Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi prov kap 3-8 > Biologi prov kap 3-8 > Flashcards

Biologi prov kap 3-8 Flashcards

1
Q

Vad är makromolekyler?

A

Det är stora molekyler, dom byggs upp av mindre molekyler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

ge exempel på olika biomolekyler.

A

Proteiner, byggstenar, aminosyror, kolhydrater, lipider, nukleotider och nukleinsyror.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Kunna förklara vad olika biomolekyler används till.

A

Kolhydrater- en enrgikälla och lagring (glykos glykogen) lipider - är en energilagring cellmembran och isolerande (fetter), proteiner- bygger upp vävnader, enzymer och transport (hemoglobin) och nukleinsyror- lagrar och överför genetisk funktion (DNA och RNA).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kunna förklara hur biomolekyler bildas.

A

Biomolekyler bildas genom polymerisering, där mindre enheter (monomerer) binds samman. T.ex kolhydrater bildas när monosackarider kopplas ihop. Proteiner bildas genom att aminosyror binds samman, lipider bildas från fettsyror och glycerol. Nukleinsyror bildas när nukleotider binds samman. Processen sker oftast genom kondensationsreaktioner där vatten avges.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur byggs proteiner, fetter, kolhydrater och nukleinsyror upp?

A

Biomolekyler byggs upp genom kondensationsreaktioner där monomerer (som aminosyror, monosackarider eller nukleotider). Binds samman och vatten avges. Enzymer katalyserar dessa reaktioner vilket leder till bildning av större molekyler som proteiner, polysackarider och nukleinsyror.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur fungerar ett enzym?

A

Enzymer fungerar som biologiska katalysatorer som snabbar upp kemiska reaktioner genom att sänka aktiveringsenergin. Det binder till specifika substrat i sitt aktiva centrum och omvandlar dem till produkter utan att själva förbrukas i processen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad menas med att ett fett är omättat eller mättat?

A

Ett fett är mättat när det endast har enkelbindningar mellan kolatomerna i fettsyra kedjorna, vilket gör det fast vid rumstemperatur. Ett omättat fett har en eller flera dubbelbindningar mellan kolatomerna, vilket gör det flytande vid rumstemperatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Biomolekyler

A

organiska molekyler som är viktiga för liv, inkluderar proteiner, kolhydrater, lipider och nukleinsyror.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Proteiner

A

stora molekyler uppbyggda av aminosyror som utför många funktioner i kroppen, som struktur och enzymaktivitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Enzymer

A

proteiner som katalyserar (snabbar upp) kemiska reaktioner i cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kolhydrater

A

Energikällor och strukturella molekyler, består av sockerarter som glykos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Lipider

A

Fetter och oljor som lagrar energi, bygger upp cellmembran och fungerar som isolering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Nukleinsyror

A

DNA och RNA, som lagrar och överför genetisk information.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Makromolekyler

A

Stora molekyler, som proteiner, kolhydrater, lipider och nukleinsyror, uppbyggda av mindre enheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Biomolekyler

A

Organiska molekyler som finns i levande organismer, som proteiner, kolhydrater, lipider och nukleinsyror.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Anabol

A

Uppbyggande process där mindre molekyler sätts ihop till större, som i proteinsyntes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Katabol

A

Nedbrytande process där stora molekyler bryts ner till mindre, som vid matsmältning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Proteiner

A

Stora molekyler av aminosyror som utför biologiska funktioner, som enzymer strukturella komponenter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Aminosyror

A

Byggstenar i proteiner, 20 olika typer används i kroppen för proteinsyntes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

(Karboxylgrupp)

A

-COOH, en funktionell grupp som är sur och finns i karboxylsyror som ättiksyra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

(Aminogrupp)

A

-NH2, en funktionell grupp som är basisk och finns i aminosyror och aminer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

(Hydroxylgrupp)

A

-OH, en funktionell grupp som är polär och finns i alkoholer och fenoler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

(Karbonylgrupp)

A

-C=O, en funktionell grupp som finns i ketoner och aldehyder, där kolatomer är dubbelbunden till en syreatom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

(Peptidbindningar)

A

Bindningar mellan aminosyror som kopplar samman dem i ett protein.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Polypeptider

A

Korta till långa kedjor av aminosyror som utgör proteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Protstetisk grupp

A

En ickepolär del som binder till ett protein och är nödvändig för dess funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Coenzym

A

En organisk molekyl som hjälper enzymer att utföra sina reaktioner, ex. vitamin baserade molekyler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Cofactor

A

En generell term för molekyler eller joner som hjälper enzymer att fungera, kan vara både organiska (coenzymer) och oorganiska (joner).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Kolhydrater

A

Molekyler som fungerar som energikällor och strukturella komponenter, inkluderar sockerarter, stärkelse och cellulosa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Monosackarider

A

Enkla sockerarter som glukos och fruktos, byggstenar för andra kolhydrater.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Disackarider

A

Två monosackarider kopplade tillsammans, som sackaros (bordssocker) och laktos (mjölksocker).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Oligosackarider

A

Korta kedjor tre-tio monosackarider, ex. raffinos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Ribos

A

En monosackarid som är en del av RNA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Polysackarider

A

Långa kedjor av monosackarider, som stärkelse (energilagring i växter) och cellulosa (strukturell komponent i växter).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Deoxiribos

A

En monosackarid som är en del av DNA, liknar ribos men saknar en syreatom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Glukos

A

En monosackarid som är en viktig energikälla för celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Stärkelse

A

En polysackarid som fungerar som energilagring i växter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Glykogen

A

En polysackarid som fungerar som energilagring i djur, särskilt i lever och muskler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Cellulosa

A

En polysackarid som utgör den strukturella komponenten i växternas cellväggar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

(Vätebindning)

A

Svaga bindningar som uppstår mellan en väteatom bunden till en elektronegativ atom (som syre eller kväve) och en annan elektron negativ atom. De spelar en viktig roll i vattnets egenskaper och i strukturen av biologiska molekyler som DNA och proteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

(Syrebrygga)

A

En syre brygga uppstår när två molekyler eller delar av en molekyl binds samman genom en syreatom. Ett exempel är fosfodiesterbindningar i DNA, där syreatom binder samman sockergrupper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Lipider

A

En grupp av fettliknande ämnen som är olösliga i vatten men lösligt i organiska lösningsmedel. Lipider inkluderar fetter, oljor, vaxer och steroider, och det fungerar bland annat som energilager och byggstenar i cellmembranet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Glycerol

A

En enkel molekyl med 3 kolatomer och tre hydroxylgrupper (negativ OH) glycerol utgör ryggraden i triglycerider och fosfolipider, vilka är vilka komponenter i fett och cellmembran.
Fettsyror = Långa kedjor av kolatomer med en karboxylgrupp (negativ COOH) i ena änden. Det är byggstenar i fett och oljor, och kan vara mättade eller omättade beroende på förekomsten av dubbelbindningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Mättade fettsyror

A

Fettsyror utan dubbelbindningar mellan kolatomerna. Alla bindningar mellan kolatomerna är enkelbindningar, och det är ofta fasta vid rumstemperatur (som smör och animaliskt fett).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Omättade fettsyror

A

Fettsyror som innehåller en eller flera dubbelbindningar mellan kolatomerna. Dessa fettsyror är oftast flytande vid rumstemperatur och finns i vegetabiliska oljor. Det delas in i enkel och mättande (en dubbelbindning) och fleromättade fettsyror.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Fleromättade fettsyror

A

Fettsyror med två eller fler dubbelbindningar mellan kolatomerna. Det finns i vissa oljor, nötter och fisk, viktiga för kroppens funktioner. Omega-3 och omega-6 är exempel på fleromättade fettsyror.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Fosfolipider

A

En typ av lipid som består av två fettsyror, en glycerol och en fosfatgrupp. Fosfolipider utgör den huvudsakliga komponenten i cellmembran och hjälper till att bilda det dubbla lipidlagret som omger cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Steroid

A

En typ av lipid med en struktur baserad på fyra sammanhängande kolringar. Steroider inkluderar hormoner som testosteron och östrogen, samt kolesterol som är viktig komponent i cellmembran.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Kolesterol

A

En typ av fett som finns i cellmembran och används för att producera hormoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Testosteron (hormon)

A

Manligt könshormon som styr utveckling av manliga egenskaper och muskeltillväxt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Östrogen (hormon)

A

Kvinnligt könshormon som styr menstruationscykeln och utveckling av kvinnliga egenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Nukleinsyror

A

Biomolekyler (DNA och RNA) som lagrar och överför genetisk information.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Nukleotider

A

Byggstenar i nukleinsyror, bestående av en sockermolekyl, en fosfatgrupp och en kvävebas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Vilka olika typer av organeller finns i celler?

A

Det finns flera typer av organeller i celler:
Cellkärna – innehåller cellens DNA.
Mitokondrier – Producerar energi (ATP).
Ribosomer – tillverkar proteiner.
Endoplasmatiskt retikulum (ER) – Bearbetar och transporterar proteiner och lipider.
RER (rough ER) – med ribosomer.
SER (smooth ER) – utan ribosomer.
Golgiapparaten – Packar och sorterar proteiner och lipider.
Lysosomer – bryter ner avfall.
Peroxisomer – Avgiftar cellen.
Vakuoler – Lagring (stora i växtceller).
Cellmembran – Skyddar cellen och reglerar vad som passerar in/ut.
Växtceller har dessutom: 10. Kloroplaster – Sköter fotosyntes. 11. Cellvägg – Ger struktur och stöd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vad gör de olika organellerna?

A

Här är en kort beskrivning av de olika organellernas funktioner:
Cellkärna: Innehåller cellens DNA och styr alla cellens funktioner genom genreglering. Här sker även replikation och transkription av DNA till RNA.
Mitokondrier: Kallas cellens kraftverk. De omvandlar energi från näringsämnen till ATP genom cellandning, vilket är den energi cellen behöver för sina aktiviteter.
Ribosomer: Syntetiserar proteiner genom att översätta mRNA till aminosyrasekvenser. Finns fritt i cytoplasman eller bundna till endoplasmatiskt retikulum.
Endoplasmatiskt retikulum (ER):
RER (Rough ER): Har ribosomer på ytan och är involverad i syntes och modifiering av proteiner.
SER (Smooth ER): Har inga ribosomer och är involverad i syntes av lipider, avgiftning och kalciumlagring.
Golgiapparaten: Tar emot, modifierar, packar och skickar vidare proteiner och lipider till deras slutdestinationer, både inom och utanför cellen.
Lysosomer: Innehåller enzymer som bryter ner avfallsprodukter, skadade organeller och främmande material som bakterier.
Peroxisomer: Innehåller enzymer som bryter ner fettsyror och neutraliserar giftiga ämnen som väteperoxid.
Vakuoler: Stora i växtceller, de lagrar vatten, näringsämnen och avfall samt ger stöd genom att upprätthålla cellens turgor (spänning). Små vakuoler i djurceller används för lagring och transport.
Cellmembran: Reglerar vad som kommer in och ut ur cellen och skyddar den från omgivningen. Består av ett dubbelt lager av fosfolipider med inbäddade proteiner. Kloroplaster (växtceller): Sköter fotosyntes, där solljus omvandlas till kemisk energi i form av glukos.
Cellvägg (växtceller): Ger struktur, skydd och stöd åt växtcellen. Den är främst uppbyggd av cellulosa.
Dessa organeller samarbetar för att hålla cellen vid liv och fungera effektivt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Hur skiljer sig olika celler åt mellan och inom organismer?

A

Celler skiljer sig åt på följande sätt:
Mellan olika organismer:
Prokaryota celler (bakterier): Saknar kärna och membranbundna organeller.
Eukaryota celler (växter, djur, svampar): Har kärna och membranbundna organeller.
Växtceller: Har cellvägg, kloroplaster och stora vakuoler.
Djurceller: Saknar cellvägg och kloroplaster, har små vakuoler.
Inom samma organism:
Celler specialiseras för olika funktioner, t.ex. muskelceller för rörelse, nervceller för signalöverföring och blodceller för syretransport eller immunförsvar. Alla har samma DNA men uttrycker olika gener.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Eukaryota

A

Celler med cellkärna och organeller, t.ex. växter och djur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Prokaryota

A

Celler utan kärna, t.ex. bakterier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Organeller

A

Små strukturer i cellen som utför specifika funktioner, t.ex. mitokondrier.

59
Q

Cellmembaran

A

Skyddar cellen och reglerar vad som kommer in/ut.

60
Q

Kärnmembran

A

Omsluter cellkärnan och skyddar DNA.

61
Q

Cellvägg

A

Ger stöd och skydd, finns i växtceller.

62
Q

Cytoplasma

A

Vätska där organeller och cellens processer sker.

63
Q

Tonoplast

A

Membran som omger växtcellens vakuol.

64
Q

ER – slätt och strävt

A

Strävt ER: Har ribosomer, tillverkar proteiner.
Slätt ER: Tillverkar lipider och avgiftar cellen.

65
Q

Golgiapparaten

A

Modifierar, paketerar och transporterar proteiner och lipider.

66
Q

Lysosom

A

Bryter ner avfall i cellen.

67
Q

Peroxisomer

A

Bryter ner fettsyror och avgiftar cellen.

68
Q

Cellskelett/cytoskelett

A

Ger cellen form och stöd, möjliggör rörelse.

69
Q

Mikrotububli

A

Tjocka proteinfibrer som ger stadga och transportvägar.

70
Q

Mikrofilament

A

Tunna proteintrådar som hjälper till med cellens rörelse och form

71
Q

Intermediära filament

A

Ger cellen mekanisk styrka och stabilitet.

72
Q

Cilier

A

Korta, hårliknande utskott som hjälper cellen att röra sig eller transportera vätska över ytan.

73
Q

Flagell

A

Långt, svansliknande utskott som möjliggör cellrörelse, t.ex. på spermier.

74
Q

Vakuol

A

Lagrar vatten, näring och avfall, stor i växtceller.

75
Q

Mitokondrie

A

Cellens kraftverk, producerar ATP (energi).

76
Q

Matrix i mitokondrie – (mellan membranen)

A

Vätskan inne i mitokondrien, där vissa delar av cellandningen sker.

77
Q

Cristae i mitokondrie – (hålrummet i mitokondrien)

A

Veck i mitokondriens inre membran, som ökar ytan för energiproduktion.

78
Q

Kloroplast

A

Organell i växtceller där fotosyntes sker.

79
Q

Ribosom

A

Tillverkar proteiner genom att läsa mRNA.

80
Q

Centriol

A

Struktur som hjälper till vid celldelning genom att organisera mikrotubuli.

81
Q

Gap junction

A

Kanaler mellan djurceller som tillåter transport av molekyler och signaler.

82
Q

Plasmodesmer

A

Kanaler mellan växtceller som möjliggör transport och kommunikation.

83
Q

Glykolipid

A

Lipid med kolhydratkedja, viktig för cellmembranets struktur och igenkänning.

84
Q

Glykoprotein

A

Protein med kolhydratkedja, viktig för celligenkänning och signalering.

85
Q

motorprotein

A

Proteiner som rör sig längs cytoskelettet och transporterar molekyler i cellen.

86
Q

Glukos

A

Enkel sockerart, viktig energikälla för celler.

87
Q

Pyruvat

A

Slutprodukt i glykolysen, bryts ned vidare i cellandningen.

88
Q

Vätebärare

A

Molekyler som transporterar elektroner och väteatomer, som NAD+ och FAD.

89
Q

ATP

A

Energibärare i celler.

90
Q

ADP

A

ATP när en fosfatgrupp tagits bort, redo att laddas med energi.

91
Q

NAD

A

Vätebärare som tar upp elektroner och väte i metabolismen (blir NADH).

92
Q

FAD

A

Liknar NAD, tar också upp väte och elektroner (blir FADH2).

93
Q

NADH

A

Reducerad form av NAD, bär väte och elektroner.

94
Q

FADH2

A

Reducerad form av FAD, bär väte och elektroner.

95
Q

GDP/GTP

A

Energibärare, liknar ADP/ATP men med guanosin istället för adenosin.

96
Q

Cellandning

A

Process där celler utvinner energi ur glukos, kräver syre.

97
Q

Enzym

A

Proteiner som katalyserar (snabbar upp) kemiska reaktioner.

98
Q

Mitokondriens

A

Cristae, matrix, inner och yttermembran

99
Q

Cristae

A

Veck i mitokondriens inre membran, ökar ytan för ATP-produktion.

100
Q

Matrix

A

Vätskan inne i mitokondrien, där citronsyracykeln sker.

101
Q

Innermembran

A

Där elektrontransportkedjan och ATP-syntes sker.

102
Q

Yttermembran

A

Omsluter mitokondrien, skiljer den från cytoplasman.

103
Q

Katalys

A

Snabbare kemisk reaktion med hjälp av en katalysator.

104
Q

Aktiveringsenergi

A

Den energi som krävs för att starta en kemisk reaktion.

105
Q

Katalysator

A

Ämne som sänker aktiveringsenergin och påskyndar en reaktion.

106
Q

Enzymer

A

Biologiska katalysatorer som styr specifika kemiska reaktioner.

107
Q

Aktiv yta

A

Den plats på enzymet där reaktionen sker.

108
Q

Respiration eller Cellandning

A

Process där energi från glukos omvandlas till ATP, med syre som slutlig elektronmottagare.

109
Q

Glykolysen

A

Första steget i nedbrytningen av glukos till pyruvat, sker i cytoplasman.

110
Q

Citronsyracykeln

A

Cykel där acetyl-CoA bryts ned, producerar NADH, FADH2 och CO₂.

111
Q

Elektrontransporten

A

Överföring av elektroner genom membranbundna proteinkomplex för att skapa en protongradient.

112
Q

Elektrontransportkedjan (I till IV)

A

Fyra proteinkomplex i mitokondriens innermembran som överför elektroner och pumpar protoner för ATP-syntes.

113
Q

ATP-syntetas

A

Enzym som använder protonflödet för att syntetisera ATP från ADP och fosfat.

114
Q

potentialskillnad

A

Skillnad i elektrisk laddning över ett membran, driver protonflödet.

115
Q

Aerob

A

Process som kräver syre.

116
Q

Anaerob

A

Process som inte kräver syre.

117
Q

Fakultativt anaeroba

A

Organismer som kan leva både med och utan syre.

118
Q

Obligat anaeroba

A

Organismer som bara kan överleva utan syre.

119
Q

Anabola

A

Uppbyggande reaktioner som kräver energi, t.ex. proteinsyntes.

120
Q

Katabola processer

A

Nedbrytande reaktioner som frigör energi, t.ex. cellandning.

121
Q

Kunna ge exempel på områden där bioteknik används.

A

Medicin: Produktion av läkemedel som insulin, vacciner, och antikroppar genom genteknik.
Jordbruk: Genmodifierade grödor (t.ex. GMO-majs) för att göra dem mer motståndskraftiga mot sjukdomar och skadedjur.
Miljö: Användning av mikroorganismer för att rena förorenad jord eller vatten (bioremediering).
Livsmedelsproduktion: Jäsning för att tillverka ost, yoghurt, öl eller vin, samt framställning av probiotika.

122
Q

Förstå översiktligt hur man arbetar för att få fram biotekniska produkter.

A

Forskning och utveckling: Genom att identifiera gener eller biologiska processer som kan användas för att producera en önskad effekt, exempelvis att skapa en sjukdomsresistent gröda.
Genteknik: Genom att förändra organismers DNA för att få dem att producera något nytt, som en viss protein eller enzym. Detta kan göras genom att klippa in nya gener i en organisms arvsmassa.
Testning och optimering: Nya biotekniska produkter testas noggrant i laboratorier och under kliniska försök för att säkerställa deras säkerhet och effektivitet.
Produktion: När produkten är godkänd, massproduceras den genom fermentering, odling av celler eller andra bioprocesser i en kontrollerad miljö.

123
Q

Kunna ge exempel på etiska aspekter- möjligheter och risker med bioteknik.

A

Möjligheter:
Botemedel mot genetiska sjukdomar genom genterapi.
Förbättrad matförsörjning med GMO-grödor som är näringsrikare och mer hållbara.
Rena miljöproblem genom bioteknik (t.ex. biologisk rening av oljespill).
Risker:
Oönskade genetiska förändringar som kan påverka ekosystem eller människors hälsa (t.ex. okända effekter av GMO-grödor).
Etiska frågor kring genterapi och kloning – till exempel rädslan för ”designerbebisar” eller att genetiska förändringar kan gå i arv på ett okontrollerat sätt.
Risk för bioterrorism, där mikroorganismer eller tekniker används för skadliga syften.

124
Q

Kunna förklara cellmembranets uppgbyggnad.

A

Cellmembranet består huvudsakligen av ett dubbelt lager av fosfolipider, där de hydrofila (vattenälskande) huvudena vetter utåt, och de hydrofoba (vattenavvisande) svansarna vetter inåt. Detta gör membranet semipermeabelt, vilket innebär att vissa ämnen kan passera fritt medan andra måste använda speciella mekanismer.
Det finns också proteiner som fungerar som kanaler, receptorer eller pumpar för transport av ämnen över membranet, samt kolesterol som stabiliserar membranet och kolhydrater som spelar roll i cellens igenkänning och interaktion med omgivningen.

125
Q

Kunna förklara skillnaden mellan och ge exempel på passiv resp. aktiv transport.

A

Passiv transport: Ämnen rör sig över cellmembranet utan att cellen använder energi (ATP). Ämnen förflyttas från en högre koncentration till en lägre (med koncentrationsgradienten).
Exempel: Diffusion (t.ex. syre eller koldioxid som passerar membranet) och osmos (vatten som rör sig genom ett semipermeabelt membran).
Aktiv transport: Cellen använder energi (ATP) för att förflytta ämnen mot koncentrationsgradienten (från en lägre till en högre koncentration).
Exempel: Natrium-kalium-pumpen som flyttar natrium ut ur cellen och kalium in i cellen mot deras koncentrationsgradienter.

126
Q

Kunna förklara hur olika ämnen tar sig över cellmembranet.

A

Små, opolära molekyler (t.ex. syre, koldioxid) diffunderar fritt genom fosfolipidlagret.
Vatten och vissa joner passerar genom särskilda kanalproteiner (t.ex. akvaporiner för vatten).
Större eller laddade molekyler (t.ex. glukos, aminosyror) kräver transportproteiner eller pumpar.
Vesikeltransport (exocytos och endocytos) används för större molekyler som inte kan passera genom membranet direkt.

127
Q

Förklara transport inne i cellen.

A

Inne i cellen sker transport via cytoskelettet, ett nätverk av proteinfibrer som hjälper till att flytta organeller och molekyler. Motorproteiner som dynein och kinesin transporterar ämnen längs mikrotubuli.
Endoplasmatiskt retikulum (ER) och Golgiapparaten är viktiga för att transportera och bearbeta proteiner och lipider inom cellen.

128
Q

Kunna förklara hur exocytos resp. endocytos fungerar.

A

Exocytos: Process där cellen utsöndrar material genom att vesiklar (membranblåsor) smälter samman med cellmembranet och släpper ut sitt innehåll utanför cellen. Detta är viktigt för att utsöndra proteiner och andra ämnen.
Endocytos: Process där cellen tar in material från omgivningen genom att omsluta det med sitt cellmembran och bilda en vesikel. Det finns olika typer, som fagocytos (“cellätande” av större partiklar) och pinocytos (upptag av vätska).

129
Q

Kunna förklara vad osmos, membranpotential innebär.

A

Osmos: Vattnets rörelse genom ett semipermeabelt membran från en region med lägre koncentration av lösta ämnen till en region med högre koncentration. Detta är en typ av passiv transport.
Membranpotential: Den elektriska spänningsskillnaden mellan insidan och utsidan av cellmembranet. Denna skillnad beror på olika koncentrationer av joner (t.ex. natrium och kalium) och är viktig för processer som nervimpulser och muskelkontraktioner.

130
Q

Diffusion

A

Processen där molekyler eller joner spontant rör sig från ett område med högre koncentration till ett område med lägre koncentration tills jämvikt uppnås. Detta sker utan energitillförsel.

131
Q

Passiv transport

A

Transport av ämnen över ett cellmembran utan att cellen behöver tillföra energi. Det sker längs en koncentrationsgradient, som i fallet med diffusion och osmos.

132
Q

(Ytförstorning)

A

Förmågan hos en struktur, som t.ex. tarmvilli eller lungblåsor, att öka sin yta för att förbättra effektiviteten i absorption eller gasutbyte.

133
Q

Aktiv transport

A

Process där cellen använder energi (vanligtvis i form av ATP) för att transportera molekyler över ett membran mot deras koncentrationsgradient, alltså från ett område med låg koncentration till ett område med hög koncentration.

134
Q

Osmos

A

Vattnets rörelse genom ett semipermeabelt membran från ett område med lägre koncentration av lösta ämnen till ett område med högre koncentration, i syfte att jämna ut koncentrationsskillnaderna av lösta ämnen på båda sidor av membranet.

135
Q

Membranpotential

A

Den elektriska spänningsskillnaden mellan insidan och utsidan av en cell. Denna skillnad skapas av ojämn fördelning av joner (t.ex. natrium- och kaliumjoner) och är avgörande för funktioner som nervsignalering och muskelkontraktion.

136
Q

Koncentrationsskillnader

A

Skillnaden i koncentration av ett visst ämne (t.ex. joner, molekyler) mellan två områden, exempelvis mellan insidan och utsidan av en cell. Dessa skillnader driver passiva transportprocesser som diffusion och osmos.

137
Q

Endocytos

A

En process där cellen tar upp material från sin omgivning genom att omsluta det med sitt cellmembran och bilda en vesikel som dras in i cellens inre. Detta är viktigt för att ta in stora molekyler eller partiklar som inte kan passera membranet direkt.

138
Q

Exocytos

A

Process där cellen utsöndrar material genom att vesiklar (membranblåsor) smälter samman med cellmembranet och släpper ut sitt innehåll utanför cellen. Exocytos används för att exportera stora molekyler som proteiner och hormoner.

139
Q

Fagocytos

A

En typ av endocytos där cellen “äter” stora partiklar, som bakterier eller döda celler, genom att omsluta dem med sitt membran och bilda en vesikel som tas in i cellen. Detta är viktigt för immunförsvaret.

140
Q

Pinocytos

A

En form av endocytos där cellen tar in vätska och lösta ämnen genom att omsluta dem med sitt membran och bilda små vesiklar. Detta kallas ibland för “cellens drickande”.

141
Q

Reseptorförmedlad fagocytos

A

En specifik typ av endocytos där cellen använder receptorer på sitt membran för att binda och ta in specifika molekyler, exempelvis när celler tar upp kolesterol via LDL-receptorer.

142
Q

Hyperton

A

En lösning med högre koncentration av lösta ämnen (t.ex. salter) jämfört med en annan lösning. Om en cell placeras i en hyperton lösning, dras vatten ut ur cellen och den krymper

143
Q

Hypoton

A

En lösning med lägre koncentration av lösta ämnen jämfört med en annan lösning. Om en cell placeras i en hypoton lösning, dras vatten in i cellen och den kan svälla och sprängas.

144
Q

Isoton

A

En lösning med samma koncentration av lösta ämnen som cellens inre. Om en cell placeras i en isoton lösning, sker ingen nettoförändring i vattenrörelsen över membranet, vilket håller cellens volym stabil.

145
Q

Immobiliserad

A

Innebär att en biologisk molekyl (t.ex. ett enzym) är fäst eller bunden till en fast yta eller en stödstruktur för att stabilisera den och göra den lättare att återanvända i industriella eller biotekniska processer.

Biologi prov kap 3-8 (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions