Cellmembranet och innanför Flashcards
Beskriv cellskelettet som transporterar vesiklar i cellen
Mikrotubuli – Uppbyggd av globulära protein, samarbetar med motorproteinet dynein.
- Mikrotubuli fäster sig i kromosomerna och drar dem till varsin ände av cellen så att varje dottercell får full uppsättning.
- Viktigt då de finns inne i flimmerhåren och glider mot varandra för att få flimmerhår att röra sig. Mikrotubuli bygger upp rörliga flimmerhår (flageller och cilier) Spermiers svans består av mikrotubuli då den är en flagell.
- Kan fungera som räls vid ämnestransport av organeller/membranblåsor i cellen.
Hur samverkar de olika organellerna för att producera och utsöndra ett protein
(Proteinreceptor tar upp signal för att cellen ska bilda matspjälkningsenzym, proteas.)
Först kopieras genen i cellkärnan, ut ur cellkärnan kan endast mRNA ta sig. mRNA tar sig till rER. Ribosomer skapar proteinet från mRNA när proteinet ska exporteras ut ur cellen. Sedan först det nyblivna proteinet (enzymet) in i de endoplasmatiska nätverkets kanaler som är vätskefyllda. Enzymet kan transporteras genom att en blåsa knips av och förs vidare till golgiapparat. Vesikeln hittar till golgiapparat med hjälp av mikrotubuli och motorproteinet dynein. För att dynein ska kunna ändra form och bära på vesikeln till golgiapparaten behövs ATP.
När vesikeln har anlänt till golgiapparaten så sorteras, packas och adressmärks enzymet så att cellen vet vart vesikeln ska någonstans. Sedan förs vesikeln ut ur cellen med hjälp av räls (mikrotubuli) och dynein.
Beskriv cellskelettet som är elastisk.
Intermediära trådar – Består av buntar av olika sorters trådformade proteiner, tex keratin. Elastisk tråd.
- Bidrar till starkare kopplingar mellan cellerna så att cellerna inte slits isär från varandra när de töjs ut, tex huden eller tarmväggar. Mycket viktigt för att cellerna inte ska slitas från varandra. Bygger upp hud, hår och naglar. Bidrar till starkare tåligare celler.
Beskriv cellskelettet som är viktigt för musklerna.
Aktintrådar (aktinfilament/Mikrofilament) – består av proteinet aktin. Arbetar med motorproteinet myosin.
- Ger stör åt cellmembranet i ”cellutskott” tex tarmcellernas tarmludd) Tarmceller tar upp näring, på grund av vecken får celler större yta som tar upp näring. Förstörs dessa veck kan man gå ner i vikt, få näringsbrist eller celiaki. Aktintrådar stärker dessa cellutskott så de inte ska förstöras.
- Skapar tillfälliga utskott som tex gör att vita blodkroppar kan ”krypa” över yta och ta upp inkräktare via endocytos. Fattar inte riktigt vad det gör
- Åstadkommer sammandragning av muskelceller. Vi rör oss med hjälp av muskelceller, cellerna dras ihop och ut tillsammans. Motorproteinet myosin hakar fast i aktinfilament och drar dem mot sig, så att muskelcellerna förkortas.
beskriva cellmembranets byggnad och översiktliga funktion utifrån byggstenarna fosfolipider, kolesterol, proteiner (olika slags transportproteiner), glykoproteiner (receptorproteiner).
Cellmembranet är en organell med mjuk rörlig hinna med två lager av fosfolipider och kolesterol, samt transportproteiner inbäddade i lagret. Fosfolipiderna har ingen stark bindning mellan varandra, vilket gör cellen böjligt och formbart utan att membranet ska spricka. Hos djurceller är det vanligt att kolesterol finns med i cellmembranet för att stärka membran. Även transportproteiner, kanalproteiner är inbäddade i cellmembranets lager, de flyter mellan cellens in och utsida. Visa av proteinerna är receptorer och sitter på cellytan och reagerar på speciella molekyler i omgivningen, molekylerna har en passande nyckel, om den är rätt till receptor proteinet så kommer en aktivitet i cellen påbörjas, exempelvis tillverkning av magspjälkningsenzym. Kroppsegen cell.
Andra protein är ämnestransportörer, vissa av dessa proteiner bildar kanaler där joner kan passera passivt. Hydrofila ämnen kan inte passera fritt genom membranets hydrofoba lipidskikt. Andra proteiner fungerar som pumpar in ämnet denna aktiva ämnestransport kräver energi.
Cellmembranet fungerar som en tull, en gräns mot omvärlden, cellmembranet kontrollerar ut- och inflödet av ämnen i cellen.
Beskriva uppbyggnad och funktion hos cellkärnan
Cellkärna: Ett klot som innehåller arvsmassa. Väggarna består av ett dubbelt membran och har små öppningar här och där. Det är härifrån all order om vilka proteiner som behövs för att cellen ska kunna fungera. Kromatiner (DNA) Här finns alla 25 000 olika proteinrecept = gener = arvsanlag) som cellen behöver. strukturer i cellkärnan som är färgbara. Nukleoplasma innehåller nukleotider till bindning av DNA samt RNA, Nukleol en eller flera som lagrar rRNA för bildning av ribosomer innan den transporteras ut i cellplasman.
Beskriva uppbyggnad och funktion hos ribosomer
ribosomer (fria och på nätverk), ribosomer består av en mindre enhet och en större enhet. Syntetiserar proteiner genom att läsa av mRNA och sätter aminosyrorkedjor. Finns fria i cytoplasman eller bundna till det endoplasmatiska nätverket (rER)
Beskriva uppbyggnad och funktion hos ER
endoplasmatiskt nätverk (rER, sER) Ett nätverk av membranklädda kanaler som genomkorsar cellen. Utanpå kanalerna kan det sitta runda korn av samma sort som också kan finnas fritt i cellplasman. Nätverket är en proteinfabrik med tillhörande transportsystem. Här bildas proteiner och förs vidare genom kanalerna och blåsor till golgiapparaten. ER som täcks av ribosomer, kallas därför för korning ER eller rER (r för rough) Här tillverkar ribosomer proteiner som ska transporteras i väg. ER som saknar ribosomer, kallas då för slätt ER eller sER (s för smooth) här tillverkas i stället lipider som fosfolipider och kolesterolmolekyler som är byggstenar i cellens membran.
Beskriva uppbyggnad och funktion hos golgiapparaten
Golgiapparaten: På varandra staplade membranblåsor som är böjda och tillplattade. Fler staplar per cell. Golgiapparaten, en sorts postcentral som förbereder protein som ska skickas ut ur cellen genom att packas, aktiveras, modifieras och sorteras, andressänder.
Lysosomer tillverkas även här när vesiklar med nerbrytandeenzymer och modifieras till en lysosom
Beskriva uppbyggnad och funktion hos lysosomer
Lysosomer: En blåsa omgiven av ett enkelt membrum. Det finns flera per cell. Lysosomer fungerar som cellens återvinningscentral,
Lysosomer bildas när vesiklar från Golgiapparaten fylls med nedbrytningsenzymer, dessa är tillverkade i rER och modifierade i golgiapparaten. Lysosomer har ansvar för att bryta ner gamla cellkomponenter och återvinna byggstenar, mycket viktigt för cellens metabolism och överlevnad.
Bryter även ner andra främande ämnen för cellen. Ämnen i lysosom kan komma från partiklar cellen tagit upp från omgivningen, endocytos. Det är då dessa vesiklar kan smälta samman med lysosom så deras näring blandas. Dessutom kan lysosom sluka cellens egna organeller som den kan spjälka dem så de kan användas till nya organeller.
Ett lågt pH – värde är viktigt då enzymerna i lysosomerna verksammare mest under låga pH-värden. pH värdet är inte så pass låg i cellplasman att enzymerna i lysosomen ska kunna göra någon skada till cellen ifall lysosomen skulle spricka, då de är en sån lite mängd.
Autolys:
Beskriva uppbyggnad och funktion hos mitokondrie
Mitokondrie: kraftvärk, stordel av cellens cellandning. Omges av två membraner. Det inre är vecklat och kan på grund av stor yta rymma många enzymmolekyler. Antal mitokondrier varierar med celltypen. I en aktiv levercell med hög aktivitet kan det finnas 800 mitokondrier. Mitokondrier är där socker förbränns i syrerik miljö till koldioxid och vatten. Energi frigörs vid förbränningen som senare används till olika processer i cellen. Fördelen med vecken ger en stor area vilken ger rikligt med plats för membranbundna enzymer som krävs för att mitokondrie ska vara effektiv.
Hur samverkar de olika organeller med varandra för att skapa byggstenar till cellmembran och lysosom?
Cellkärnan bär på informationen för hur man kodar proteiner och lipider. Informationen i DNA transkriberas till mRNA, sedan transporteras ut ur kärnan till ribosomer i cytoplasma eller på endoplasmatiska nätverket, rER. Ribosomer är organeller där proteinsyntesen sker, vid rER sker produktionen av proteiner som ska användas i membran eller lysosomer. Proteiner packas i små vesiklar och skickas vidare till golgiapparaten. rER spelar stor roll i att syntetisera protein som ska bli en del av cellmembranet eller lysosomerna. sER är ansvariga att syntetisera lipider, som fosfolipider och kolesterol, vilket är viktiga komponenter i cellmembranet. Lipiderna transporteras i vesiklar till golgiapparaten där de kombineras med proteiner för att bygga kompletta membranstruktur. När proteinerna och lipider når golgiapparaten, modifieras och sorteras de. Proteiner som ska användas i membranet eller lysosomer får nu sina former genom glykosylering. Sedan paketeras färdiga proteiner och lipider i vesiklar som transporteras till rätt plats i cellen, cellmembranet eller lysosomerna. Vesiklar transporteras till sin slutdestination med hjälp av en räls (mikrotubuli) och ett motorprotein som fungerar som ett lok, dynein. Vesiklar kan sedan smälta samman med cellmembranet och bidra till tillväxt eller reparation av membranet, eller leverera enzymer till lysosomer. Lysosomer bildas när vesiklar från Golgiapparaten fylls med nedbrytningsenzymer, dessa är tillverkade i rER och modifierade i golgiapparaten. Lysosomer har ansvar för att bryta ner gamla cellkomponenter och återvinna byggstenar, mycket viktigt för cellens metabolism och överlevnad.
Lysosomerna tar in näring från endosystos vesiklar och dessa kan sedan användas i andra processer
