Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi 1 hösttermin (DNA & Gener) > Biologi frågor - boken > Flashcards

Biologi frågor - boken Flashcards

You may prefer our related Brainscape-certified flashcards:
Biology 101 flashcards
1
Q

Nämn några viktiga delvetenskaper inom biologin

A

Cellbiologi, biokemi, genetik, genteknik, systematik, evolutionsläran och eko-
logi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Nämn tre yrken (utöver biolog och biologilärare) där man använder sig av biologisk kunskap i arbetet

A

Läkare, tandläkare, veterinär, agronom (jordbruksexpert), hortonom (trädgårds-
expert), jägmästare (expert på skogsbruk).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är pseudovetenskap? Ge några exempel

A

Pseudovetenskap är när man påstår något som det inte finns vetenskapliga belägg för. Exempel är påståendet om att det finns överlägsna folkgrupper, att växter kan tränas i att klara kyla eller att förhindra sjukdomar genom åderlåt-
ning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv hur man gör när man tillämpar ett vetenskapligt arbetssätt

A

Ett vetenskapligt arbetssätt har följande arbetsgång:

frågeställning  hypotes  undersökning  resultat  slutsats  återkoppling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Nämn två viktiga biologiska teorier

A

Cellteorin och evolutionsteorin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Varför är det viktigt med en referens (kontroll) när man gör ett experiment?

A

Med en referens får man reda på om försöket gett något effekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Varför bör ett preparat för mikroskop vara tunt och platt?

A

Ljuset måste kunna passera genom preparatet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Varför kan ett elektronmikroskop förstora så mycket mer än ett ljusmikroskop?

A

Elektronmikroskopet utnyttjar elektronvågor, som har mycket kortare våglängd än det synliga ljuset.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Varför är alla färgbilder från elektronmikroskop “fusk”?

A

Färg är vad vi människor uppfattar genom att det synliga ljuset har varierande våglängd. Vi kan ju aldrig ”se” elektronvågor direkt – från början blir det enbart en svartvit bild på en skärm. Den här svartvita bilden kan sparas, t.ex. på en dator, men färgerna läggs då på i efterhand med ett bildbehandlingsprogram.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Fyra egenskaper är särskilt viktigt för allt levande. Vilka?

A

Rörelse, förökning, tillväxt och reaktion på omgivningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur får heterotrofer energi och byggmaterial?

A

Heterotrofer får sitt byggmaterial och sin energi från organiska ämnen som de äter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur får autotrofer energi och byggmaterial? Det samma med fotoautotrofer och kemoautotrofer

A

Autotrofer tillverkar själva sitt byggmaterial från luftens koldioxid och vatten. Energin får de från solljuset (fotoautotrofer) eller reaktioner med kemiska ämnen i omgivningen (kemoautotrofer).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad menas med cellandning?

A

Cellandning är när cellen frigör energi från organiska ämnen genom att de ingående grundämnena kol och väte förenar sig med syrgas till koldioxid respektive vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

En del organismer klarar sig utan syre. Hur får de energi för att leva?

A

Energi kan utvinnas utan syre genom jäsning hos t.ex. jästsvampar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilken organell (smådel i cellen) är viktigast för cellandning respektive fotosyntes?

A

Organellerna som deltar är kloroplaster (fotosyntesen) och mitokondrierna (cellandningen).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka grundämne är de vanligaste i levande organismer?

A

Vanligast är kol, väte, syre, kväve, fosfor och svavel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka fyra stora grupper av organiska ämnen (biomolekyler) förekommer i levande organismer, alltså i deras celler.

A

Kolhydrater, lipider, proteiner och nukleinsyror.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka små molekyler är grundenheterna i proteinmolekyler.

A

Aminosyror bygger upp proteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Människokroppen använder proteinerna till flera olika saker. nämna två viktiga, helt olika användningsområden.

A

Proteiner ingår i muskler, hud, naglar och hår. Dessutom är enzymer, antikrop-
par och transportmolekyler som t.ex. hemoglobin, proteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka ämnen räknas till lipiderna, och varför?

A

Till lipiderna räknas ämnen som inte löser sig lätt i vatten t.ex. fetter, fosfolipi-
der, karotenoider och steroider.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka lipider används som energiföråd?

A

Fetterna fungerar bl.a. som energiförråd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka lipider bygger upp grunden i cellmembranet?

A

Cellmembranet består till största delen av fosfolipider.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilken kolhydrat är vanligast som energilager i växter

A

Oftast används stärkelse – långs spiralformade kedjor av glukosmolekyler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilken kolhydrat är viktigast för att bygga upp växternas cellväggar?

A

Cellulosa – raka kedjor av glukos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilka organismer har prokaryota celler?

A

Bakterier och arkéer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad menas med eukaryoter? Nämn några kända organismer som ingår i denna grupp

A

Organismer som har celler med cellkärna. Hit hör djur, svampar, växter och många olika mer enkelt uppbyggda organismer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Nämn tre skillnader mellan djur- och växtceller

A

Djurceller har ingen cellvägg och högst en liten vakuol. Växtceller har cellvägg, ofta en stor vakuol och dessutom kloroplaster (eller olika andra typer av plasti-
der).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vilka två viktiga delar ingår alltid i ett virus

A

Ett proteinhölje och inuti detta en nukleinsyra, antingen DNA eller RNA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad behöver virus alltid för att föröka sig

A

Någon typ av levande cell, som viruset kan ”kapa”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad upptäckte Friedrich Miescher på 1800-talet?

A

Friedrich Miescher upptäckte ett ämne som varken var protein, kolhydrat eller lipid – alltså DNA. Man förstod dock inte då vilken funktion ämnet hade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

När hade man kartlagt DNA-molekylens struktur?

A

År 1953 publicerades den första beskrivningen av DNA:s struktur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Hur skiljer sig DNA-molekylens uppbyggnad från RNA-molekylens?

A

Både DNA och RNA är uppbyggda av nukleotidkedjor men DNA är en dubbelspi-
ral, RNA är en enkel kedja. Kvävebaserna A, T, G, C bygger upp DNA, men hos RNA är T utbytt mot U. Sockerarten i DNA är deoxiribos, men i RNA är det ribos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vilka tre huvudsakliga delar bygger upp en nukleotid

A 
Fosfat, socker och en kvävebas bygger upp en nukleotid. Hos DNA är sockerar-
ten deoxiribos (hos RNA ribos). Kvävebaserna är i DNA adenin, tymin, guanin och cytosin. RNA har uracil i stället för tymin.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Nämn tre olika typer av RNA

A

mRNA, tRNA och rRNA är de viktiga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

hur ser uppbyggnaden och strukturen ut hos ett protein?

A

Proteinet består av hundratals aminosyror kopplade till en lång kedja. Kedjan är sedan ihopveckad på ett för proteinet speciellt sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad kallas det när DNA gör en kopia av sig själv

A

Replikation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vilken roll spelar DNA-polymeras

A

DNA-polymeras fogar samman nukleotiderna i den nya DNA-kedjan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad menas med systerkromatider

A

Efter kopieringen hänger de två DNA-dubbelspiralerna ihop, och de kallas då för systerkromatider. Detta syns i mikroskop i början av celldelningen, då DNA-ked-
jorna har veckats och därmed blivit korta och bredare än annars.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Beskriv kortfattat proteinsyntesen

A 
DNA ”läses av” och det byggs upp en mRNA sträng (transkription). Innan den transporteras ut ur cellkärnan klipps det bort stycken som inte behövs  (introner) – mRNA blir ”trimmat”. mRNA transporteras därefter till cytoplas-
mans ribosomer (uppbyggda av bl.a. rRNA) där det fungerar som mall för sammansättningen av aminosyrorna till det färdiga proteinet (translation). Aminosyrorna transporteras till ribosomerna med hjälp av tRNA.
40
Q

Vad är den för skillnad mellan nonsens-DNA och introner

A

Nonsens-DNA finns mellan generna, medan introner finns inom generna.

41
Q

Vad menas med den genetiska koden

A

Den genetiska koden är de tre kvävebaserna på mRNA (kodonet) som motsvarar en bestämd aminosyra.

42
Q

Vilken är skillnaden mellan kodon och antikodon

A

Kodon är tre kvävebaser på mRNA, och antikodon är motsvarande tre kvävebaser på ett speciellt ställe på tRNA.

43
Q

Hur får ett protein sin speciella egenskap

A

Ett protein får sin speciella egenskap främst genom sin veckning, som i sin tur beror på aminosyrornas ordningsföljd.

44
Q

Vad menas med en genreglering

A

Genreglering innebär att vissa gener är aktiva, andra passiva, vid bestämda till-
fällen. På så vis differentieras celler – de utvecklas alltså till olika celltyper.

45
Q

Vilken roll har histonerna?

A

Histoner är proteiner som DNA-molekylen är bunden till. I en kromosom är DNA-molekylen upplindad på histoner.

46
Q

Vad menar man med en individs genom?

A

Man menar individens totala DNA i cellen.

47
Q

När sker mitos respektive meios?

A

Mitos innebär ”vanlig” celldelning, och den sker i kroppens alla celler. Meios sker bara i könsorganen, vid bildandet av könsceller. Meios kallas även för reduktionsdelning.

48
Q

Vad sker i mitosen mellan faserna metafas och anafas?

A

De båda systerkromatiderna skiljs åt

49
Q

Vad finns det för fördelar och nackdelar med könlös förökning?

A

Fördelarna är bl.a. att det går snabbt och är energisnålt. Nackdelarna är att det inte blir någon genetisk variation och alla individer kan då lätt slås ut, t.ex. av ett virus.

50
Q

Förklara begreppen homologa kromsomer samt haploid respektive diploid kromosomuppsättning

A

Homologa (homo = lika) kromosomer är de kromosomer som ingår i ett kromosompar. I mikroskop ser de likadana ut. Celler med haploid kromosomuppsättning (n) har endast en av kromosomerna i kromosomparet. Hos bl.a. människan
är det bara så i könscellerna. Den befruktade äggcellen har däremot båda kromosomerna i det homologa kromosomparet, vilket även uttrycks som att den har diploid kromosomuppsättning (2n).

51
Q

Hur många celldelningar är det i mitosen respektive meiosen

A

Mitosen har en och meiosen två.

52
Q

När i livet bildas kvinnors respektive mäns könsceller?

A

Hos kvinnor under fostertiden och hos män först under tonåren. Kvinnor har två likadana könskromosomer, XX, medan män har en X- och en Y-kromosom.

53
Q

Hur skiljer sig vanligtvis mäns och kvinnors kromsomuppsättning?

A

Kvinnor har två likadana könskromosomer, XX, medan män har en X- och en Y-kromosom.

54
Q

Vilken roll har SRY-genen

A

SRY-genen sitter normalt på Y-kromosomer och den genen styr könsutvecklingen till manligt kön.

55
Q

Vad innebär en mutation för själva arvsmassan

A

En mutation innebär att själva arvsmassan plötsligt förändras.

56
Q

När kan en mutation bli ärflig

A

När mutationen sker i en könscell.

57
Q

Vad kan orsaka en mutation?

A

Orsaken kan vara att cellens reparationssystem inte har fungerat när ett slumpartat fel har skett under replikationen. Även yttre påverkan som strålning och vissa kemikalier kan orsaka mutationer.

58
Q

Vad menar man med att mutationer har drivit evolutionen

A

I och med mutationer får vi genetisk variation (som sedan kan ”prövas” i naturen, dvs. det sker en selektion).

59
Q

Vilka typer av genmutationer finns det

A

Det finns tre typer av genmutationer: enstaka baser byts ut, en bas läggs till eller en bas tas bort.

60
Q

Vad menas med en tyst mutation?

A

En mutation som inte förändrar någon funktion.

61
Q

I vilka gener blir effekterna av en mutation mer dramatisk

A

I de gener som styr någon viktig aktivitet i cellen.

62
Q

Hur fungerar cellens reparationsberedskap?

A

Reparationsmekanismen bygger på att det finns en andra halva av DNA-kedjan, med den rätta informationen. Enzymer kan då reparera med denna halva som mall.

63
Q

Vilka kromsommutationer brukar man tala om?

A

Man talar ofta om följande typer av kromosommutationer: en fördubbling av kromosomantalet, en extra kromosom, en kromosom för lite, samt att en del av en kromosom fattas eller har flyttat över till en annan kromosom.

64
Q

När kan ett avvikande kromsomantal uppstå?

A

Ett avvikande kromosomantal uppstår alltid i samband med någon störning vid celldelningen.

65
Q

Hos vilka organismer är det vanligt med fördubblat kromsomantal?

A

Hos växterna.

66
Q

Vad betyder syndrom?

A

Det betyder ”en samling olika symptom”. Ofta visste man från början inte den underliggande orsaken.

67
Q

Beskriv kortfattat Turners, Klinefeters, downs och cri du chat-syndromen

A

Turners syndrom (endast en X-kromosom): korta flickor som inte utvecklas till kvinnor.

Klinefelters syndrom (XXY): män med kvinnliga drag som har antydan till bröst. Dåligt utvecklade könsorgan.

Downs syndrom (tre av kromosom 21 = trisomi 21): obalans i genprodukterna leder bl.a. till anrikning av väteperoxid, som är skadlig för cellerna. Personer med Downs syndrom får ett karaktäristiskt utseende och ett visst mått av han-
dikapp.

Cri du chat (förlust av en bit av kromosom 5): missbildningar av bl.a. struphuvudet orsakar ett kattliknande jamande när barnet skriker.

68
Q

Hur kan cancer uppstå?

A

Cancer kan uppstå när det sker en mutation som leder till ändrad genaktivitet, så att cellen förökar sig ohämmat.

69
Q

Vad menas med klassisk genetik?

A

Den äldre typen av genetisk forskning. Den bygger främst på korsningsförsök, hos människan släktforskning, och man utnyttjar statistiska metoder för att dra slutsatser om hur egenskaper ärvs.

70
Q

Varifrån kommer uttryck som tex blodsband

A

Innan man förstod hur egenskaper ärvs trodde man att blodet från föräldrarna blandades i den nya avkomman.

71
Q

Vad drev mendel till att forska om ärflighet?

A

Europa var ofta drabbat av hungersnöd, och det behövdes metoder för att få fram större skördar och djur som växer snabbare. Mendel ville lösa problemet.

72
Q

Vad kom mendel fram till`

A

Mendel kom fram till att egenskaper i regel ärvs var för sig, att varje egenskap har två ”partiklar” och att könscellerna endast har en av dessa ”partiklar”.

Dessutom fann han att om man korsar två individer som skiljer sig år i mer än en typ av egenskap, kan man få nya kombinationer.

73
Q

Hur reagerade andra biologer på mendels resultat?

A

Man (forskarvärlden) förstod inte Mendels resultat förrän 34 år efter det att han hade publicerat dem.

74
Q

beskriv forskaren T.H Morgans betydelse

A

T. H. Morgan var med och lade grunden till den klassiska genetiken, särskilt genom forskning på bananflugor.

75
Q

Varför är bananflugor och ettåriga växter tacksamma organismer att använda i genetisk forskning?

A

De förökar sig snabbt och får stor avkomma. På så vis får man, relativt snabbt, resultat med gott statistiskt underlag.

76
Q

Förklara följande begrepp:

Locus, allel, homozygot, heterozygot, genotyp, fenotyp, uttrycks, klyvningstal, koppade gener och autosomal kromosom

A

Begrepp:

locus = genens plats på kromosomen

allel = genvariant

homozygot = en individ har likadana alleler för en viss egenskap (dvs. samma genvariant i båda kromosomerna)

heterozygot = en individ har olika alleler för en viss egenskap (dvs. olika genvarianter på en viss plats i resp. kromosom i paret)

genotyp = de arvsanlag en individ har för en viss egenskap.

fenotyp = den egenskap som visar sig, alltså uttrycks, hos en individ

uttrycks = egenskaper som visar sig

klyvningstal = det matematiska förhållandet mellan de egenskaper som visar sig.

kopplade gener = gener som finns i samma kromosom.

autosomala kromosomer = alla kromosomer utom könskromosomerna.

77
Q

Vad menas med dominanta respektive recessiva alleler?

A

Dominanta alleler är sådana som uttrycks i enkel uppsättning, medan recessiva alleler endast uttrycks i dubbel uppsättning.

78
Q

Vad är skillnaden mellan en monohybrid respektive dihybird korsning

A

När man gör korsningsförsök där man endast följer en egenskap talar man om monohybrid korsning, medan man i en dihybrid korsning följer två egenskaper.

79
Q

Vad innebär intermediär nedärvning?

A

Intermediär nedärvning kallas det när två olika alleler för samma egenskap (gen), deltar i uttrycket. De är alltså med och bestämmer egenskapen båda två.

80
Q

Vilken blodgrupp har personer som äver allelerna AA, A0 samt AB

A

De två första personerna tillhör blodgruppen A och den tredje blodgruppen AB.

81
Q

Vad menas med kopplade gener?

A

Det är gener som har sin placering (locus) på samma kromosom.

82
Q

Vad är en överkorsning och när kan det uppstå en sådan?

A

Överkorsningar sker i meiosen då de homologa kromosomparen ligger intill varandra (i metafas I). Då kan det hända att kromosomerna krokar i varandra och byter kromosomdelar.

83
Q

Vad kan man använda data om överkorsning till?

A

Överkorsningsexperiment används till att få fram genkartor, dvs. reda ut var på kromosomen olika gener finns.

84
Q

Ge exempel på hur miljön kan påverka en egenskap

A

Pälsen på en siamesisk katt är mörkare på tassarna där kroppstemperaturen är lägre.

85
Q

Vad menas med pleiotropi, polymera gener respektive epistasi?

A

Begrepp:
pleiotropi = en gen påverkar flera egenskaper
polymera gener = flera gener påverkar en egenskap
epistasi = en gen påverkar helt andra gener

86
Q

Vad avgör SRI genen?

A

Den gör att fostret får manligt kön.

87
Q

I vilka fall drabbas män mer av dåliga alleler?

A

Män drabbas hårdare än kvinnor av dåliga recessiva alleler i X-kromosomen eftersom män inte har en ytterligare X-kromosom som kan ha en ”frisk” allel.

88
Q

I vilka fall drabbas kvinnor mer av dåliga alleler?

A

Kvinnor drabbas dubbelt så hårt som män av dåliga dominanta gener i X-kromosomen, eftersom kvinnor har två X-kromosomer.

89
Q

Vad menas med X-kromatin och vilka har detta?

A

Hos däggdjurshonor har det visat sig att den ena av de två X-kromosomerna är inaktiv (vilket syns som s.k. X-kromatin i mikroskop). Det förefaller vara en slumpmässig inaktivering av den ena X-komosomen, och den här inaktveringen sker tidigt i fosterutvecklingen.

90
Q

Förädling av växter och djur sker oftast genom urval. Vad menas?

A

Man väljer ut växter eller djur med önskade egenskaper och korsar dem med varandra. Avkomman prövas sedan för de olika egenskaperna och förhoppningsvis finns det då individer med de önskade egenskaperna.

91
Q

Ge exempel på en förädlad växt och ett förädlat djur

A

De former av höstvete man nu odlar är en förädlad sort. Samma sak gäller de varianter av kor, hästar och hundar som vi använder. De är exempel på förädlade raser.

92
Q

Varför är det viktigt med genbanker

A

För att säkra egenskaperna från de gamla växtsorterna sparar man dem som frön eller ibland sticklingar resp. knölar (om det är fråga om en värdefull klon).

Individer från genbankerna kan sedan utnyttjas vid nytt förädlingsarbete.

93
Q

Vilk<a problem kan det bli vid intensiv växtförädling?

A

Det blir liten genetisk variation, vilket gör växten känslig för t.ex. sjukdomar och miljöförändringar.

Ofta krävs stora mängder bekämpningsmedel och handelsgödsel, vilket är belastande för miljön. Fattiga jordbrukare har inte råd.

94
Q

Varför är det enklare med förädling av växter än djur?

A

Det är enklare med växtförädling än djurförädling bl.a. för att man kan arbeta med betydligt fler växtindivider än djurindivider. Dessutom har växter oftast kortare generationstid.

95
Q

Hur har man fått fram rasen Belgian Blue?

A

Genom traditionell avel där man utnyttjat en mutation som ger dubbel muskelmassa.

96
Q

När kan man behöva medicinskgenetisk rådgivning

A

Medicinsk genetisk rådgivning kan behövas om en ärftlig sjukdom finns i släkten (ibland t.o.m. i båda föräldrarnas släkter).

Biologi 1 hösttermin (DNA & Gener) (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions