Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi 1 hösttermin (DNA & Gener) > Alla frågor > Flashcards

Alla frågor Flashcards

You may prefer our related Brainscape-certified flashcards:
Biology 101 flashcards
1
Q

Så här ska du göra för att testa en teori:

A

frågeställning, hypotes, undersökning, resultat, slutsats

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

För att något ska räknas som en levande organism måste de ha:

A

en ämnesomsättning, förmåga att växa, fortplanta sig och reagera på omgivningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ungefär hur många människor har vi människor

A

10^14 st celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ge exempel på heterotrofer

A

människor, djur, svampar och många bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är heterotrofer

A

Behöver mat (delar av andra levande organismer, både djur och växter) för att få den energi och byggmaterial de behöver för att leva. Vatten och olika mineralämne är det enda livsviktiga oorganiska vi behöver få i oss.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge exempel på autotrofer

A

Växter mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge exempel på kemoautotrofer

A

En del bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är autotrofer

A

Kan tillverka energirika föreningar ur enkla molekyler så som koldioxid och vatten. Processen när autrotrofer (växter, alger och blågröna bakterier) bygger energirika ämnen från koldioxid, vatten och solenergi kallas fotosyntesen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är kemoautotrofer

A

Får sin energi istället från någon oorganisk kemisk reaktion. De kan tex göra om CO2 till socker och andra organiska ämnen. De behöver varken det vi kallas mat eller solljus för att överleva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är fotosyntesen?

A

koldioxid + vatten + ljusenergi, kemiskenergi (som ATP) –> Syre och glukos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är cellandningen?

A

Syre + kolhydrater –> koldioxid + vatten + energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förklara cellandningen

A

Cellandningen omvandlar kemisk energi i socker och syre till kemisk energi i ATP.
Cellandningen består av delprocesserna glykos, citronsyracykeln, elektrontransportkedjan och oxidativ fosforylering. Glykosen sker i cytosolen medan de andra delprocesserna sker i mytokondrien.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Förklara fotosyntesen

A

Fotosyntesen sker i kloroplasten medan det är klorofyllet som absorberar solljusets energi. Även gröna växter utan tillgång till solljus absorberar syre och avger koldioxid i små mängder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka grundämne byggs vi upp av?

A

Syre, Kol, väte + kväve (främst i aminosyror), fosfor (ingår i DNA och RNA) och svavel (vissa aminosyror)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

De fyra kemiska föreningar vi består av är

A

Proteiner
Lipider (fetter mm)
Kolhydrater
Nukleinsyror (DNA och RNA)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är prokaryota celler?

A

Bakterier utan kärnor dvs inga cellkärnor. Deras DNA ligger fritt i cellen och är encelliga. Ribosomerna är lite mindre i prokaryota celler. Den totala mängden DNA är mycket mindre, däremot utnyttjas den mer effektivt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är eukaryota celler?

A

Växt- och djurceller, svampar. Finns både encelliga (jäst) och flercelliga. Gemensamt för alla eukaryoter är cellkärnan (där all DNA är samlad), större ribosomer och ett stort antal olika slags organeller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Cellmembran

A

Gränsen mellan omgivningen och cellens inre värld. Det styr vilka ämnen som kan passera och gör så att cellen får en egen kemisk miljö (dvs livprocesserna är beroende av det som händer utanför cellen, som en egen liten bubbla).

Byggs till största del upp av lipider (främst fosfolipider). För att klara de här uppgifterna har cellmembranet olika typer av proteiner inbäddade mellan fosfolipiderna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Cellplasma/cytoplasma

A

Cellinnehållet mellan cell- och kärnmembran. Cytoplasma är en trögflytande vätska som till största del består av vatten. I den geléliknande vätskan finns bla salter, näringsämnen och proteiner. En del av dessa proteiner är enzymer som jobbar med att bryta ner eller bygga upp näringsämnen (det är i cytoplasman transporteringen sker).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Kärnmembran

A

Kärnmembranet är dubbelmembran som omger cellkärnan i eukaryota celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Cellkärna

A

Där cellens DNA finns (i eukaryota celler). Det är här kromosomerna finns och där replikation och transkription av DNA:et sker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Mitokondrier

A

Mitokondrierna fungerar som cellens kraftverk; cellandningen sker här. Var ursprungligen en bakterie. Mitokondrien har ett eget DNA skiljt från våran 46 kromosomer. Den ärvs endast av modern då sperman inte kan hålla den. Det betyder att den ärvs direkt från modern och ändras inte såvida det inte sker en mutation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Kloroplaster

A

De celldelar (organeller) i växtceller där fotosyntesen sker rum. Finns alltså endast i växtcellerna. Den sköter fotosyntesen med hjälp av klorofyll.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Endoplasmatiskt nätverk (även kallat ”er” alt. nätverk)

A

Består av ett stort antal veck av tunna membran i cellens cytoplasms. Den är både slätt/strävt. Där det är strävt sitter ribosomerna. Nätverket sköter transporter inne i cellen. De sköter bildning av fetter, levern (avgiftning), kalcium joner lagras där.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Ribosomer

A

Kroppens proteinfabrik. Det är ribosomerna (i cellernas cytoplasma) där proteiner bildas. Det är i ribosomen transaktionen sker (där proteiner byggs upp genom att aminosyror fogas samman till långa kedjor).

Ribosmomerna sitter dels lösa i cellen och fast i det endoplasmatiska nätverket. Alltså är de olika lättillgängliga. Alla ribosomer kan tillverka alla sorters protein. Det som bestämmer vilket protein som ska bildas är vilket tRNA som kommer dit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Peroxisom

A

Finns i många eukaryota celler. I leverceller deltar proxisomer i avgiftningsprocesser. Tar även hand om skadliga varianter av syre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Golgiapparat

A

En mellanlagringsstation där proteiner bearbetas och sorteras, då de snart behövs men ej direkt. Lite som en förpackningscentral.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Lysosom

A

Jobbar med att bryta ner restprodukter genom att använda sig av enzymer med förmåga att bryta ner organiska ämnen. Bryter ner bla proteiner, bakterier mm. När cellen blir för gammal hjälper dem till med programmerad celldöd (självmord).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Cellskelett

A

Är ett nätverk av trådlika proteinkomplex. Finns i Eukaryota celler.

Det är uppbyggt av tre olika komponenter; Mikrotubuli, mikrofilament och intermediärfilament (Ingrid nämnde bara mikrofilament).

Mikrofilamentet är viktigt för cellernas rörelse mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vakuol

A

När man glömmer att vattna. Cellen krymper ihop Kan fyllas igen och hjälper till att hålla stadgan. Tryckreglering och lagring av näring osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad står DNA för

A

Deoxiribonukleinsyra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är DNA uppbyggt av?

A

Är uppbyggt av nukleotider som består av: kvävebaser (A,T,G,C), socker (deoxiribos) och fosfat. Varje nukleotid består av en kvävebas, en socker och en fosfat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vilka baser binder till DNA

A

A-T & C-G

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad för funktioner har DNA?

A
  • Lagring av information (inte endast bara proteiner. Vi vet fortfarande inte all information den innehåller)
    kopieras vid celldelning
  • ”recept” för proteintillverkning
  • genreglering (styra vilka gener som är aktiva när)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad står RNA för?

A

ribonukleinsyra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad är RNA uppbyggt av?

A

Uppbyggt av nukleotider som består av: kvävebaser (A,U,C,G), socker (ribos) och fosfat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Det finns flera olika typer av RNA, främst:

A

mRNA (budbärar-RNA) - Fungerar som en mall inom proteinsyntesen. mRNA kopierar den del av DNA:et som ska utnyttjas i cellen. Sedan förs det ut ur cellkärnan till ribosomerna.
rRNA (ribosomalt-RNA) - bygger upp själva ribosomerna
tRNA (transfer-RNA) transporterar aminosyror till ribosomerna. Där i ribosomerna fogas de sedan ihop till proteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

mRNA och tRNA har vad i form av tre stycken kvävebaser som ska passa ihop

A

kodoner/antikodoner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Var finns gener och vad är deras uppgift?

A

På varje DNA-molekyl finns ett bestämt antal gener. Varje gen motsvarar ett slags protein som cellen behöver för ett visst syfte. När cellen behöver detta protein ger DNA:et order i cellen via RNA.

40
Q

Både DNA och RNA är stora molekyler som lagrar information. Vad är skillnaden mellan dem?

A

DNA:et är mer komplext och större än RNA:et. Båda är uppbyggda av nukleotider med en ryggrad av fosfat och socker. Sockret i DNA:et är dexiribos medan ribosomerna har ribos istället (dexiribos har en syreatom mindre).

I DNA finns tymin (T) istället för RNA:ets uracil (U). Alltså är DNA: ATCG och RNA: AUCG.

DNA förekommer nästan alltid som två kedjor av nukleotider (och är i princip varandras spegelbilder) medan RNA:et är enkelsträngat.

Orsaken varför informationen är lagrat i DNA och inte RNA är för att DNA:et är stabilare. RNA går lättare i sönder och är skörare. Självklart är det olika för olika sorters RNA men alla har i regel kortare liv.

41
Q

Beskriv avskrivningen i proteinsyntes

A
  • RNA-polymeras fäster sig vid startfrekvenser (AUG) i DNA:
  • Snurrar uppkedjorna, fogar in fria-nukleotider.
  • Så fort RNA-polymeras når en viss stoppfrekvens vet de att de ska sluta.
  • Introner klipps bort så att ett trimmat RNA bildas (detta steg gäller endast hos eukaryoter)
  • mRNA transporteras ut ur cellkärnan och till ribosomerna där translationen sker.
42
Q

Beskriv translationen i proteinsyntes

A

tRNA transporterar aminosyror till ribosomerna
Antikodonet på tRNA kopplas ihop och protein bildas
Sedan åker nästa tRNA och kopplar ihop sig med den aminosyra som ”passar ihop” med den.

43
Q

Beskriv dna replikationen

A

Kopierar hela DNA kedjan.
DNA-strängarna delar sig med hjälp av helikas
DNA-polymeras fogar samman fria nukleotider (som är fritt flytande i cellkärnan( så att det byggs upp en ny sträng som är komplementär till den äldre strängen).
Detta resulterar i två stycken strängar som är identiska till den förra (såvida ingen mutation sker)

DNA:et är fyllt av flera veck i veck etc. Det är just pga att DNA:et är så hårt ihop-packat det kan vara 2 m långt. Men däremot är det inte hårt packat på en fin rad hela tiden, utan endast under en väldigt liten tid. Annars skulle enzymerna inte kunna komma åt DNA:et.

44
Q

Varför är kan DNA vara så långt som det är?

A

DNA:et är fyllt av flera veck i veck etc. Det är just pga att DNA:et är så hårt ihop-packat det kan vara 2 m långt. Men däremot är det inte hårt packat på en fin rad hela tiden, utan endast under en väldigt liten tid. Annars skulle enzymerna inte kunna komma åt DNA:et.

45
Q

Vad bildas kromosomer av?

A

DNA och protein

46
Q

Var sitter generna?

A

På kromosomerna

47
Q

Har eukaryota celler flera DNA-dubbelspiraler? Vad är dessa spiraler bundna till?

A

Eukaryota celler har alltid flera DNA-dubbelspiraler. Varje DNA-dubbelspiral är bunden till proteiner, bla histoner

48
Q

Var måste organismer göra för att kunna växa och föröka sig?

A

För att organismer ska kunna växa och föröka sig måste cellerna dela på sig så att de bli fler.

49
Q

På vad för två sätt kan cellerna dela sig?

A

Mitos (asexuell produktion) & meios (sexuell förökning).

50
Q

Cellerna delar inte på sig hela tiden, utan de har andra uppgifter utöver det (annars är det cancer). Vad kallas det stadiet då inget händer ur cykelperspektiv?

A

Deras vanliga uppgifter kallas G0 stadiet

51
Q

Uppge de olika stadierna (och vad som händer) under celldelning

A

(G0 - vanliga sysslorna)
G1 - tillväxt (Det första cellen behöver göra är att lägga horst, skaffa delar för att skapa en ny cell. Då börjar den växa. Det är inte bara DNA:et som behöver fördubblas utan celler, proteiner osv. Efter detta bygger den upp sitt DNA).
G2 - Reparation och kontroll, allt innan hit kallas interfas (kollar så att allt gått rätt, fixar det som gått fel osv).
M - Kromosom separation, celldelning (detta kallas mitos). (En ny cell skapas, celldelningen sker).

52
Q

Vad är mitos?

A

Alla celler delar sig (reproducerar) likadant förutom könscellerna (meios). Alltså är de diploida celler.

53
Q

Vad är diploida celler?

A

Exakta kopior från modercellen

54
Q

Uppge de olika stadierna (och vad som händer) under mitos

A

Profas - De har satt ihop sig i sina kromosomer. Det är här de blir synliga. Nukleonen har löst upp sig.
Metafas - Kromosomerna radar upp sig (dock inte i ordning). Här är kromosomerna likadana dvs grön, blå osv.
Anafas - Kromosomparen (två blåa, två gröna osv) delar sig på var sitt håll.
Telofas och cytokines - Det börjar bildas en cellvägg mellan dem. DNA:et är fortfarande fritt i cellen. Sedan återbildas kärnväggen nukleus och två nya celler skapas (interfas igen).

55
Q

Vad är meios?

A

Sexuell förökning. 23 kromosomer från pappan, 23 kromosomer från mamman (sammanlagt 46 st)
Väldigt viktigt för den genetiska variationen. Meiosen sker endast i de inre könsorganen (hos mannen i tonåren hos kvinnor redan under fosterstadiet).

56
Q

Vad är processen för meios?

A

Samma process som mitosen med enstaka skillnader. I metafasen radas de upp två och två istället för en och en (dvs två par istället för ett par). Resultatet av detta är 4 st celler med hälften så mycket celler som modercellen.

57
Q

Vad ger mitosen (haploida/diploida celler)

A

Mitos —> 2 diploida celler

58
Q

Vad ger meiosen (haploida/diploida celler)

A

Meios —> 4 haploida celler

59
Q

Har växter mitos eller meios? Ge exempel på en asexuell förökning

A

Växter har både asexuella och sexuella förökningar. Jordgubbsplantor som sprids är ett exempel på en asexuell förökning.

60
Q

Vad är den största skillnaden mellan mitos och meios

A

Mitos är vanlig celldelning som leder fram till två identiska diploida celler. Meios resulterar i fyra haploida (halverat antal kromosomer) könsceller.

61
Q

Hur många kromosomer har människan?

A

Människan har 46 st kromosomer, 22 st par + två stycken som bestämmer könet på personen.

62
Q

Vad är överkorsning?

A

Två stycken homologa kromosomer byter plats med varandra

När kromosomerna lägger sig bredvid varandra ”kramas” de och kan i vissa fall byta delar med varandra (dvs byta plats). Detta går i och med att de är homologa. Det är tack vare detta händer vi har så stor genetisk mångfald/spridning i världen.

63
Q

Vad är en mutation?

A

Mutation betyder plötslig förändring i arvsmassan.

64
Q

Vad är det för skillnad mellan en mutation i en kroppscell och en könscell?

A

Mutation i kroppscell - Påverkas endast individen (fel under mitosen)
Mutation i könscell - Går i arv till avkomma och följande generationer (fel under meiosen).

65
Q

Vad finns det för mutagener?

A

Strålning (radioaktiv strålning, UV strålning)
Kemikalier
Miss i reparationssystemet (vanligt speciellt vid äldre ålder)
Felkopiering vid DNA-replikationen

66
Q

Vad är en genmutation?

A

En genmutation är att det blir fel baspar, tex A parar sig med C (genen påverkas av detta).

67
Q

Vad är följderna till en genmutation?

A

En bas bytas ut mot en annan. De kodar för samma aminosyra dvs ger ingen (/väldigt liten) förändring.
Tex TTA och TTG kodar båda för leocin. Då blir det ingen skillnad då det är samma aminosyra bara olika kodningar. Alltså sker ingen förändring.

Det nya paret kodar för en annan aminosyra

Antingen är den nya aminosyran väldigt lik (liten skillnad i den kemiska strukturen), de funkar nästan lika bra. Den kan även fungera bättre <— evolutionen

Eller så kan paret koda för en helt olik aminosyra vilket leder till att proteinet får helt fel struktur. Fungerar sämre eller inte alls.

En bas försvinner/en extra bas fogas in (frameshift mutation).
Här påverkas inte bara just den aminosyran som försvinner/dyker upp. Alla efterföljande syror kommer att påverkas (dominoeffekt). Detta gör så att mutationen kanske inte överlever (Detta behöver dock inte påverka hela individen, endast just denna cell (beroende på vilken cell och vilken gen det handlar om)).

68
Q

Ge exempel på sjukdomar som beror på mutationer

A

Galna kosjukan - Felvecklade celler
Sickelcellameni - Om aminosyrorna ej är lika överhuvudtaget
Turners syndrom - Endast en x-kromosom. Blir till en tjej som inte kommer att utvecklas normalt.
Kattskrik syndromet - Struphuvudet utvecklas inte normalt (låter som kattskrik när de talar).

69
Q

Varför kan folk få cancer?

A

Cellerna har förmåga att reparera en del DNA-skador. Speciella enzymer kan skära bort en skadad kvävebas, andra kan sätta in en ny, korrekt bas. Defekter i denna reparationsmekanism kan leda till cancer.

Alt. Misslyckelse med reparationen av eventuella felaktighet bland celler. Detta kan leda till uppkomst av tumörer dvs att cellerna börjar att dela sig och växa okontrollerat. Mutationer i p53-genen leder ofta till uppkomst av cancer.

70
Q

När uppstår kromosom mutationer?

A

Det uppstår vid celldelningar

71
Q

Vad leder kromosom mutationer till?

A
  • Fördubbling av kromosomantalet
    Extra kromsom
    En kromosom saknas eller en bit har flyttats till en annan kromosom.
72
Q

Under vilka omständigheter kan man överleva en kromosom mutation? Kommer personen ha några bestående men av detta?

A

De enda tillfällena vi överlever detta är då de allra minsta kromosomerna saknas/finns en extra.
Ett avvikande kromosomantal sker alltid i samband med celldelningen.

Kromosomavvikelser medför nästan alltid något slags handikapp. Skälet till att en extra kromosom ger ändrade egenskaper hos individen är att det blir obalans mellan genprodukterna under individens utveckling.

73
Q

Sjukdomar som beror på avvikelser i antalet könskromosomer

A

Turners syndrom (bara en x-kromosom) - Föds som flickor, men utvecklas i manlig riktning då de även ha en Y-kromosom. Flickorna förblir korta och mognar inte till kvinnor (såvida de inte får hormonbehandling).
Klinefelters Syndrom (XXY) - oftast killar. Väldigt androgyna, liten penis, underutvecklade testiklar (=svårt att få barn).
Downs syndrom även s.k trisomi 21 (en extra x-kromosom) - Har ofta en karaktäristiskt utseende och ett visst förståndshandikapp.
Total förlust av x-kromosom - Man överlever ej detta.

74
Q

Vad är telomerer för något?

A

Längst ut i en kromosom sitter en ”mössa”. Dessa är telomerer. Det är en startfrekvens som är upprepad flera gånger. Denna telomer skyddar mot saker som skadar kromosomen. För varje celldelning minskar ”mössan” mer och mer. Det är därför tex äldre människor har större risk för cancer.

Telomererna är endast en av orsakerna varför cellerna åldras. Utöver dessa finns det massor av andra osäker (varav endast några få är upptäckta).

75
Q

Vad är kryoteknik? Hur har den förbättrats än så länge?

A

Förr i tiden när man frös maten blev den inte alls lika god då det var fryskristaller som förstörde cellerna (gjorde så att de sprängdes). Numera har de förbättrat denna teknik. Genom att frysa saker tillräckligt snabbt bildas inte lika stora kristaller. Däremot om det ligger fryst för länge bildas kristaller ändå, detta problemet möter vi även inom kryotekniken. vi skulle tex inte kunna återuppväcka en fryst människa med dagens teknik.

76
Q

Vad kom Mendel fram till (klassisk genetik)

A

Mendel - en av förgrunds gestalterna inom klassisk genetik.
Han kom fram till att det inte är så att man är en exakt blandning av sina föräldrar. Då skulle våra syskon varit exakt lika och bokstavliga kloner av varandra (om man får exakt hälften från båda föräldrarna). Istället för att vara en blandning ärver man egenskaperna var för sig. Han tänkte sig att det måste vara någon sorts partikel som står bakom detta (vilket vi idag känner till som gener).

I vanliga celler måste det finnas två partiklar för varje egenskap.

Om man korsar två individer med exakt samma ”förutsättningar” kan man alltså få två helt olika kombinationer. Detta gäller allt liv som har liknande förökning (dvs människor, djur, växter osv). Vi är unika individer, vi har egenskaper inga av våra föräldrar har.

Innan hans upptäckter trodde folket att barnet var något sorts mellanting av föräldrarna. Man pratar fortfarande om fullblod, halvblod och kallblod bland till exempel hästar.

77
Q

Vilka två olika sorters kromosomer finns det?

A

En kromosom är antingen en ”vanlig” kromosom eller en könskromosom

78
Q

Vad kodar en gen för?

A

En gen kodar för ett protein

79
Q

Är en gen det samma som ett anlag?

A

Ja

80
Q

Nämn ett annat ord för genvariant

A

Allel

81
Q

Ungefär hur många gener innehåller en kromosom (hos människor)

A

Mellan 300-3000 st gener

82
Q

Vad är kopplade gener?

A

Gener som finns på samma kromosom.

83
Q

Vad är Locus?

A

Locus är genens plats på kromosomen

84
Q

Vad är en gen?

A

En gen är en del av DNA-molekylen. Genen innehåller information som för det mesta kodar för ett protein.

85
Q

Vad är diploida celler?

A

I diploida celler är kromosomerna homologa dvs parvis lika varandra

86
Q

Är alla generna likadana? Om inte, vad kallas dessa genvarianterna för en viss egenskap?

A

Generna kan vara något olika varandra, och de här genvarianterna för en viss egenskap kallas för alleler.

87
Q

Vad kallas det om en individ har två likadana alleler och två olika alleler?

A

Om en individ har två likadan alleler för en viss gen så är den individen homozygot för allelen. En individ med två olika alleler är istället heterozygot.

88
Q

Vad är en genotyp/fenotyp?

A

Med genotyp menas de arvsanlag en individ har för en viss egenskap. Fenotyper är istället de egenskaper som visar sig - man säger att egenskapen uttrycks hos individen. Det häller utseendet, och alla andra egenskaper.

89
Q

Vad är kopplade egenskaper för något?

A

Egenskaperna ärvs tillsammans, de är beroende av varandra. Sitter i samma kromosom dvs i ”ett paket”. Generna sitter nära varandra (bredvid varandra fysiskt) i själv kromosomen.

90
Q

Avgörs allt på grund av gener?

A

Allt avgörs inte på grund av gener utan en hel del är beroende av miljö/omgivningen. Trots att jag har gener för vissa saker behöver inte dessa alltid uttryckas. Omgivningen bestämmer vilka gener som slås på när.

91
Q

Hos vilket kön syns recessiva anlag mest?

A

Dominanta fel syns mer hos tjejer. Recessiva anlag visar sig mer hos killar.

92
Q

Vilket kön har störst chans att bli sjuk? (gener)

A

Killar då både dominanta och recessiva anlag visar sig mer hos killar

93
Q

Vad är pleiotropi?

A

Pleiotropi betyder att en gen kan påverka fler egenskaper hos individen. Tex är finns en typ av ärftlig avvikelse hos människor som leder till både ovanligt långa fingrar och tår samt närsynthet. Orsaken till detta är att cellerna inte kan skapa proteinet fibrillin.

94
Q

Vad för olika sorters växtförädling finns det?

A

Urval - Välja de bästa plantorna att odla vidare på.
Korsförädling - Korsa två plantor med olika bra egenskaper. Skapa den ultimata plantan. Kan också gå fel (mördar bi).
Genetik - Påverkar en gen direkt. Du kan även föra in gener från helt andra arter, de behöver inte ens vara besläktade.

95
Q

Vad är genbanker?

A

Där man samlar massor olika arter för att de inte ska försvinna. Brukar befinna sig på kalla platser tex Island.

96
Q

Vad är det negativa med monofält?

A

Nackdelen med monofält är att alla har exakt samma egenskaper dvs ingen är resistent. Om det då uppstår en insekt som förstör grödorna kommer allt att förstöras. För att undvika detta har vi genbanker. Dessa arter måste fortsätta att odlas upp med jämna mellanrum.

Biologi 1 hösttermin (DNA & Gener) (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions