x slagvolym)
TPM= (längd x viskositet)/radien^4
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur räknar man ut Minutvolymen?

A

Hjärtfrekvens x slagvolym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur räknar man ut TPM? Vad är konstant och vad varierar?

A

(längd x viskositet)/radien^4

Där längd och viskositet är konstant men radien varierar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka sätt har kroppen för blodtrycksreglering för kort sikt resp lång sikt?

A

Kort sikt: genom att tryckreceptorer i artärernas väggar känner av förändring i BT
Lång sikt: genom volymregelring via vattenutsöndring i njurarna (har vi lågt BT blir det mindre urinproduktion för att spara på vätskan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka sätt har kroppen för blodtrycksreglering vid högt BT?

A

Tryckreceptorer känner av BT i artärer och info går till cirkulationscentrum i hjärnstammen. –>

1) Det blir mer impulser i det parasympatiska NS som påverkar förmaken och ger minskad hjärtfrekvens.
2) Det blir mindre effekt i det sympatiska NS som leder till vidgning av arterioler (som sänker BT pga sänkt TPM) och vidgning av vener (som sänker BT pga sänkt venöst återflöde och slagvolym).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka sätt har kroppen för blodtrycksreglering vid lågt BT? 3 st

A

Hjärtfrekvens ökar (-> kontraktilitet -> ökad minutvolym -> högre BT)

Sammandragning av glatt muskulatur i artärerna (-> ökat TPM -> högt BT)

Ökad ventonus (-> TPM och venöst återflöde –> ökat BT).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad menas med BT?

A

Trycket i artärerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad minskar och ökar av parasympatiska och sympatiska NS vid högt BT?

A

Parasympatiska NS ökar och sympatiska NS minskar för att sänka BT.

24
Q

Vad minskar och ökar av parasympatiska och sympatiska NS vid lågt BT?

A

Parasympatiska NS minskar och sympatiska NS ökar för att sänka BT.

25
Q

Vad händer med cirkulationen vid fysiskt arbete?

A

Ökad sympatisk aktivitet -> kontraktion av glatt muskulatur i blodkärlsväggarna.

Ökat blodflöde i skelettmuskulaturen och mindre till magen (tarm, lever, njurar).

26
Q

Vad bör BT ligga på systoliskt och diastoliskt?

A

Systoliskt: inte över 140 mmHg
Diastoliskt: inte över 90 mmHg

27
Q

Vad gör en ändartär? vad händer om det blir en propp i ändartär?

A

Försörjer ensam en vävnad.

- får vi stopp i ändartär blir hela området utan blod eftersom det inte finns några förbindelser till de andra näten.

28
Q

Hur går ett kollateralkärl? vad händer vid propp i kollateralkärl?

A

De löper parallellt i en vävnad som de gemensamt försörjer med blod.
- Om det blir propp i ett kollateralkärl gr det inte så mycket eftersom det finns många andra grenar där blodet kan gå.

29
Q

Vad är kärlanastomos?

A

Förbindelsen mellan två intilligande kärl (anastomos=förbindelse)

30
Q

A. temporalis?

A

Tinningartären

31
Q

A. carotis

A

Stora halsartären (externa och interna)

32
Q

A. vertebralis

A

Stora nackartären

33
Q

A. axillaris

A

armhålan

34
Q

A. radialis

A

Underarmens tumsida

35
Q

A. ulnaris

A

Underarmens lillfinger-sida

36
Q

A. subclavia

A

Stora nyckelbensartären

37
Q

Truncus celiacus

A

Bukinälvsartären (delar upp sig till mag-tarmkanalen)

38
Q

A. hepatica

A

Leverartären

39
Q

A. mesenterica sup/in

A

Försörjer delar av tarmen

40
Q

A. renalis (dexter och sinister)

A

Njurartären

41
Q

Aortabifurkationen

A

Delningstället vid naveln

42
Q

A. iliaca

A

Höftartären

43
Q

A. femoralis

A

Stora lårartären

44
Q

A. poplitea

A

Baksida knäveck

45
Q

A. dorsalis pedis

A

Fotryggen

46
Q

V. jugularis

A

Halsvener

47
Q

V. subclavia

A

nycelbensven

48
Q

V. cava superior? Gör vadå?

A

Övre hålvenen, återför blod från övre kroppshalvan (tömmer blodet i höger förmak)

49
Q

V. cava inferior? Gör vad?

A

Undre hålvenen, återför blod från nedre kroppshalvan

50
Q

V. portae

A

Portådern från mag-tarm till levern

51
Q

V. hepatica

A

Levervenen

52
Q

V. renalis

A

Njurvenen

53
Q

V. iliaca?

A

Tarmven?

54
Q

V. femoralis

A

Lårven

55
Q

V. saphena magna

A

Rosenvenen (på benen)