Cell och genetik Flashcards
1
Q
Cellen
A
- Vi har ca 10^16 celler i kroppen
- Ca 200 olika celltyper
- T.ex muskelcell, nervcell, tarmcell, bencell
2
Q
Cellteorin
A
Cellteorin innebär att alla levande organismer består av en eller flera celler och att dessa är de grundläggande byggstenarna. Celler uppstår genom att befintliga celler delas. I cellerna äger de biologiska processerna rum.
3
Q
Vilka grundämnen är vanligast i en cell?
A
Kol, väte, syre och kväve.
4
Q
Röda blodkroppar
A
- Platta
- Kroppens minsta cell
- Saknar cellkärna
5
Q
Cellmembran
A
- Omger alla celler i alla organismer.
- Kontrollerar den inre miljön.
- Består av fosfolipider och proteiner.
- Fosfolipiderna har ett polärt/vattenlösligt huvud och opolära/fettlösliga svansar (kolväten).
- Kolesterol gör membranet smidigt och påverkar genomsläpplighet.
- Proteiner i membranet kan skapa kanaler och ytmolekyler för att binda till andra celler, molekyler mm.
6
Q
Cellkärna
A
Innehåller vårt DNA / generna förpackat i 46 kromosomer.
7
Q
Cytoplasma
A
- Cellvätska.
- Mest vatten men även lösta ämnen.
- Kontrollerat pH-värde.
8
Q
Mitokondrier
A
- Energifabriker.
- Glukos och syre in i mitokondrien.
- Ut kommer CO2, H2O och ATP (används till allt i cellen som kräver energi)
9
Q
Ribosomer
A
Proteinfabrik som bygger protein av aminosyror med mRNA som ritning.
10
Q
Endoplastmatiskt retikulum (ER)
A
Smooth/slätt:
Syntes av lipider/fetter ex fosfolipider.
Rough/strävt:
Kornigt av ribosomer. Organisation för ribosomernas proteinsyntes.
11
Q
Kloroplaster
A
- Hos växtceller
- Innehåller molekylen klorofyll som kan absorbera ljus.
6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi → C6H12O6 + 6 O2
(fotosyntesen)
12
Q
Vakuol
A
- Hos växtceller.
- Stor vätskefylld organell som sköter vätskebalans och ger cellen ett tryck (spänner ut cellen).
- Även lösta ämnen och pigment (ej fotosyntes).
13
Q
Cellvägg
A
- Finns hos växter, bakterier och svampar men inte hos djur.
- Ger form och struktur.
- Djurcellerna ordnas i andra system och därför är vi inte i behov av cellväggar.
14
Q
Golgiapparaten
A
- “Postkontoret” som sätter på “lappar” (ytmolekyler) för transport till olika ställen i eller utanför cellen.
- En vesikel (membranblåsa med ex. ett protein) går in genom golgiapparatens veckade membran och kommer ut med “lappar” på sig. Vesiklarna används för transport av ämnen.
15
Q
Lysosom
A
Vesikel (membranblåsa) med nedbrytande enzymer.
16
Q
Fotoautotrofa organismer
A
- Får sin energi från solen
- Använder CO2 som kolkälla för att bygga organiska molekyler.
- Ex växter, alger, cyanobakterier.
- Använder fotosyntes.
17
Q
Heterotrofa organismer
A
- Använder organiska molekyler (mat) för energi och kolkälla.
18
Q
Kemotrofer
A
Får sin energi genom cellandning.
19
Q
Fototrofer
A
Får energi från solljuset (fotosyntes).
20
Q
Eukaryoter
A
Har cellkärna
21
Q
Prokaryot
A
Saknar cellkärna
22
Q
Bakteriecellen
A
- Encelliga men kan sitta ihop.
- Saknar cellkärna (prokaryot)
- Saknar membranbyggda organeller.
- Har ribosomer.
- Har asexuell förökning (delar sig).
- Har cellväg.
- Har DNA i EN ringformad kromosom.
- Även DNA i små ringformade plasmider (icke-kromosomalt DNA).
- Små. mycket mindre än växt- och djurcell.
23
Q
Endosymbiosteorin
A
- Mitokondier har bildats av heterotrofa bakterier.
- Kloroplaster har bildats av fotoautotrofa bakterier.
Motivering:
- Båda har likt bakterier en ringformad kromosom.
- Storleken är lik bakteriers.
- Dubbla membran. (Veckade för att skapa kontaktyta).
24
Q
DNA
A
- Dubbelhelix
- Består av kvävebaser
A-T
T-A
G-C
C-G - Transkriberas till RNA som translateras till protein.
25
Replikation
"Kopiering" innan celldelning. DNA kopieras till två identiska systerkromatider.
1. Enzymet helikas öppnar dubbelsträngen.
2. Enzymet primas bygger en kort RNA-bit som är startpunkten för replikationen. Den kallas en primer.
3. Enzymet DNA-polymeras bygger ny DNA-sträng. 3' till 5'
4. Leading strand kopieras kontinuerligt. Lagging strand kopieras i Okazaki-fragment.
5. Enzym ersätter RNA-primer med DNA.
6. Enzymet ligas "limmar ihop" luckorna vid primrar och Okazakifragment.
26
Telomer
I ändarna på kromosomerna sitter telomerer som inte är gener. Dessa kan förkortas vid replikation men förnyas av enzymet telomeras.
27
Transkription
- Sker i cellkärnan
- Processen där DNA i cellkärnan används som mall för att bilda mRNA, som är en komplementär kopia av ett avsnitt DNA motsvarande en gen. (DNA transkriberas till mRNA)
- Enzymet RNA-polymeras tillverkar RNA
28
Translation
- Sker i cytoplasman på ribosomen
- Den genetiska informationen översätts till en aminosyrasekvens. (mRNA translateras till ett protein)
29
RNA
- Enkelsträngat, "arbetskopia" av DNA.
mRNA = messenger RNA
- Av ca 2500 gener är de flesta ritningar till proteiner genom mRNA.
- Proteinet är t.ex till struktur i muskler och bindväv, enzymer (de flesta), ytmolekyler/receptorer i cellen.
rRNA
- Bygger upp ribosomer tillsammans med proteiner.
tRNA
- Transporterar aminosyror till ribosomen.
- 20 olika gener går åt till att göra 20 tRNA som matchar varsin aminosyra.
miRNA
- Korta bitar av RNA som kan binda till mRNA och påverka translationen och därmed genuttrycket.
30
Kromosomer
- Allt DNA finns i 46 kromosomer (23 i könsceller, ägg och spermier)
- 23 par
- Ca 1000 gener per kromosom
- Vid celldelning drar kromosomerna ihop sig och blir synliga i mikroskop.
31
Allel
Kromosomerna i ett par är homologa, dvs samma gener men som kan vara olika versioner (alleler).
32
Histoner
Histoner är proteiner som packar ihop våra DNA-strängar så hårt att de får plats i cellkärnan.
Kromatin = DNA + protein
33
Gen
- En gen är ett slags recept på ett visst protein.
- Människan har ca 22 000 gener, fördelade på de olika kromosomerna.
- En gen består av en viss sekvens nukleotider som genom den genetiska koden beskriver en sekvens av aminosyror, vilka i sin tur bygger upp ett protein.
34
Proteinsyntesen
1. En kopia skapas av en gen i DNA. Kopian, mRNA, fungerar som en ritning för ett protein. Istället för tymin används uracil i mRNA.
2. Ett komplex bildas mellan mRNA och ribosomens lilla och stora subenhet.
3. Olika tRNA har olika antikodon som matchar mRNAs olika kodoner. I andra änden av tRNA sitter den aminosyra som motsvarar kodonet.
4. På ribosomen parar tRNA till mRNA. Kodon och antikodon måste matcha varandra. Annars ramlar tRNA bort från ribosomen.
5. En peptidbindning formas mellan aminosyrorna. Den växande proteinkedjan flyttas till den högra tRNA-molekylen. Ribosomen flyttar sedan fram ett snäpp längs mRNA-molekylen för att nästa tRNA ska kunna binda.
6. Aminosyran veckas till ett protein.
Transkription i cellkärnan med enzymet RNA-polymeras
Translation på ribosomen i cytoplasman
35
Livets molekyler/biomolekyler
Utgörs av socker, fettsyror, aminosyror och nukleotider. Kan kopplas samman till större makromolekyler,
Kolhydrater:
- Ex glukos, C6H12O6, används ex som "id-kort" i cellmembranet.
Fetter (lipider):
- Ex fosfolipider i cellmembran och andra membran
- Triglycerid "fett" (3 st fettsyror)
- Kolesterol
Proteiner:
- Byggs upp av aminosyror
- Stora molekyler (makromolekyl)
DNA/RNA:
- Byggs upp av kvävebaserna A, T, G, C, U
ATP:
- Adenosintrifosfat
- Cellens energivaluta
- En molekyl med tre fosfat är "fulladdad". Går att kapa av.
- Bildas i mitokondrier.
- Förbrukas i cellens processer.
ATP ⇄ ADP + Pi (fosfat) + energi
36
Protein
- Har en N-terminal (NH2) och en C-terminal (COOH)
- Byggs upp av aminosyror som hålls samman av kovalenta peptidbindningar.
- En generell aminosyra har en NH2-grupp, en COOH-grupp och en R-grupp som kan vara 20 olika varianter.
37
Nukleotider
- DNA byggs upp av dubbla strängar nukleinsyror
- De enskilda enheterna av nukleinsyran utgörs av nukleotider.
- Varje nukleotid består av en sockergrupp (deoxyribos), en fosfatgrupp och en kvävebas.
- Kvävebasen kan vara antingen adenin, tymin, cytosin eller guanin och förkortas A, T, C, G.
38
Splicing
- Vid transkriptionen transkriberas DNA till mRNA.
- mRNA består av exoner och introner
- Intronerna klipps bort vid splicing (sker i cellkärnan)
- Kvar blir moget mRNA som består av bara exoner.
39
Alternativ splicing
Klipper ihop exoner på olika sätt och ger därmed olika proteiner eller varianter av proteiner.
40
Cellandning och ATP
Energin som frigörs vid cellandningen lagras först som kemiskt bunden energi i molekyler vid namn ATP (adenosintrifosfat)
41
Organismvärldens indelning
Tre domäner: Bakterier, arkéer och eukaryoter.
42
Locus
En bestämd plats på en kromosom för en gen.
43
Arvsanlag
De gener som vi har, dvs långa strängar av DNA. Påverkar hur vi kommer att se ut och hur vår kropp fungerar.
44
Autosomala kromosomer
Till de autosomala kromosomerna räknas alla kromosomer förutom könskromosomerna. Människan har totalt 23 par kromosomer, varav 22 par är autosomala kromosomer och ett par är könskromosomer.
45
Centrala dogmat
Det centrala dogmat kan ses som informationsflödet i cellen från DNA till protein via RNA. Vid replikationen bildas en identisk DNA-kopia medan mRNA bildas vid transkriptionen. mRNA används sedan som mall vid translationen, då ribosomen översätter budskapet till en aminosyrasekvens under proteinsyntesen.
46
DNA-polymeras
Denna enzymklass är verksam vid replikationen, kopieringen av DNA, och katalyserar (påskyndar) denna process.
47
Exoner
De delar av en gen som kodar för ett protein.
48
Introner
De delar av en gen som skrivs av, transkriberas, men vars mRNA-sekvens sedan klipps bort, splitsas. Dessa nukleotidsekvenser kodar alltså inte för proteiner.
49
RNA-polymeras
Det enzym som är ansvarigt för att en mRNA-kopia bildas med DNA som mall.
50
Sekvens
Ordningsföljd på t.ex aminosyror eller nukleotider.
51
Skillnad mellan växt-, djur- och bakteriecell
Växt-, djur- och bakteriecell:
- Cellmembran
- Ribosomer
Växtcell och djurcell:
- Cellkärna med DNA
- ER
- Mitokondrie
Växtcell och bakteriecell:
- Cellvägg
Växtcell:
- Vakuol
- Kloroplast
Bakteriecell:
- Plasmider
