Chapter 6 - Long-term memory Flashcards
Diskutera vilken betydelse som minnet har i det dagliga livet.
Våra minnen tillåter oss att lagra information om vår omvärld så att vi kan förstå och hantera framtida situationer utifrån tidigare erfarenheter. Processerna att tänka och lösa problem är också väldigt beroende av tidigare erfarenheter, och minne gör det möjligt att lära oss språk och kommunicera med andra. Minnet spelar också en stor roll för perceptionen, eftersom vi bara kan förstå det input vi ser genom att göra hänvisningar till saker vi sett tidigare. Utan ett minne skulle vi helt enkelt inte kunna göra någonting.
Minnesbearbetningens 3 steg
- Encoding (inkodningsfasen): tar in ett nytt input och lär oss det, eller kodar in det.
- Input (lagringsfasen): informationen hålls i lager i förberedelse för framtida framkallning.
- Retrieval (framplockningsfasen): informationen plockas fram ur minnet och används.
Var och ett av dessa steg måste fullbordas för att få ett komplett minne av något.
Redogör för Hermann Ebbinghaus studie rörande glömska. Diskutera vad glömskan beror på.
Ebbinghaus använde sig själv som experimentobjekt där han försökte mäta minnets prestanda på ett kvantitativ sätt, och försökte eliminera alla oönskade variabler från experimentens design. Han insåg exempelvis att användandet av verkliga ord i experimentet inte skulle fungera, eftersom orden då skulle variera i meningsfullhet och igenkännande. Han använde då istället nonsensljud som VOP och TUV. Efter att ha framställt en lista över nonsensstavelser så använde han dessa för att se hur tidens gång påverkade glömskan. En lista blev inlärd, och skulle sedan återges efter en viss tid. Resultaten sattes ihop i en slags inlärningskurva. Detta visade att glömskan i början ökade snabbt på kort tid, men därefter saktade ner och jämnade näst intill ut sig. Ebbinghaus pekade ut två teorier som förklaring till glömska, förfall och störningar. Störningars effekt på glömska påvisades genom att minnesresultaten på testet försämrades märkbart om man innan återgivningen fick lära sig ännu ett test, så kallad retroaktiv störning. Ett annat experiment påvisade att utförandet av ett annat test innan det tänkta testet också försämrade resultatet, så kallad proaktiv störning. Att påvisa förfall av minnet har visat sig vara svårare, men i 1992 uppdaterades en teori av Thorndike (1914) av Bjork och Bjork, som lade fram att tillgången till en minnestråd blir förstärkt av upprepad användning, och försvagas av brist på användning. Detta kallas New Theory of Disuse.
Redogör för Bartletts schemateori. Diskutera vilket stöd som finns för denna teori.
Bartlett var den första som på allvar påvisade betydelsen av mening och kunskap på minnet. Han undersökte hur människor mindes en kort berättelse, en ur-amerikansk berättelse vid namn The War of the Ghosts. Han märkte att eftersom berättelsen uppfattades som konstig av människor i västerländsk kultur, gjorde minnet ändringar i berättelsen för att få den att verka mer logisk och sammanhängande. Bartlett menade med sin schemateori att vi uppfattar och kodar in information i mån av våra tidigare erfarenheter. Scheman är alltså mentala representationer som byggts upp av tidigare erfarenhet, och enligt Bartlett jämför vi nytt input med våra scheman för att hitta något familjärt och meningsfullt. På senare år har ett antal studier påvisat en mer vetenskaplig grund för hans teorier genom att på ett objektivt sätt variera graden av meningsfullhet i berättandet. Bransford och Johnson (1972) gjorde detta genom att testa sina försöksobjekts förmåga att minnas en kort litterär passage som var tämligen ologisk utan en förklarande bild som stöd. En grupp fick bilden visad för sig, och en inte. De som fick se bilden kunde minnas passagen på ett mycket mer komplett sätt än de som inte fick bilden som stöd.
Vad menas med mnemoteknik (= mnemonics). Ge ett exempel på en mnemoteknik.
Mnemoteknik (mnemonics) är att ge mening åt någonting som man vill komma ihåg, Till exempel, läser du siffrorna 1984747365 är chansen väldigt låg att du minns dem om tio minuter, men om du läser siffrorna igen och tänker på George Orwell (1984) på ett flygplan (747) under ett helt år (365) kan dessa siffror vara mycket lättare att minnas.
Redogör för Levels of Processing teorin (LOP). Diskutera vilket stöd som finns för denna teori.
Levels of Processing (LOP) lades fram av Craik och Lockhart i 1972, och är en modell för att förklara kunskap och menings roll i minnet. Det finns vissa likheter med schemateorin, men teorin bakom LOP är att behandlandet av ett nytt perceptuellt input involverar extraherande av information på flera olika nivåer med ökande djup av analys. Dessa tre nivåer är strukturellt behandlande, akustiskt behandlande och semantiskt behandlande. Stöd för den här teorin finns i ett experiment utfört av Craik och Tulving (1975) där de presenterade en lista med 60 ord för tre grupper med försöksobjekt, där en grupp skulle behandla informationen strukturellt (står orden i stora bokstäver eller små?), en annan grupp skulle behandla den akustiskt (rimmar det här ordet med ‘katt’?) och den tredje gruppen skulle behandla semantiskt (passar ordet in i meningen ‘katten satt på __’?). När de sedan mätte resultaten fann de att processerna som krävde mer mentalt fokus (semantik och i mindre grad akustik) gav bättre minnesresultat än det strukturella minnet.
Vad innebär the Encoding Specificity Principle. Diskutera vilket stöd som finns för denna teori.
Tulving (1972) lade fram the Encoding Specificity Principle (ESP) eftersom han menade att återkallelse av ett föremål ur minnet är beroende av vilka retrieval cues som finns tillgängliga att matcha med det sparade minnesspåret. Principen kallas som den gör för att den påstår att retrieval cues kommer att enbart vara framgångsrika om de innehåller någon av den specifika information som blev kodat in med det ursprungliga input. Tulving menade att chansen att återkalla ett minne ökade med mer feature overlap, dvs drag som matchar mellan cues och minnesspåret. Stöd för den här teorin finns i experiment som påvisar att återkallelse av objekt ökar markant om man får uppleva en retrieval cue som stämmer överens med informationen som ursprungligen kodades in. Till exempel påvisade man att hur mycket man kunde återkalla skarpt förbättrades om retrieval cue var ett föremål som funnits med vi inkodningstillfället.
Diskutera vilka minnessystem som långtidsminnet kan delas in i. Diskutera även vilket empiriskt stöd som finns för denna indelning.
Det finns flera olika system som långtidsminnet kan delas upp i:
Det episodiska och det semantiska minnet.
De sista två minnessystemen är explicit och implicit minne. Explicit minne är det som vi aktivt minns och kan återge, medan implicit minne är minnen som finns undermedvetet, som alltså inte kan tas fram medvetet ur minnet, men som kan synas i ditt agerande. Tulving och medarbetare (1982) visade bevis på implicita minnens existens genom att presentera sina försöksobjekt med en ordlista, och efter ett långt mellanrum där i princip hela listan fallit i glömska bad de personerna att producera det första ord de kunde komma på för att fullborda ett fragmenterat ord. Distinktionen mellan explicit och implicit minne får mer stöd av upptäckten att patienter med organisk amnesi visade sig ha problem med explicita minnen, men hade relativt intakt implicit minne.
Redogör för the New Theory of Disuse. Vilket empiriskt stöd finns för denna teori?
- Minnen försvinner vid brist av användning.
- Ett minnesspår som inte återkallas till slut kommer att förfalla, medan ett minnesspår som ofta återkallas och används kommer att förstärkas och därmed kvarstå. Stöd för den här teorin finns i ‘the testing effect’ som menar att du lär dig bäst genom att testa dig själv och återkalla ett spår ofta.
Redogör för teorin om retrieval-induced forgetting.
Det har påvisats att inövad upprepning av ett särskilt minnesspår inte bara förstärker detta spåret, utan försvagar och förtränger andra. Detta kallas för retrieval-induced forgetting.
Vad menas med directed forgetting?
Directed forgetting är till skillnad från retrieval-induced forgetting en hypotetisk, kontrollerad process där en person ombeds att förtrycka ett visst minnesspår. Det finns två sätt att demonstrera DF: the item method (föremålsmetoden) och the list method (listmetoden). Föremålsmetoden går ut på att läsa upp en lista med föremål med en instruktion efter varje att minnas eller glömma det. När man testade minnet av hela listan fann man att de föremål man ombads minnas återkallades bättre än de föremål man ombads glömma (Bjork, 1972). Listmetoden går ut på att läsa upp en lista, och därefter ge en överraskningsinstruktion att glömma bort den. Sedan läses en andra lista upp med instruktionen att komma ihåg den. En kontrollgrupp för denna undersökning utgörs av en grupp som får höra båda listor, utan instruktionen att glömma. Man fann återigen att listan man ombads komma ihåg återkallades bättre än den man ombads glömma (Geiselman och kollegor, 1983).
Vad menas med reconsolidation?
Reconsolidation är ett fenomen där man funnit att lagrade minnen kan förändras, förstärkas och försvagas. Nader och kollegor (2000) fann att genom att använda sig av särskilda droger (proteinsyntes-hämmare) på råttor kunde man se at minnesspår för aktiverade minnen försvagades. Man har också funnit (Blaiss och Janak, 2006) att genom att applicera en stimulans när minnet är i ett aktivt stadie, kunde man förstärka detta minnet, än en gång utfördes detta experiment på råttor. Finn och Roediger (2011) fann att om man visade en emotionellt stark bild för ett mänskligt försöksobjekt efter att ha aktiverat ett gammalt minne, så gjorde detta att minnet förstärktes.
Diskutera varför vi kommer ihåg åtminstone vissa självbiografiska minnen så bra.
De självbiografiska minnen som vi minns bäst är oftast de som har skett i de senaste åren av våra liv, vilket stämmer överens med teorin om förfall och störningar, som förutsäger att minnen oundvikligen kommer att bli svagare med tiden. Det finns dock ett undantag. Rubin och kollegor (1998) fann att äldre människor (70+) mindes ett ovanligt högt antal saker från tiden de var mellan 10-30. Berntsen och Rubin (2004) bevisade att det finns en ‘reminiscence bump’ vid den åldern, eftersom det är en tidsperiod där många viktiga saker händer, och mycket händer för första gången.
Vad menas med flashbulb memories (= blixtljusminnen)? Ge ett exempel på ett blixtljusminne från ditt eget liv.
Något som framkommit i studier om självbiografiska minnen är att minnen av händelser som är särskilt chockerande eller emotionellt laddade lämnar ett särskilt starkt spår i minnet. De mest extrema fallen är inte bara minnesvärda i sig, utan kan lämna ett kvarstående intryck av de alldagliga saker som råkar sammanfalla med händelsen. Detta kallas för flashbulb memories. Jag minns t ex att jag satt i en ring i mitt klassrum när jag hörde om 9/11.
Redogör för hur den kognitiva intervjun går till. Diskutera varför man kommer ihåg mer vid den kognitiva intervjun.
I en kognitiv intervju så uppmanas vittnet att återkalla alla möjliga detaljer de kan minnas om incidenten i fråga, inklusive saker som kan verka oväsentliga i sammanhanget. Vittnet kan bli påmint om flera aspekter av brottsplatsen, så som vilka kläder de bar, hur vädret var och till och med nyhetsrubrikerna från den aktuella dagen. De kan visas fotografier på brottsplatsen, eller så tas de rentav tillbaks dit. Man kan också försöka återuppväcka deras sinnesstämning vid tillfället genom att fråga hur de mådde. Ännu en fördel med den kognitiva intervjun är att den också kan öka antalet “cues” för återkallelse, vilket kan aktivera alternativa banor av återkallelse. Negativt med kognitiva intervjuer är att de kan skapa falska minnen.
