Celler och vävnader Flashcards

1
Q

Vilka är cellens grundläggande kemiska beståndsdelar och vad består dessa av?

A
  • Vatten
  • Proteiner - kedjor av aminosyror (ca mer än 50 aminosyror=protein) med peptidbindningar
  • Lipider (fetter) - karboxylsyror som enbart består av kol, väte och syre
  • Kolhydrater - sockerarter och kedjor av dessa, består av kol, väte och syre. (Uppdelas i monosackarider, disackarider och polysackarider)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad består cytosol/ICV av?

A

Främst vatten, lösta joner och proteinmolekyler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är samlingsnamnet på allt cellulärt material innanför cellmembranet, inklusive cytosol och organeller?

A

Cytoplasma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka organeller består cellen av?

A
  • Mitokondrier
  • Cellkärnan
  • Ribosomer
  • Endoplasmatiskt Retikel (ER)
  • Golgiapparaten
  • Lysosomer
  • Peroxisomer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är cytokromer och var finner man dessa?

A

Andningsenzymer, finns i mitokondrien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad sker i ribosomen?

A

Proteinsyntes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad sker i det endoplasmatiska nätverket/retiklet (ER)?

Vad är granulärt ER?

A

Slätt ER - Hjälper till med transport av proteiner. Lagrar bl a kalcium. Innehåller enzymer och andra proteiner.

Granulärt ER - Innehåller även ribosomer. Modifierar, veckar proteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad sker i golgiapparaten?

A

Sorterar, bearbetar, packeterar och transporterar protein som tillverkats i ribosomen. Förpackas i vesikler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är lysosomer och vad har dessa för uppgifter?

A
  • Vesikler som innehåller enzymer.
  • Del av immunförsvaret. Bryter ner gamla utslitna organeller eller invaderande mikroorganismer (endocytos/fagocytos).
  • Deltar i programmerad celldöd (apoptos)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är peroxisomer och vad har dessa för uppgifter?

A
  • Innehåller kraftfulla enzymer
  • Deltar i försvaret mot fria radikaler
  • Avgiftning av t ex alkohol
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilken funktion har cytoskelettet och vad består det av?

A
  • Stabilisera och skapa rörelse
  • Hjälper till att förändra formen hos endotelceller
  • Skapar cellförbindelser via desmosomer
  • Nätverk av proteinstrukturer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad består aminosyror av?

A

Peptidkedjor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

I vilka två processer sker nedbrytning av kolhydrater i cellen?

A

Anaerob glykolys (utan syre)

Citronsyracykeln (aerob=med syre)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka är slutprodukterna i glykolysen och hur stort antal produceras här av dessa molekyler?

Var sker denna process?

Används syre?

A

ATP (adenostrifosfat) och pyruvat - 2 av vardera per glukosmolekyl

I cytosolen

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad omvandlas pyruvat till i mitokondrien?

I vilken process används resultatet av omvandlingen?

Vad ombildas pyruvat till om syretillgången är för låg och vad kan denna restprodukt användas till senare?

A

Acetyl-CoA som binds till oxalättikssyra. Kan även ombildas till oxalättikssyra/äppelsyra (genom att lägga till CO2 och H2O, kostar en ATP)

Acetyl-CoA går in på olika ställen i citronsyracykeln.

Laktat (mjölksyra) - kan senare återbildas till glukos i levern.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur många ATP ger citronsyracykeln?

A

2 ATP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är elektrontransportkedjan/oxidativ fosforylering och var sker denna process?

Hur många ATP ger denna process i en muskelcell?

Vad krävs för att processen ska ge så många ATP och vad händer om inte detta uppfylls?

A

Sista steget i citronsyracykeln, sker i mitokondriens inre membran

Ger 34 ATP

Bildas laktat (mjölksyra), cellens PH sänks (acidos)

18
Q

Hur lagras fettsyror i cellen? Hur kan dessa användas i cellens energiproduktion?

Hur många ATP kan produceras och hur mycket energi ges jämfört med kolhydrater?

A

Som triglycerider i fettväven Kan antingen användas i glykolysen i form av glycerol eller i citronsyracykeln ombildat till fettsyra (och sedan acetyl coA genom betaoxidationen)

  • I glykolysen - 1 glycerolmolekyl ger 22 ATP. * I citronsyracykeln - 1 fettsyra ger 150 ATP. 1 triglycerid ger 472 ATP
  • 1g fett dubbelt så mycket energi som 1g kolhydrat.
19
Q

Hur frigörs energi från ATP?

A

Genom hydrolys - omvandling av ATP till ADP + 1 P (fosfat).

Hydrolys= en molekyl klyvs i två delar när H2O läggs till

20
Q

Hur används proteiner till att skapa energi?

A

Bryts ned till aminosyror som kan användas i både i glykolysen och gå in på olika ställen i citronsyracykeln

21
Q

Hur kommer protein in i cellen och kan användas för att tillverka andra proteiner?

Hur färdas proteiner ut ur cellen?

A

Genom endocytos. Lysosomer frisätter enzymer => Enzymerna spjälkar proteinerna till aminosyror.

Genom exocytos

22
Q

Vad heter kvävebaserna som bygger upp DNA och RNA?

A
  • Adenin
  • Cytosin
  • Guanin
  • Tymin (utom i RNA där denna ersätts av Uracil)
23
Q

Hur sker transkription av DNA (kortfattat)?

A
  • RNA-polymeras II (enzym) startar processen. DNA-strängen särar på sig.
  • RNA-polymeras skapar mRNA.
  • mRNA färdas ut i cytoplasman till ribosomer. (Kvävebasen Tymin byts tillfälligt ut mot Uracil i RNA.)
24
Q

Hur sker translation av DNA (kortfattat)?

A
  • Aminosyror som diffunderar ut i cytoplasman transporteras med tRNA till ribosomerna.
  • De sekvenser av aminosyror som mRNA kodar för delas in i tripletter/codon. Varje triplett binder till ett specifikt tRNA som i sin tur binder till en specifik aminosyra.
  • Ribosomen (rRNA, enzym) består av en mindre del som binder till mRNA-strängen och en större del som binder till tRNA. Ribosomen och tRNA skapar tillsammans kedjor av aminosyror/peptider. Mer än 50 peptider=protein.
  • Proteinet modifieras och transporteras i det endoplasmatiska retiklet (ER) 5. Modifieras ytterligare och förpackas i en vesikel i golgiapparaten.
25
Q

Vad kallas DNA-strängar när de ligger fritt och “rörigt” i cellkärnan?

A

Kromatin

26
Q

Beskriv mitosens steg.

A
  • Inferfas - Cellens vanliga tillstånd
  • Tidig profas - Kromatinet (löst DNA) packas ihop till kromosomer. Två identiska kromosomer bildas (kromatider)
  • Sen profas (/prometafas) - Kärnhöljet löses upp. Mikrotubuli skjuter in sig vid kromatiderna.
  • Metafas - Kromatiderna ställs parvis på rad av mikrotubulit. * Anafas - Kromatiderna separerar
  • Telofas och cytokines - Två nya kärnmembran bildas med två identiska uppsättningar kromosomer i varje.
27
Q

Vad är skillnaden mellan mitos och meios?

A

Mitos ger 46 kromosomer.

Meios ger halv kromosomuppsättning

d v s 23 st. Ett av kromosomparen är könskromosomer.

28
Q

Vad är tight junctions resp gap junctions?

Vilka funktioner har dom?

A
  • Tight junctions - eller sitter ihop via cellmembranen. Förhindrar joner och andra partiklar att passera.
  • Gap junctions - Mindre molekyler kan passera, t ex joner. Elektrisk ström kan därför ledas vidare. Finns bl a i hjärtmuskelceller
29
Q
A
30
Q

Vilka typer av epitelvävnad finns det och vad kan de ha för funktioner?

A
  • Enskiktat epitel - Tre olika typer; platt, kubiskt och cylindriskt. Ofta sekretproducerande, finns i bl a alveoler och blodkärl.
  • Flerskiktat plattepitel - Vanligaste epitelet. Bl a hud.
  • Övergångsepitel - Flerskiktat. Enbart i urinvägarna.
  • Körtelepitel - Endokrina och exokrina körtlar. T ex, hypofysen, sköldkörteln, binjurarna.
31
Q

Vad är desmosomer?

A
  • En cellstruktur som fungerar som lim mellan celler.
  • Finns där celler utsätts för mycket mekanisk påverkan. Bl a mellan hudens epitelceller och hjärtmuskelceller.
32
Q

I vilka huvudgrupper indelas stödjevävnad?

Vad kallas grundsubstansen mellan stödjecellerna?

A
  • Benvävnad
  • Broskvävnad
  • Fibrös bindväv
  • Fettväv
  • Extracellulär matrix
33
Q

Vad gäller alltid när en cell är i vilomembranspotential?

Hur stor är spänningsskillnaden?

Vad är ett annat uttryck för detta?

A
  • Att insidan har ett överskott av negativt laddade joner i förhållande till positivt laddade.
  • ca -70mV (varierar mellan olika celltyper)
  • Polarisering
34
Q

Vad är anledningen till att det uppstår en membranpotential (spänningskillnad över cellmembranet)?

A
  • Olika koncentration av laddade partiklar i och utanför cellen.
  • Cellmembranet släpper igenom vissa joner men inte andra.
35
Q

Hur stora är koncentrationsskillnaderna mellan K+ och Na+ intra- resp extracellulärt?

A
  • K+ intracellulärt är ca 40 ggr högre (140mmol/l) än extracellulärt (4mmol/l)
  • Na+ extracellulärt är ca 10 ggr högre (140mmol/l) än intracellulärt (14mmol/l)
36
Q

Hur ut utjämnas koncentrationsskillnaderna mellan Na+ och K+ inuti och utanför cellen?

A
  • Genom diffusion
  • Genom NaK-pumpen
37
Q

Hur är förhållandet mellan hur Na+ och K+ diffunderar passivt över cellmembranet?

Hur upprätthålls balansen genom aktiv transport i NaK-pumpen? Vad innebär denna balans?

A
  • Na+-kanaler alltid öppna in. Na+ diffunderar in snabbare än K+ ut.
  • K+-kanaler alltid öppna ut. K+ diffunderar snabbare ut än Na+ in.
  • Nästan hundra gånger lättar för K+ att diffundera ut ur cellen (motorvägar) än Na+ att diffundera in (skogsstigar).
  • NaK-pumpen arbetar i motsatt riktning mot diffusionen. Arbetar för att koncentrationen av Na+ ska vara högre utanför cellen än inuti och K+ högre innanför än utanför.
  • Vilomembranspotential upprätthålls (högre koncentration av positiva joner utanför än innanför).
38
Q

Vilken funktion har lymfsystemet och lymfknutorna och vad innehåller dessa?

A
  • Att återföra vävnadsvätska (från ISV) till vensystemet.
  • På vägen filtreras vätskan (lymfan) genom lymfknutor.
  • Lymfknutorna innehåller B- och T-lymfocyter
39
Q

Vad är interstitialvätska (ISV)?

A
  • Interstitium = utrymmet mellan cellerna utanför blodbanan, mestadels vätskefyllt.
  • Interstitialvätska (ISV) bildas när vätska pressas ut ur kapillärerna.
  • Fungerar som volymbuffert, t ex vid blödning, då vätska går in i blodomloppet genom osmos.
40
Q

Var finner man lymfknutor?

A

Ansamlingar av dessa finns under armarna, i ljumskarna, i halsen, i bröstet och i magen.

41
Q

Vilka är de primära resp sekundära lymfatiska organen?

Vad sker med lymfocyterna i dessa organ?

A
  • Primära - Brässen (thymus) och benmärgen.
  • Sekundära - mjälten, lymfknutorna och annan lymfvävnad (tonsillerna och blindtarmen).
  • I benmärgen produceras lymfocyter från stamceller. T-celler färdas till brässen där de mognar, medan B-cellerna mognar i benmärgen. Cirkulerar därefter ut i lymfan. Ansamlas sedan i de sekundära lymforganen.
42
Q

Vad är MALT-vävnad?

Var finner man denna?

A

MALT=mukosassocierad lymfvävnad.

Finns i slemhinnor hos olika organ:

  • Mag-tarmsystemet
  • Mjälten
  • Tonsillerna
  • Brässen
  • Lungorna