Chapter 3 - Attention Flashcards
Vad menas med uppmärksamhet (= attention)?
Uppmärksamhet hänvisar till system som är involverade i utvalet och prioriteringen gällande att behandla information, och är intimt sammanlänkat med perception och minne och är därav viktigt i nästan allt vi gör.
Vad är uppmärksamhet bra för?
Schneider och Deubel (2002) identifierade två möjliga funktioner för uppmärksamheten: utval för perception och utval för handling. Exempelvis behöver du ha uppmärksamheten med dig när du SMS:ar, då du både måste veta vilket bokstav som är rätt, och var den finns så att du kan trycka på den. Du behöver alltså både veta vad och var något är, och för det krävs uppmärksamhet.
Förklara hur endogen eller exogen uppmärksamhet (välj det rätta alternativet) testas med hjälp av Stroop-testet.
Stroop-testet går alltså ut på att säga namnet på färgen på bläcket som ett färg-ord står skrivet i. Stroop upptäckte att bläckets färg hade lite effekt på att namnge ordet som stod, men att ordet som stod orsakade problem när det gällde att namnge färget på bläcket. Detta testar endogen uppmärksamhet, då det får oss att aktiverade vår kontrollerade uppmärksamhet när det gäller att namnge färgen på bläcket istället för den automatiska responsen, att läsa ordet som står.
Endogen vs. Exogen uppmärksamhet
Endogen uppmärksamhet: kontrollerad av avsikten från personen (ex. försöka lyssna på någon).
Exogen uppmärksamhet: automatisk uppmärksamhet till ett stimulus utan avsikt från personen (ex. vi hör någon ropa vårt namn lite längre bort under en konversation).
Redogör för Broadbents filtermodell. Vilket empiriskt stöd bygger denna modell på?
Broadbents filtermodell heter som den gör för att den utgår från att det finns ett selektivt filter mellan systemet för input, där olika stimuli bearbetas parallellt, och en kanal med begränsad kapacitet där intryck bara kan färdas ett i taget. Just eftersom olika intryck bara kan behandlas ett i taget i den här kanalen utgör det en flaskhals. Broadbents modell bygger på Cherry (1953) som spelade upp två meddelanden i varsin hörlur och ombad personer att bara lyssna på det ena. När de senare skulle återberätta meddelandet de inte uppmärksammat, märkte man att de inte kunde. Detta påvisade att flaskhalsen låg efter stadiet där bearbetning av perceptionen har skett.
Vad menas med subliminal perception och vilket stöd har detta?
Subliminal perception är när man tolkar input, semantik och dylikt utan att vara medveten om att det sker. Det sker alltså undermedvetet. Stöd för detta finns i experiment utförda av Corteen och Wood (1972) som mätte hudresponsen efter att först ha betingat dem att förvänta sig en elektrisk stöt i samband med att vissa ord visades. Inte bara de betingade orden framkallade en sådan respons, utan även ord som var semantiskt associerade med dem. Om man blev betingad till namn på städer (exempelvis London) kunde man även få en respons om man visade upp ett stadsnamn som exempelvis Paris, trots att detta inte ingått i det ursprungliga betingandet.
På vilket sätt skiljer sig gaze-mediated orienting ifrån endogenous attention?
Endogenous attention bygger på att vi medvetet tar ett beslut om var vi tittar beroende på personens förväntningar, gaze-meditated orienting är exogent, och innebär att vi automatiskt tittar i samma riktning som ett ansikte vi ser framför oss, vilket skapar delad uppmärksamhet som kan vara hjälpsamt vid problemlösning.
Ge ett exempel från det verkliga livet på hur samverkan mellan två sinnesmodaliteter (exempelvis syn och hörsel) kan påverka vår uppmärksamhet.
Ett exempel på hur samverkan mellan två sinnesmodaliteter påverkar vår uppmärksamhet är buktalaren och hans docka. När buktalaren talar utan att röra läpparna, och samtidigt synkroniserar dockans rörelser med ljuden, ger det intrycket av att det är dockan som talar. Ett annat exempel är på en biograf, när vi ser någon tala på skärmen och hör en synkroniserad röst låter det som att ljudet kommer från den talande personen, men så fort vi tittar bort märker vi att ljudet i själva verket kommer från ljudanläggningen och inte munnen som rör sig.
Vilken är skillnaden mellan lokal och global uppmärksamhet/perception? Diskutera vilket vi har lättast för. Den lokala eller den globala uppmärksamheten/perceptionen.
Lokal uppmärksamhet är när vi ser detaljerna inom en form eller en figur, och global uppmärksamhet är när vi ser den stora figuren utan särskilt många detaljer. Jag skulle säga att vi i grund och botten har enklast för global uppmärksamhet/perception, just eftersom föremålen oftast då är större och lättare att uppfatta vid en hastig anblick. Lokal uppmärksamhet/perception kräver större medveten uppmärksamhet, och fungerar bäst bara om vi har tiden att verkligen analysera en figur.
Vad menas med pop-out effekten?
Med pop-out effekten menas att när man söker efter ett föremål i ett område med många distraherande föremål, och det man söker är unikt, kan man hitta det lika snabbt oavsett antalet distraktioner. Pop-out effekten beror just på att föremålet/figuren är unik. Vi behöver inte analysera varje figur innan vi hittar den unika, eftersom den skiljer sig tydligt från sin omgivning.
Hur förklarar Norman och Shallices modell rutinmässigt automatiskt beteende kontra mer viljemässigt kontrollerat beteende?
Rutinmässigt, automatiskt beteende kan vi utföra utan mycket omtanke. Vi handlar i stort sett automatiskt i en sekvens där ett fullbordat steg avlöses av ett annat. Risken med detta är då att på grund av den låga uppmärksamheten man ger situationen, ökar risken för felsteg (slips of action). Gällande icke-rutinmässigt beteende påstår Norman och Shallice (1986) att uppmärksamhet är en nödvändighet för att fullborda uppgiften som ligger till hands. Detta kan vara situationer där man behöver rätta till misstag, situationer där ens responser inte är väl inlärda, situationer som är farliga eller tekniskt svåra att utföra, och sådana som kräver att man överkommer ett rutinmässigt svar eller frestelse.
Ökar eller minskar automatiskt beteende risken för felhandlingar (= slips)? Ge exempel på felhandlingar från det verkliga livet.
P.g.a. den lägre uppmärksamhet vi ger rutinmässigt beteende så ökar risken för felhandlingar. Exempel på dessa är att lägga raklödder på tandborsten istället för tandkräm, eller att hällsa apelsinjuice i flingskålen istället för mjölk.
Under vilka betingelser är det lättast att kombinera två uppgifter (multitasking)? Diskutera varför dessa betingelser underlättar multitasking.
Vi multitaskar bäst när ena handlingen som vi utför är en handling som vi kan så pass bra att den sker automatiskt, alltså behöver vi bara tänka på den enda handlingen vi utför och inte den andra. Ett exempel är att en rutinerad bilförare kan köra och samtidigt hålla en konversation, eftersom bilkörningen är automatisk efter mycket övning. Detta underlättar multitasking eftersom vi då som sagt bara behöver tänka på den ena uppgiften vi utför, eftersom den andra är automatisk och ‘sker av sig själv.’
