Biologi och emotion

Question 1

Centrala Nervsystemet, CNS

Answer 1

Består av hjärnan och ryggmärgen. Nervsignalerna skickas genom kroppen mellan olika kroppsdelar och hjärnan. Kan tex vara signaler från huden om att vi känner värme eller beröring. Det kan även vara signaler till och från olika muskler som gör att vi kan röra oss.

Question 2

Perifera nervsystemet, PNS

Answer 2

Omfattar alla delar av nervsystemet som inte tillhör hjärna eller ryggmärg. Består av somatiska, autonoma och enteriska nervsystemen,

Question 3

Sensoriska nervsystemet ???

Answer 3

Sensoriska nerver leder nervimpulser från sinnesorgan, tex hudens känselceller, till det centrala nervsystemet.

Question 4

Motoriska nervsystemet???

Answer 4

Motoriska nerver leder nervimpulser utåt från det centrala nervsystemet.

Question 5

Somatiska nervsystemet

Answer 5

Kranialnerver ansluter till hjärnan, spinalnerver ansluter till ryggmärgen. Finns både sensoriska (affenta) och motoriska (efferenta) nerver. Består av nerver som kan styra kroppens viljestyrka muskler, tex att vi kan välja att röra armar och ben.

Question 6

Autonoma nervsystemet

Answer 6

Självstyrda nerver som styr inre organ och kan inte påverkas av viljan. Tex, nerver som styr hjärtats arbete, andning, blodtryck, kissa, könsorgan. Autonoma nervsystemet är uppdelat i två delar som båda är involverade i vår stressreglering: det sympatiska och parasympatiska.

Question 7

Sympatiska

Answer 7

“Fight or flight” Noradrenalin. Sätts igång när kroppen behöver mer kraft. Förbereder kroppen för flykt eller kamp. Då ökar blodtrycket, puls, vakenhet av aktiverande hormoner som adrenalin.

Question 8

Parasympatiska

Answer 8

Är som mest sysselsatt vid vila och återhämtning och ser till att kroppen lugnar ner sig och att matsmältning och tarmrörelser aktiveras. Mer saliv, mindre pupiller, saktare hjärtrytm.

Question 9

Enteriska nervsystemet (ENS)

Answer 9

Består av ett vävlikt system av nerver som styr funktioner i mag- och tarmkanalen och har särskilda proteiner som ansvarar för kommunikation. Anses ofta vara en del av det autonoma , men fungerar självständigt. Skickar signaler till hjärnan som påverkar vårt mentala tillstånd vice versa. ENS verkar påverkas av ångest och stressjukdomar.

Question 10

Ganglier(ganglia)

Answer 10

Anhopningar av celler i kroppen

Question 11

Kärnor (nuclei)

Answer 11

Anhopningar av celler i hjärnan

Question 12

Storhjärnan (Cerebrum)

Answer 12

Uppdelad i autonoma regioner som alla fyller många olika funktioner. Frontalloben, Parientalloben, Occipitalloben och Temporalloben.

Question 13

Frontalloben

Answer 13

Planering, resonerande, problemlösning, igenkännande, reglera känslor, sociala kunskaper. Decision making, voluntary movement.

Question 14

Parientalloben

Answer 14

Känna igen sinnesförnimningar, sin egen plats i rummet, special förmåga, känna igen objekt, förstå tid.

Question 15

Occipitalloben

Answer 15

Visuell info, färg, form, avstånd

Question 16

Temporalloben

Answer 16

Förstå språk, processa ljud, organisera info, minne, inlärning, musical ability, ansiktsigenkänning

Question 17

Hjärnbarken

Answer 17

Utkant av hjärnan, blir mer veckad när man lär sig mer saker

Question 18

Lillhjärna

Answer 18

Cerebellum, belägen i den bakre delen av skallen. Viktig för koordination och balans men också för planering och genomförande av rörelser.

Question 19

Hjärnstam

Answer 19

Parti av hjärnan som består av förlängda märgen, hjärnbryggan, mitthjärnan

Question 20

Grå substans

Answer 20

Består av nervcellkroppar,

Question 21

Vit substans

Answer 21

Består av myeliniserade axon,

Question 22

Glia

Answer 22

Stödjevävnad som består av tre olika typer av gliaceller. De finns i hjärnan, ryggmärgen och ögats näthinna.

Question 23

Thalamus

Answer 23

Sortera och organisera information och fördela vidare. Fungerar som omkopplingscentrum för impulser som passerar mellan hjärnbarken och ryggmärgen.( Belägen under hjärnhalvorna)

Question 24

Amygdala, Hippocampus

Answer 24

En del av hjärnan som har betydelse för stressreaktioner, aggressivitet och rädsla. Skador i amygdala kan leda till överreaktioner och svårigheter att uppleva vrede och rädsla. Del av det limbiska systemet.

Question 25

Hippocampus

Answer 25

Del av det limbiska systemet. Ändrar korttidsminne till långtidsminne. Vid skada kan det bli svårt att skapa nya minnen, alzheimers.

Question 26

Hypothalamus, hypofys

Answer 26

Del av mellanhjärnan. Utgörs av flera grupper av nervceller som reglerar autonoma funktioner som ämnesomsättning, vätskebalans, sömn och vakenhet, hunger och törst, sexualitet. Får input från det autonoma nervsystemet. Skador –> hormonimbalans.

Question 27

Basala ganglierna

Answer 27

Neuronsamlingar (grå substans) djupt inne i vardera storhjärnhalvan. Finjusterar motorik och lillhjärnan. Skador på basala ganglierna kan leda till ofrivilliga rörelser (tex Huntingtons sjukdom) eller svårigheter att utföra viljestyrka rörelser (tex Parkinsons sjukdom)

Question 28

hypofys

Answer 28

Struktur på undersidan av hypothalamus. Hormoner. Skador –> hormoninbalans.

Question 29

Neuron

Question 30

Cellkärna

Question 31

Axon

Question 32

Dendrit

Question 33

DNA/nRNA

Question 34

Kromosomer

Question 35

Protein

Question 36

Membranpotential

Question 37

Aktionspotential

Question 38

Jonkanal

Question 39

Synaps

Question 40

Receptor

Question 41

Vesikel

Question 42

Signalsubstans

Question 43

Neurotransmittor

Question 44

Excitatorisk

Question 45

Inhibitorisk

Question 46

Motivation

Question 47

BIS

Question 48

BAS

Question 49

Motivationskonflikter

Question 50

Approach-Approach

Question 51

Avoidance-Avoidance

Question 52

Approach-Avoidance