Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Histologi > Blod, blodbildning och blodkärl > Flashcards

Blod, blodbildning och blodkärl Flashcards

1
Q

Vad är blod?

A

En flytande bindväv bestående av celler och en proteinrik vätska (plasma)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är blods funktioner?

A
  1. Transport av näring/syre
  2. Transport av avfall/koldioxid
  3. Transport av hormoner och andra regulatoriska substanser
  4. Upprätthålla homeopats: verkar som buffert, medverkar i koagulation, temperaturreglering
  5. Transport av immunceller och dess lösliga komponenter (som t.ex. antikroppar)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad består blod av?

A
  1. Erytrocyter (röda blodkroppar): 5*10^12 per L
  2. Leukocyter (vita blodkroppar): 4-7*10^9 per L
  3. Trombocyter (blodplättar): 150-450*10^9 per L

(De här är egentligen avknoppade membranpaket från megakaryocyter)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad händer om man centrifugerar en blodprov? Vad är hematokryt?

A
  • Man kan se att de röda blodkropparna packar sig i botten på provet
  • Den delen som består av erytrocyter kallas HEMATOKRYT, ligger på 35-50%
  • Plasman ligger överst och utgör ungefär 55% av provet
  • I mitten ligger blodplättar och leukocyter och utgör ungefär 1%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad består plasma av?

A

Består av en buffrad vätska med:

  • Elektrolyter
  • Gaser (syre och koldioxid)
  • Näringsämnen
  • Nedbrytningsprodukter
  • Regulatoriska substanser
  • Plasmaproteiner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka är de viktigaste plasmaproteinerna?

A
  1. Albumin
    - Utgör 50%
    - Viktigt transportprotein och för att hålla kvar vätska i blodbanan (utgör en osmotisk kraft)
  2. Gammaglobuliner, antikroppar
  3. Alfa/Betaglobuliner
  4. Fibrinogen
    - Kan med olika koagulationsfaktorer bilda icke-lösliga polymerer av fibrin som kan täppa till skador på blodkärl
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är serum?

A

Plasma utan koagulationsfaktorer (de har reagerat färdigt redan, t.ex. om man centrifugerar koagulerat blod så lägger sig serum överst)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur kan blodprover vid sjukhus förkortas?

A

Det finns många olika typer blodprover som tas, därför brukar de förkortas:
Helblod: B(-Glukos)
Plasma: P(-Na)
Serum: S(-Testosteron)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur görs ett blodstryk (preparat)?

A

En bloddroppe stryks ut på ett täckglas, det lufttorkas och färgas sedan in med t.ex. eosin och metylenblått

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur byts erytrocyter ut?

A
  • En röd blodkropp cirkulerar i genomsnitt i 120 dagar

- Ca 1% av erytrocyterna försvinner varje dag, de fagocyteras av makrofager i mjälten, levern och benmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur ser en erytrocyt ut?

A
  • En bikonkav disk = maximal cellyta och optimerar gasutbytet
  • 7-8 mikrometer
  • De har ingen cellkärna
  • Väldigt flexibla = kan tränga sig igenom trånga kapillärer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka olika typer av leukocyter finns det?

A
  1. Granulocyter: olika typer av specifika granulae
    - Neutrofiler
    - Eosinofiler
    - Basofiler
  2. Agranulocyter: saknar granulae
    - Lymfocyter: B-celler, T-celler, NK-celler
    - Monocyter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är neutrofila granulocyter, hur känns de igen och vad är deras uppgift?

A
  • Vanligaste vita blodkroppen, utgör 50-70% av alla leukocyter
  • Fått sitt namn för att den uppvisar en neutral infärgningar av cytoplasman
  • Känner igen dem på deras multilobulära kärna
  • ## Otroligt viktiga i vårt försvar mot bakterier och svampar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur fungerar neutrofila granulocyters försvar?

A
  • Om vi sticker oss på en tagg och får in bakterier i vävnaden så kommer det upptäckas av immunceller vi har i huden
  • Dessa immunceller skickar sedan olika substanser till närmaste blodkärl
  • När endotelcellerna får dessa signaler börjar de uppregla olika adhesionsmolekyler: P-selektin och E-selektin
  1. Neutrofiler binder in till adhesionsmolekylerna och börjar då rulla längs kärlväggen
  2. Neutrofilen blir partiellt aktiverad och kommer då uppreglera starkare adhesionsmolekyler (ICAM-1) så vi får en väldigt stark interaktion mellan endotelcellen (i blodkärlsväggen) och neutrofilen
  3. Detta kommer leda till att neutrofilen börjarerr utträde ur blodbanan, en så kallad diapedes (neutrofiler extravaserar)
  4. Under denna processen så aktiveras neutrofilen och börjar släppa en del av sina granulae
  5. När neutrofilen släpper sina granulae så får den nya receptorer på sin yta och med hjälp av dessa så kan neutrofilen ”lukta” sig fram till infektionshärden i en process som kallad kemotaxi
  6. När neutrofilen når infektionshärden så kan den med hjälp av olika receptorer på sin yta binda in till bakterien
  7. Detta kommer stimulera ett upptag, där vi får en invagination i cellmembranet som slutligen leder till att bakterien internaliseras och vi får det vi kallar en fagosom
  8. Neutrofilerna kommer sedan låta sina granulae (som innehåller t.ex. enzymer för syreradikalproduktion, antibakteriella peptider, nedbrytande enzymer) fusionera med fagosomen = fagolysosom, förhoppningsvis kan då bakterien dödas och brytas ned
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är eosinofiler, hur känns de igen och vad är deras uppgift?

A
  • Utgör 1-5% av vita blodkroppar
  • Bilobulär kärna
  • Har azurofila granulae (med nedbrytande enzymer)
  • Har också specifika granulae som innehåller ett basiskt protein, MPB som gör att de färgas intensivt rött av eosin
  • Är cytotoxiska mot parasiter
  • Är kopplade till allergi och astma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är basofiler och vad är deras uppgift?

A
  • Utgör 0-0,3% av vita blodkroppar
  • Har specifika granulae: histamin, heparin
  • Besläktade med mastceller och båda dessa celltyper har F-receptorer för IgE
  • Försvarar mot parasitinfektioner
  • Kopplas ofta med allergiska reaktioner
  • Det är därför allergimedicin är antihistaminer, dvs antagonister till H1-receptorn
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är lymfocyter, vilka olika typer finns det? Vad är deras uppgift?

A

Förekommer i tre huvudtyper: B-celler, T-celler och NK-celler

  1. B-cellen producerar olika typer av antikroppar
  2. T-cellen
    - Hjälparceller: uttrycker strukturen CD4, CD4+ T-celler, hjälper och guidar dessa andra immunceller så att de utför rätt funktioner i immunförsvaret
    - Cytotoxiska T-celler: uttrycker CD8, CD8+ T-celler, känner igen och dödar celler som visar upp främmande peptider på sin cellyta (t.ex. i samband med en virusinfektion.
  3. NK-celler
    Men många virus försöker påverka den cellen som de infekterat så att inte celler visar upp att den är infekterad. Det kan då istället upptäckas av den tredje typen av lymfocyter, NK-celler som då kan döda de här cellerna. De kan även döda cancerceller som inte visar upp att de är avvikande
18
Q

Vad är monocyter, vilka olika typer finns det? Vad är deras uppgift?

A
  • Utgör 5-10% av den cirkulerade leukocyt populationen
  • Den största cellen vi kan se i ett blodutstryk
  • Monocyter kan extravasera (lämna blodkärlet) och differentierar ute i vävnaden till makrofager

Olika vävnader innehåller olika typer av makrofager:

  • Osteoklaster i ben
  • Kupferceller i levern
  • Alveolära makrofager i lungorna
  • Mikroglia i hjärnan
  • I samband med en inflammationsprocess lämnar monocyter blodbanan och blir en makrofag
  • I en infektionshärd så kan de fagocytera bakterier, döda celler m.m. och kan sedan visa upp peptider från det materialet de tagit upp för T-celler i lymfknutor och dra igång det adaptiva immunförsvaret
19
Q

Vad är trombocyter, hur bildas de och vad är deras uppgift?

A
  • Små membranpaket med cytoplasma
  • Bildas från megakaryocyter - en polypoid cell (cellen har flera uppsättningar av de vanliga 46 kromosomerna)

Innehåller olika granulae som är viktiga för reparation av kärl och koagulationsprocessen:

  • Vid en kärlskada kommer den underliggande bindväven exponeras, detta leder till att trombocyterna aktiveras och degranulerar (släpper ut sina granulae)
  • Frisättning av bl.a. serotonin som stryper blodflödet och samtidigt kommer trombocytens yta facilitera omvandlingen av fibrinogen till fibrin = koagel
  • Detta behövs såklart vid skador på blodkärl, men samma process kan skapa t.ex. blodproppar i hjärnan
  • För att förhindra detta har kroppen ett system som löser upp koagel: det inaktiva proteinet plasminogen som kan aktiveras till plasmin som är ett enzym som bryter ned fibrin
  • Vid en akut stroke kan man ge en plasminogenaktivator för att främja upplösningen av proppen
20
Q

Hur fungerar hematopoesen? Var sker den?

A
  • Från och med födseln så sker all nybildning av blodkroppar i benmärgen i en process som kallas hematopoesen
  • Utgår från en pluripotent hematopoietic stamcell (HEC) som kan dela sig, den ena dottercellen förblir en stamcell och den andra kan differentiera vidare till:
    1. Common myeloid progenitor (CMP): kommer specialisera sig till antingen till den progenitor som ger erytrocyter och megakaryocyter, eller till progenitor som kan ge upphov till de olika granulocytpopulationerna, monocyter och dendritiska celler (myeloida celler)
    2. Common lymphoid progenitor (CLP): ger upphov till NK-celler, T-celler och B-celler
21
Q

Hur kan hematopoesen stimuleras?

A

Hematopoesen styrs utifrån vårt behov, t.ex. om vi åker upp en tid på hög höjd där tillgången på syre är begränsad så kommer hormonet erytropotin, EPO att stimulera utveckligen av erytrocyter

Och på samma sätt kan utvecklingen av granulocyter (myeloida celler) stimuleras av GM-CSF, G-CSF

22
Q

Vilka stadier finns i erytropoesen och hur kan man urskilja dessa?

A
  1. Proerytroblast: sfärisk kärna och en milt basofil cytoplasma (för att finns en del ribosomer)
  2. Basofil erytroblast (cellen förbereder sig för att dra igång produktionen av hemoglobin och bildar då ännu mer ribosomer vilket gör den ännu mer basofilt färgad)
  3. Polokromatofilisk erytroblast (får acidofila inslag allteftersom hemoglobin bildats): ibland är olika regioner olikfärgade och ibland blandas de till en grålila nyans
  4. Normoblast: kärnan har blivit mindre och cytoplasman är tydligt eosinofil pga allt hemoglobin, cellen har tappat sin förmåga att dela sig
  5. Retikulocyt: kärnan kastas ut, innehåller ett retikulärt nätverk av ribosomer som sitter ihop
  6. Erytrocyt

Sammanfattningsvis: Cellerna blir mindre, kärnan blir mindre i jämförelse med cellen och försvinner sen helt, infärgningen ändras

23
Q

Vilka stadier finns i myelopoesen och hur kan man urskilja dessa?

A
  1. Myeloblast: Sfärisk stor kärna med ett antal nukleoler
  2. Promyelocyt: acidofila granulae (efter detta steg så drar bildningen av de specifika granulae igång, antigen bildas en neutrofil, eosinofil eller basofil)
  3. Myelocyt (eller eosinofil/basofil myelocyt)
  4. Metamyelocyt: uppvisar en heterokromatisk, njurformad kärna (eller eosinofil/basofil metamyelocyt)
  5. Bandcellen: lång, utdragen kärna
  6. Mogen neutrofil: multilobulär kärna (eller eosinofil/basofil)

Den dominerande celltypen som bildas är neutrofiler!

Sammanfattningsvis: kolla på kärnans form och utseende samt den sekventiella bildningen av olika typer av granulae

24
Q

Hur lång tid tar myelopoesen och hur mycket neutrofiler släpps ut varje dag? Hur kan detta numret ändras?

A
  • Denna process tar ca 2 veckor
  • Varje dag släpps det ut 10^11 neutrofiler
  • I benmärgen finns det en stor reservoar av neutrofiler och bandceller som ska släppas ut nästföljande dagar, men vid en infektion kan benmärgen släppa ut fler neutrofiler och då kan vi få en kraftig ökning i antalet neutrofiler släppta i blodet/dag
25
Q

Var sker hematopoesen? Barn/vuxna?

A
  • Under fosterutvecklingen så sker hematopoesen på lite olika ställen i kroppen
  • Från och med födseln är hematopoesen lokaliserad i den röda benmärgen som återfinns i våra ben
  • Hos barn finns det i princip i alla ben, men hos vuxna kommer den röda benmärgen sakta bytas ut mot gul, fettrik benmärg på många ställen
  • Hos vuxna förekommer röd benmärg främst i bröstbenet (sternum), höftbenet, i överarmen och lårbenet
26
Q

På vilka sätt tas benmärgsprov?

A

Benmärgsprov tas t.ex. vid olika leukemier, från höftbenet med antingen:

  • Aspirat: suga ut benmärg med en spruta
  • Biopsi: vävnadsprov
27
Q

Vilka lager består kärlväggen av?

A

Kärlväggen består av 3 olika lagret (inifrån lumen och utåt):

  1. Tunica intima
  2. Tunica media (tjock hos artärer, tunn hos vener)
  3. Tunica adventitia (tunn hos artärer, tjock hos vener)
28
Q

Hur är tunica intima uppbyggd?

A
  • Enskiktat skivepitel (endotel)

- Subendotellager som består av lucker bindväv, ibland med glatta muskelceller

29
Q

Hur är tunica media uppbyggd?

A
  • Är tjock hos artärer, tunn hos vener
  • Avgränsas från tunica intima med det inre elastiska membranet
  • Glatt muskulatur
  • Yttre elastiskt membran som vätter mot nästa lager i kärlväggen
30
Q

Hur är tunica adventitia uppbyggd?

A
  • Är tunn hos artärer, tjock hos vener
  • Långa, longitudinella kollagenfibrer
  • I större artärer och vener finns ett särskilt kärlsystem i adventitian, vasa vasorum (vars uppgift är att försörja kärlväggens celler med syre och näring)
31
Q

Vad är elastiska artärers uppgifter?

A
  • Slussa blodet vidare
  • Blodtrycksreglerande funktion (vid systole, när hjärtat kontraherar, då pumpas blodet ut med full kraft och dem elastiska artärerna kommer då vidgas och under diastole så sjunker trycket i kärlet och då kommer kärlets elastiska fibrer att fjädra tillbaka och bidrar då till att upprätthålla ett visst tryck och blodflöde i artärträdet)
32
Q

Hur är en elastisk artär uppbyggd?

A

Aorta (elastisk artär):

  • Intima: Glatta muskelceller, kollagen och elastinfibrer
  • Det finns ingen tydlig gräns till media
  • Media: Elastinlameller, lager av glatt muskulatur, kollagenfibrer och proetoglykaner
  • Adventitia: Tunn
33
Q

Hur är en muskelartär uppbyggd?

A
  • Gränsen mellan intima och media är lättare att se, lamina elastica interna
  • Media: Elastiska strukturerna är ersatta med mer glatt muskulatur, vid kontraktion får muskelcellerna en korkskruvsform
  • Syns även en (ganska svår att se) gräns mellan media och adventitia, lamina elastica externa
  • Adventitia: Tjockare än i elastiska artärer
34
Q

Vad är arterioler och vad är dess uppgift?

A
  • Små kärl som ligger alldeles uppströms om kapillärerna

- Reglerar blodflödet till kapillärbädden

35
Q

Vilka olika typer av kapillärer finns det?

A

Deras struktur skiljer sig beroende på vilken vävnad de ligger i:

  1. Kontinuerliga kapillärer
  2. Fenestrerade kapillärer
  3. Diskontinuerliga kapillärer/sinusioder
36
Q

Hur sen en kontinuerlig kapillär ut och var hittas de?

A
  • Återfinns i skelettmuskulatur, glatt muskulatur och hjärtmuskulatur och även i lungorna och CNS
  • Har ett kontinuerligt lager av endotelceller utan mellanrum som vilar på ett basalmembran och som sedan omges av pericyter
37
Q

Hur sen en fenestrerade kapillär ut och var hittas de?

A
  • I vävnader som har uppsugande eller utsöndrande funktioner: körtlar, njuren, gastrointestinalkanalen
  • Har små fenestrar (håligheter) mellan endotelcellerna, de skapas av en pinocytotisk process där endotelcellerna tar upp material från lumen och pga att endotelcellen är så tunn så fusionerar membranet på andra sidan med den pinocytotiska vesikeln innan den har slutits på lumensidan och då bildas en hålighet som går rakt igenom cellen
38
Q

Hur sen en diskontinuerliga kapillär/sinusiod ut och var hittas de?

A
  • Finns i mjälte, lever och benmärg

- Stora mellanrum mellan endotelens celler = möjliggör en passage för stora plasmaproteiner och liknande

39
Q

I många vävnader finns det en alternativ väg för blodet att ta i mikrovaskulaturen, vad heter detta och hur går det till? Vad har det för effekter?

A
  • Istället för at gå igenom kapillärerna så kan blodet shuntas direkt från artärsidan till vensidan med hjälp av arterivenösa anastomoser (AV shuntar), kan t.ex. finnas i huden
  • AV-shunten omges av ett relativt tjockt glattmuskellager och när det kontraherar så skickas blodet ut till kapillären, men när den relaxerar så kommer blodet istället undvika kapillärbädden och skickas rakt från artären till den venösa sidan
  • Detta har betydelse vid temperaturreglering, när vi stänger en anastomos i huden så kommer blodet gå igenom kapillärbädden och då får vi mer blod som går ut i de yttersta hudlagren och vi får en ökad temperatursänkning
  • Om man istället öppnar anastomoserna så reducerar man blodflödet ute i kapillärbäddarna och man behåller värmen bättre
40
Q

Hur stora är de olika venerna? Hur är de uppbyggda?

A

Minsta vener kallas venoler (0,1 mm)
Små vener (mindre än 1 mm)
Medelstora vener (<10 mm)
Stora vener (>10 mm), vena cava inferior/superior och portaevenen i levern

  • Tunica media är väldigt tunn i vener
  • Adventitian är tjockare än i artärer, här finns longitudinella buntar av glattmuskelceller som kan kontrahera och ge mer stadga i kärlets vägg

Histologi (13 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions