Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Vård 1 > Cirkulationssjukdomar > Flashcards

Cirkulationssjukdomar Flashcards

1
Q

Vad är “Venös Insufficiens”?

A

En kärlsjukdom som vanligen består i att de venösa klaffarna inte fungerar tillfredställande i de nedre extremiteterna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är “Perforantisufficiens”?

A

Innebär skada på klaffarna som förbinder benets ytliga och djupa vensystem, sk. Perforanter. Kan medföra att benets muskelpump pressar blodet nedåt. Följden blir venös stas i benets cirkulation, vilket kan medföra skador på mikrocirkulationen i huden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad händer om det blir bakåtflöde i venerna?

A

Ökar trycket i de ytliga venerna. Vätska pressas ut i vävnaderna och bensvullnad uppstår., vilket försämrar hudens blodcirkulation vilket resulterar i dålig blodcirkulation i hudcellerna med påföljd av tunnare hud, hårlös och brunfläckig och venösa sår uppkommer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är “Varcier”?

A

Venösa åderbråck som kan uppstå vid stigande ålder pga. vidgande vener. Risken för tromboflebit ökar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ge ett symptom på Ytlig venös insufficiens

A

Varicer med viss tyngdkänsla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge symptom på Kronisk djup venös insufficiens

A

Underbenssvullnad och brunpigmentering även smärtor, eksem och venösa bensår kan uppkomma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur kan man behandla venös insufficiens?

A

Risk för utveckling av venös insufficiens efter bentrombos kan minskas genom kompressionsbehandling, högläge och gångträning!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är “Arteriell insufficiens”?

A

Kronisk syrebrist i benen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

AI kan delas in i tre stadier, vilka?

A
  • Claudiocatio intermittens–”fönstertittarsjuka”
  • Vilosmärtor
  • Arteriella bensår och /eller gangrän
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är den främsta orsaken till AI? Ge 3 exempel.

A
  1. Arterioskleros (åderförkalkning)
  2. Majoriteten med AI är rökare
  3. Drygt 20% är diabetiker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är en förutsättning för att man ska kunna upptäcka symptom på en patient med AI?

A

En förutsättning för symtom är att patientens cirkulation i de stora kärlen ska vara så pass nedsatt att vävnadens nutritionsbehov, under arbete eller i vila, inte kan tillgodoses.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ett av de två vanligaste symptomen för AI är “Claudicatio intermittens”. Beskriv symptomet

A

“Fönstertittarsjukan”
*Begynnande trötthet i samband med gång

  • Tilltagande värk i någon muskelgrupp, främst i vadmuskeln
  • Ju längre patienten går, desto värre blir besvären och till slut måste patienten stanna pga den svåra smärtan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ett av de två vanligaste symptomen för AI är “Vilosmärtor” eller “Ischemiska hudnekroser”. Beskriv symptomet

A

Eftersom hudens nutritionsbehov är litet, måste cirkulationen vara HELT upphävd under många timmar för att ge nekros eller sår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Om du får in en patient med ett arteriellt sår, vad bör du undersöka?

A
  • Fötterna ofta kalla, ofta sänkt hudtemperatur
  • Fotpulsar är svaga / hittas ej
  • Huden blek – vid höjning bleknar , sänkning kan bli ökad rodnad
  • Avsaknad av hår på tår / fötter
  • Sitter ofta distalt på foten, fotrygg, tår, häl o fotsula, men kan sitta på underbenet
  • Såren ser utstansade ut
  • Ibland svullnad
  • Dopplerundersökning:

Man lyssnar på artärblodflödet och mäter tryck i distala artärer.
Normalt pulserande blodflöde ger kort starkt systoliskt och ett svagare diastoliskt ljud

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är AAI?

A

Ankel/Armindex.
Högsta trycket i ankeln/armen.

  • AAI normal > 1,0
  • AAI
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur behandlar man claudicatio?

A
  1. Intensiv, regelbunden gångträning – minst 1 gång om dagen! Gå sålångt som möjligt, helst över smärtgränsen
  2. Rökstopp
  3. Interventionell terapi – (ex. PTA) främst för yngre och äldre som är socialt handikappade
  4. Understödja blodcirkulationen – smärta vid lågläge av benet
  5. Undvika tryck mot huden – huden är mycket känslig
  6. Kostråd som vid HJÄRTINFARKT
17
Q

Hur behandlar man kritisk ischemi?

A
  1. REMITTERA PATIENTEN SNARAST TILL SJUKHUS!!!
  2. Rökförbud
  3. Lågläge av extremiteten
  4. Avlasta det ischemiska hudområdet.
  5. Lokalbehandling av hudnekroser.
  6. Kirurgisk behandling
  7. Blodtrycksterapi, man bör dock EJ sätta in blodtryckssänkande mediciner vid kritisk ischemi.
  8. Amputation
18
Q

Vad är “Ateroskleros”?

A

Åderförkalkning som medför kronisk inflammation i artärväggarna.

19
Q

Var påverkar ateroskleros främst?

A
  • Hjärtats kranskärl
  • Hjärnans artärer
  • Aorta
  • Njurartärer
  • Perifiera artärer, särskilt i de nedre extremiterna
20
Q

Beskriv Aterosklerosprocessen.

A

Startar i kärlväggens intima (lagret närmast blodbanan)

  1. Lipidinlagring i endotelcellerna i kärlväggen orsakar endotelskada. LDL-kolesterol fastnar på det skadade endotelet. Plack bildas
  2. Inflammatoriska celler orsakar kärlväggsinflammation
  3. På lång sikt fibrotiseras placket, förkalkas och blir hårt med en kärna av kolesterol och kalcium
  4. Processen påskyndas av olika orsaker – SE NEDAN!
  5. Ateroskleros engagerar oftast kärl vid kärlförgreningar pga. virvelbildningar

Aterosklerosprocessen tar oftast FLERA år – ibland decennium.

21
Q

Vad är ICKE PÅVERKBARA RISKFAKTORER gällande ateroskleros?

A
  • Ärftliga faktorer- Tidig debut av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom hos förstagradsanhörig. Även kraftigt förhöjda LDL-kolesterol hos nära anhörig.
  • Åldrande – Med åldern förändras blodkärlens vitalitet så att kärlväggens elasticitet minskar.
  • Manligt kön
  • Tidig menopaus
22
Q

Vad är PÅVERKBARA RISKFAKTORER gällande ateroskleros?

A
  • Rökning: Tobaksrök innehåller komponenter som påskyndar ateroskleros och trombosbildning,
    pga sämre syremättnad –> ökad erytrocytproduktion–> trögflytande blod –> ökad trombosrisk –>ökad produktion av fibrinogen –> ökad tendens till koagelbildning –> ökad aggregationstendens hos trombocyterna pga nikotinet.
  • Brist på fysisk aktivitet
  • Intag av mättat fett
  • Psykosociala faktorer – Låg utbildning, låg inkomst, jobb, negativ stress m.m.
  • Typ A-personlighet
  • Övervikt
  • Hypertoni: Utövar negativ kärlväggsstress.
  • Hyperglykemi: Utövar kärlendotelskada
  • Hyperinsulinemi: Ökad insulinsekretion
  • Hyperlipidemi: Förhöjda lipidhalter i blodet
23
Q

Vad bör man tänka på vid medicinsk behandling av ateroskleros?

A

Livsstilsförändringar är det viktigaste. Den medicinska behandlingen väljs med utgångspunkt från patientens medicinska tillstånd och de förändringar som föreligger i artärerna.

24
Q

Vad består läkemedelsbehandlingarna av vid ateroskleros?

A
  • Trombocythämmare
  • Statiner
  • Ev blodtryckssänkande läkemedel
  • Vid behov kan PTA (perkutan transluminal angioplastik), el ballongvidgning, göras. Man vidgar då en trång eller ockluderad artär.
  • Intrarteriell trombolys – tromblösande lm förs in via en kateter till det ockluderade kärlet och släpps ut vid eller i tromben som täpper till kärlet
  • Trombendarterektomi (TEA) – artären öppnas kirurgiskt och det aterosklerotiska placket skalas ut tsm med intiman.
  • Bypassoperation – Om det sklerotiska artärsnittet är så långt att det inte går att lägga in en stent eller göra en TEA, kan man sätta in ett nytt kärl sp, transporterar blod förbi det sklerotiska avsnittet.
25
Q

Vad är ulcus cruris?

A

Venösa bensår.
Uppstår oftast efter ett hudtrauma på underbenet. Såret blir oftast svårläkt och kroniskt (pga stas i nedre extremiteternas vener, vilket kraftigt försämrar blodcirkulationen i huden)

Hälften av alla venösa bensår -> Orsakade av venös insufficiens i djupa vensystemet. Övriga är insufficiens i det ytliga vensystemet och i perforanterna

26
Q

Ange symptom för ulcus cruris.

A

Uppkommer oftast på underbenet.

  • Debutsymtom: underbensödem kvällstid pga venös insufficiens
  • Oftast i en triangel ovanför malleolen
  • Oftast oregelbundet och belagt med fibrin
  • Området omkring blir ofta förhårdnat och brunaktigt
  • Såren är ytliga
  • Smärta vanligt, stör ofta nattsömnen
27
Q

Vad bör man tänka på/undersöka när man ska diagnostisera ulcus cruris?

A

Dopplerundersökning för att utesluta försämrad arteriell cirkulation. För att fastställa om det är ytlig eller djup venös insufficiens eller en kombination som orsakar såren. Undersökningen bör göras innan kompressionsbehandling inleds.

28
Q

Vad har man för omvårdnasåtgärder vid Ulcus cruris?

A
  1. Kompressionsbehandling – motverkar benödem och främjar sårläkning: Högläge en stund innan lindning. Helst innan patienten stigit upp ur sängen
  2. Venkirurgi – kan behövas för att motverka bensvullnad. Borttagande av den sjuka venen plus perforanter innebär att man slipper framtida kompressionsbehandling
  3. Bensårsbehandling – hudtransplantation för svårläkta, utbredda sår som inte visar tendens till läkning
  4. Sårvård och avlägsnande av nekrotisk vävnad – Tvättas med riklig mängd kroppsvarmt kranvatten. Såret bör skyddas med ocklusionsförband (hydrokolloid) som håller såret fuktigt och lagom tempererat. Hydrokolloid kan lindra sårsmärtan och bidrar till snabb sårläkning.
  5. Undvika långvarigt stillasittande

Proteinrik kost, C-vitamin, järn och bra zinkvärden är viktigt!

Rökstopp!
29
Q

Vad har man för medicinsk behandling för ulcus cruris?

A
  • Diuretikabehandling aktuellt om benet är påtagligt svullet

- Analgetika (tex paracetamol) kan behövas, särskilt nattetid vid störd nattsömn.

30
Q

Ange hur djup ventrombos (DVT) uppkommer.

A

DVT kan orsakas av flera faktorer:

  • Nedsatt blodflöde
  • Kärlendotelskada
  • Obalans i den koagulatoriska- och fibrinolytiska aktiviteten
31
Q

Beskriv DVT vid nedsatt blodflöde.

A

Venösa tromboser utvecklas ofta i blodkärl som är utsatta för tryck, stas eller långsamt flöde eller om virvelbildningar bildas i kärlbifurkationer.

Kan orsakas av:
Sängläge eller långvarigt stillasittande
Övervikt
Graviditet
Nefrotiskt syndrom
32
Q

Beskriv DVT vid kärlendotelskada.

A

I ett blodkärl med en skadad eller förändrad kärlvägg kan koagulation starta spontant.

33
Q

Beskriv DVT vid obalans mellan koagulation och fibrinolys.

A

I samband med koagulation kan rubbning mellan koagulation och fibrinolys inträffa, vilket kan orsaka kraftig aktivering av koagulationsfaktorer som orsakar ökad trombosuppkomst – trombofili.

Kan ske efter operation, vid ökat antal trombocyter, vid hjärtinfarkt, infektion eller ökad halt av serumlipider.

34
Q

Ange symptom för DVT

A

De vanligaste symtomen är:

  • Vadsmärta
  • Svullnad
  • Värme
  • Rodnad
  • Ökad venteckning i huden

Vid liten trombos behöver inte symtom uppträda.

Kortvarig feber i samband med inflammation i trombosområdet.

35
Q

Hur fastställer man en diagnos på DVT?

A

Anamnesen är viktig!

  1. Trombos i släkten? P-piller? Graviditet? Operation? Infektion?
  2. Rökning? Blod per rektum? Blod från underlivet? Mammografi genomförd?
  3. PSA-prov.
  4. Ultraljudsundersökning – Av aktuella kärlsträngar
  5. Flebografi – Diagnos av venös trombos.
36
Q

Behandling av DVT ges främst för att…?

A
  • Förhindra lungemboli
  • Begränsa tillväxt av trombos
  • Lindra symtom
37
Q

Vad består den medicinska behandling vid DVT främst av?

A
  1. Heparinoider – Lågmolekylärt heparin LMH, har ingen trombosupplösande effekt, används i första hand för behandling av tromboser för att förebygga påbyggnad av trombosen.
  2. Selektiva faktor-Xa-hämmare - liknande effekt som LMH men har visat sig vara effektivare när det gäller profylax mot nya tromboser.
  3. Warfarin (Waran) p.o. antivitamin K-preparat (AVK)– Hämmar leverns syntes av koagulationsfaktorer som är vitamin K-beroende. Vid trombos ges warfarin främst som profylax mot uppkomst av lungemboli och ny trombosbildning. Warfarinvärdet styrs genom kontroller av PK/INR-värdet.
  4. Trombinhämmare – ett alternativ till warfarin.
38
Q

Vad bör man tänka på vid omvardnad av DVT?

A

Mobilisering bör starta så tidigt som möjligt!

39
Q

Vad finns det för olika behandlingsmetoder (ej medicinska) mot DVT?

A
  • Symtomatisk behandling:
    Lindrar vadsmärtor, minskar svullnaden och förbättrar det venösa avflödet.
  • Fysisk aktivitet:
    Motverkar trombos. Mobilisering bör ske inom det första dygnet. Sängläge behövs sällan. Under nattetid och under vila bör benet hållas i högläge.
    (Vadmuskelkontraktion)
  • Kompressionsbehandling:
    Stödstrumpa används under dagtid. Minskar ödem och stimulerar till bildning av nya kärlförbindelser.
  • Diuretika (vätskedrivande medel/LM vid högt blodtryck):
    Kan ges vid kraftig svullnad för att förbättra cirkulationen.
  • Vätskeintag:
    Främjar blodcirkulation och motverkar trombos.

Vård 1 (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions