Blandade frågor från gamla tentor

Question 1

Ange en faktor som skiljer en ormbunksväxt från en fröväxt.

Answer 1

Reproduktionsmetoden. Ormbunksväxter förökar sig genom sporer, medan fröväxter förökar sig genom frön.

Question 2

Varför bildar växter frukter?

Answer 2

Växter bildar frukter för att skydda och sprida sina frön. Frukter lockar djur som äter dem och sprider sedan fröna genom sina avföring.

Question 3

Varför har alger olika färg beroende på vilket djup de växer i havet?

Answer 3

Alger har olika färger beroende på djupet i havet på grund av olika pigmentanpassningar. I grunt vatten behöver de klorofyll för fotosyntes, vilket ger gröna alger. I djupare vatten absorberas grönt ljus snabbt, så röda och bruna pigment blir fördelaktiga för att fånga ljus effektivt.

Question 4

Ange ett sätt på viket en svamp kan skaffa sig den näring den behöver.

Answer 4

En svamp kan skaffa sig näring genom att bryta ner organiskt material, såsom döda växter eller djur, med hjälp av enzymer som den utsöndrar. Svampen absorberar sedan de upplösta näringsämnena genom sina trådliknande hyfer. Detta kallas saprofytism och är ett vanligt sätt för svampar att få sin näring.

Question 5

Ge ett exempel på vilka organismer som kan ingå i en lav.

Answer 5

En lav är en symbiotisk organism som består av en svamp och en fotosyntetisk partner, vanligtvis en encellig grönalg eller en cyanobakterie. Dessa två organismer lever i mutualistisk relation, där svampen ger skydd och vätska medan den fotosyntetiska partneren producerar energi genom fotosyntes.

Question 6

Ge ett exempel på en faktor som tyder på att svampar är mer släkt med djur än med växter.

Answer 6

En faktor som tyder på att svampar är mer släkt med djur än med växter är att svampar inte kan utföra fotosyntes, precis som djur. Istället måste de bryta ner organiskt material för att få sin näring, vilket liknar hur djur får sin näring genom nedbrytning av föda.

Question 7

I en människas hudcell finns det 46 kromosomer. Hur många kromosomer finns det i en människas spermie?

Answer 7

23 kromosomer

Question 8

Hur många kromosomer finns det i en muskelcell?

Answer 8

46 kromosomer

Question 9

Hur många kromosomer finns i en befruktad äggcell?

Answer 9

46 kromosomer

Question 10

Hur många kromosomer finns det i profasen under mitosen?

Answer 10

46 kromosomer

Question 11

Vilken typ av cell skapas under mitos hos en människa?

Answer 11

Två identiska diploida dotterceller.

Question 12

Hur många celldelningar sker totalt under mitosen?

Answer 12

Totalt genomgår en cell två celldelningar under mitosen.

Question 13

Hur många kromosomer finns i de nya cellerna vid mitos?

Answer 13

De nya cellerna som bildas vid mitos har samma antal kromosomer som den ursprungliga cellen.

Question 14

Hur många celler har bildats efter sista delningen vid mitos?

Answer 14

Efter den sista delningen vid mitos har fyra nya celler bildats.

Question 15

Hur många kromosomer finns det i profasen under meiosen?

Answer 15

I profasen under meiosen finns det 46 kromosomer.

Question 16

Vilken typ av cell skapas under meiosen hos en människa?

Answer 16

Under meiosen hos människor skapas fyra haploida könsceller, var och en med hälften av det normala antalet kromosomer.

Question 17

Hur många celldelningar sker totalt under meiosen?

Answer 17

Totalt genomgår cellen två celldelningar under meiosen.

Question 18

Hur många kromosomer finns i de nya cellerna vid meiosen?

Answer 18

I de nya cellerna som bildas efter meiosen har varje cell hälften så många kromosomer som de ursprungliga cellerna. Antalet kromosomer i de nya cellerna är 23 hos människor.

Question 19

Hur många celler har bildats efter sista delningen vid meios?

Answer 19

Efter den sista delningen vid meiosen har fyra nya celler bildats.

Question 20

Hur tror man att flercelliga organismer kan ha uppstått?

Answer 20

Man tror att flercelliga organismer kan ha uppstått genom en process av evolutionär utveckling från enkla encelliga organismer. Denna övergång kan ha skett genom ackumulering av genetiska förändringar som ledde till samarbete mellan celler och specialisering av funktioner, vilket gav upphov till flercelliga organismer.

Question 21

Vilken typ av miljö krävdes för att flercelliga organismer skulle kunna uppstå?

Answer 21

För övergången till flercelliga organismer krävdes en stabil och gynnsam miljö med tillräcklig resurstillgänglighet samt skydd mot skadliga miljöförhållanden, vilket främjade samarbete och differentiering mellan celler.

Question 22

Vilken effekt kan det bli på populationen när den utsätts för ett disruptivt selektionstryck?

Answer 22

Vid disruptivt selektionstryck kan populationen delas in i två eller flera olika specialiserade grupper med olika anpassningar. Det kan öka genetisk variation inom populationen och leda till en ökad diversitet, samtidigt som det minskar likheten mellan individerna i de olika grupperna. Det kan också öka risken för utvecklingen av nya arter över tid om isolering mellan grupperna sker.

Question 23

Ge ett exempel på ett selektionstryck som skulle bidra till effekten som blir av disruptiv selektion?

Answer 23

Ett exempel på ett selektionstryck som skulle bidra till disruptiv selektion är om en population av fåglar lever i en miljö med två olika typer av frön som de kan äta: stora frön och små frön. Om fåglar med små näbbar är bättre på att äta små frön och fåglar med stora näbbar är bättre på att äta stora frön, kan detta tryck leda till en uppdelning i två grupper av fåglar med specialiserade näbbar för respektive frötyp. Detta är ett exempel på hur disruptiv selektion kan uppstå genom olika anpassningar till olika resurser i miljön.

Question 24

Ange två exempel på hur arter kan bibehållas.

Answer 24

Två sätt att bevara arter är att bevara deras livsmiljöer och att upprätthålla genetisk mångfald genom avelsprogram.

Question 25

Ge ett exempel på en faktor som kan bidra till genetiskt drift

Answer 25

En faktor som kan bidra till genetisk drift är en naturlig katastrof, såsom en översvämning eller skogsbrand, som plötsligt minskar antalet individer i en population, vilket kan leda till slumpmässiga förändringar i genfrekvenser bland de överlevande och därmed påverka populationens genetiska variation.

Question 26

Vad menas med samevolution?

Answer 26

Samevolution är när två eller flera arter utvecklar ömsesidigt påverkande anpassningar som svar på sina interaktioner över tid. Det är en process där förändringar i en art påverkar förändringar i en annan art, och det kan uppstå i samarbets- eller konfliktsituationer i ekosystemet.

Question 27

Nämn ett djur som är radiärsymmetrisk.

Answer 27

Ett exempel på ett radiärsymmetriskt djur är sjöstjärnan.

Question 28

Ange i vilket/vilka stadie/stadier i livscykeln som organismen är radiärsymmetrisk?

Answer 28

I fallet med sjöstjärnor är radiärsymmetri tydlig i det vuxna stadiet, när de har sina karakteristiska armar som strålar ut från mitten. I larvstadiet kan sjöstjärnans symmetri vara bilateralt, men det ändras när de utvecklas till vuxna individer med radiärsymmetri.

Question 29

Ange i tidsordning de fyra olika stadierna i en fullständig metamorfos hos insekter?

Answer 29

De fyra stadierna i en fullständig metamorfos hos insekter i tidsordning är:

1. Äggstadiet: Metamorfosen börjar med att en insekt lägger ägg.
2. Larvstadiet: Ägget kläcks och utvecklas till en larv, som ofta har en annan form och livsstil än det vuxna stadiet.
3. Puppstadiet (eller förpuppningsstadiet): Larven genomgår metamorfos och bildar en puppa eller förpupp, där den omvandlas till det vuxna stadiet.
4. Imagostadiet: Från puppan kläcks det en fullt utvecklad vuxen insekt, som är det reproduktiva stadiet av insekten.

Question 30

Nämn ett grundämne som har ett lokalt kretslopp?

Answer 30

Kol (C) är ett grundämne med ett lokalt kretslopp inom ett ekosystem.

Question 31

När förbrukas koldioxid?

Answer 31

Koldioxid (CO2) förbrukas under fotosyntesprocessen, där växter och andra organismer som använder fotosyntes tar upp koldioxid från atmosfären och omvandlar den till glukos och andra organiska föreningar samtidigt som de frigör syre (O2).

Question 32

Ange en orsak till att risken för övergödning ökar i vårt samhälle?

Answer 32

En orsak till att risken för övergödning ökar i samhället är användningen av gödningsmedel inom jordbruket och trädgårdsodlingen, vilket kan leda till överskott av näringsämnen, såsom kväve och fosfor, som rinner av i vattendrag och orsakar övergödning i sjöar och hav.

Question 33

Luften består av cirka 80% kväve trots detta är kväve ofta en begränsande faktor för tillväxt av spannmål. Vad beror detta på?

Answer 33

Kväve är ofta en begränsande faktor för spannmålstillväxt eftersom växter behöver kvävet i en löst form som inte finns i luftens atmosfäriska kväve (N2). Jordbakterier omvandlar atmosfäriskt kväve till användbara former, men denna process kan vara begränsad i jordbruket.

Question 34

Varför är det sällan mer än 4 trofinivåer i en näringsväv?

Answer 34

Det är sällan mer än fyra trofinivåer i en näringsväv på grund av energiförluster längs vägen, vilket gör det svårt att upprätthålla tillräcklig energi för fler nivåer. Toppkonsumenter, som rovdjur, utgör vanligtvis den högsta nivån.