Biologi: Ekologi

Question 1

ekosystem

Answer 1

Ett avgränsat område där man studerar samspelet mellan organismer och deras omgivning. Det kan vara området kring en stubbe, en damm, en skog, en havsvik eller planeten jorden. Organismerna som lever där är ofta beroende av varandra och påverkar varandra.

Question 2

producent

Answer 2

Organismer som kan bygga upp näringsämnen (sin egen mat) genom fotosyntesen. Näringskedjor startar alltid med dessa.

Question 3

konsument

Answer 3

Organismer som behöver äta för att få i sig näring, de kan inte tillverka sin egen mat. Konsumenter äter växter och/eller andra djur.

Question 4

rovdjur

Answer 4

Ett djur som jagar och äter andra djur.

Question 5

näringskedja

Answer 5

En förenklad modell av hur näring förs vidare i ett ekosystem. Ett exempel är:

Question 6

näringsväv

Answer 6

Flera sammankopplade näringskedjor som visar djur som äter olika saker.

Question 7

toppkonsument

Answer 7

Den organism som är högst upp i en näringskedja.

Question 8

nedbrytare

Answer 8

Bakterier, svampar, insekter, maskar och andra smådjur som bryter ned döda växter och djur samt spillning så att de enkla näringsämnena frigörs igen.

Question 9

ekosystemtjänster

Answer 9

De gratistjänster som naturen gör och som är till nytta för oss människor. Till exempel syreproduktion, pollinering av växter och luft- och vattenrening. Vi människor är helt beroende av dessa tjänster.

Question 10

förnybar resurs

Answer 10

Något som vi har nytta av och som hela tiden bildas på nytt. Solenergi, vindenergi, vågenergi och vattenkraft är exempel på förnybara resurser som ständigt fylls på.

Question 11

biologisk mångfald

Answer 11

Det finns många olika arter och stor variation i naturen och bland allt levande.

Question 12

klorofyll

Answer 12

Ett grönt ämne som finns i kloroplasterna. Det är detta ämne som gör det möjligt för växtcellerna att fånga in solenergin (och möjliggör därmed fotosyntesen).

På bilden ser du kloroplasterna i växternas celler.

Question 13

fotosyntesen

Answer 13

En kemisk reaktion där kloroplasterna omvandlar:
solenergi + vatten + koldioxid
till
druvsocker + syre

Begreppet fotosyntes betyder sammansättning i ljus (fotos = ljus och syntes = sammansättning)

Question 14

cellandning

Answer 14

Förbränning av näring som sker i cellerna och som frigör energi. Cellerna behöver även syre för att kunna utföra förbränningen.

1. Cellen tar in druvsocker och syre genom cellmembranet.
2. I mitokondrien sker den kemiska reaktionen cellandning, en förbränning som frigör energi.
3. I cellandningen bildas koldioxid och vatten som avges från cellen.

Denna kemiska reaktion som sker i cellerna är motsatsen till den som äger rum i fotosyntesen.

Question 15

Varför börjar alltid en näringskedja med en växt?

Answer 15

De är de enda organismerna som kan tillverka sin egen mat. Alla andra måste äta för att få i sig sin näring.

Question 16

kloroplaster

Answer 16

Där cellandning sker

Question 17

Hur får djur i sig näring och hur blir det till energi?

Answer 17

1. Haren äter energirik mat och andas in syre.
2. Maten går till tarmarna och syret till lungorna.
3. Maten omvandlas i tarmarna till druvsocker.
4. Syre och druvsocker förs med blodet ut till kroppens celler.
5. I cellernas mitokondrier reagerar syre och druvsocker i cellandningen så att det bildas energi samt vatten och koldioxid.
6. Koldioxid och vatten transporteras till lungorna och haren andas ut dem.

Question 18

Vad behöver djur energi till?

Answer 18

Energin som frigörs i cellandningen i våra celler används till att vi till exempel ska kunna:
- röra oss
- hålla oss varma (vår kropp ska ju alltid ha samma temperatur, runt 37 grader)
- reagera på sådant som händer runt omkring oss

Question 19

Vilka två ämnen behövs för cellandningen?

Answer 19

druvsocker (C6H12O6) + syre (O2)

Question 20

Vilka två ämnen bildas i cellandningen?

Answer 20

vatten (H2O) och koldioxid (CO2)

Question 21

Vad är druvsocker?

Answer 21

Detta ämne (kemiska förening) bildas i fotosyntesen. I växten omvandlas druvsockret till stärkelse och cellulosa som bygger upp växterna.

Question 22

Vad händer i bladet vid fotosyntesen?

Answer 22

1. Solenergi tas upp av det gröna färgämnet klorofyll som finns i cellernas kloroplaster.
2. Bladen tar upp koldioxid från luften genom sina klyvöppningar. Koldioxiden transporteras in i cellerna.
3. Vatten tas upp av växternas rötter och leds till bladen genom långa, smala rör och till sist in i cellerna.
4. I fotosyntesen tillverkas druvsocker som används i växtens egen cellandning och som byggmaterial i växten.
5. I fotosyntesen bildas också syre som delvis släpps ut från bladen genom klyvöppningarna, delvis används till växtens egen cellandning.

Question 23

Vad händer i växtcellen under fotosyntesen?

Answer 23

1. Solenergin tas upp av klorofyll som finns i kloroplasterna.
2. Cellen tar in vatten och koldioxid som i kloroplasterna omvandlas till druvsocker och syre.
3. En del av druvsockret och syret används i mitokondrier i växtcellens egen cellandning.
4. En annan del av druvsockret används som byggmaterial i växtcellen.
5. Resten av druvsockret transporteras till andra celler i växten där det används som byggmaterial eller reservnäring.
6. Det syre som växten inte växten behöver i sin cellandning släpps ut ur bladet genom klyvöppningarna.

Question 24

Vilka två ämnen behöver växterna för sin fotosyntes?

Answer 24

vatten (H2O) och koldioxid (CO2)

Question 25

Vilka två ämnen bildas i fotosyntesen?

Answer 25

druvsocker (C6H12O6) och syre (O2) Det bildas mycket mer syre än vad växterna behöver för sin egen cellandning och detta är toppen eftersom de då kan släppa ut den i atmosfären.

Question 26

Varifrån kommer energin som behövs till fotosyntesen?

Answer 26

Den kommer från solen.

Question 27

Vad är "stärkelse"?

Answer 27

Detta bildas i växten från druvsockret som bildades i fotosyntesen. Stärkelse är kolhydrater. Består av långa rader av druvsockermolekyler. Stärkelsen fungerar som en näringsreserv i växten. När vi människor äter växter kan våra kroppar bryta ner stärkelsen och omvandla den till druvsocker igen. Denna behövs för vår cellandning.

Question 28

Vad är "cellulosa"?

Answer 28

Detta bildas i växten från druvsockret som bildades i fotosyntesen. Cellulosa är kolhydrater. Består av långa rader av druvsockermolekyler. Cellulosa ingår i växtcellens cellväggar (de är hårda). När vi människor äter detta kallar vi det för fibrer. Vi kan inte bryta ner cellulosa (fibrerna) och få energi av det, men det är bra för våra tarmar.

Question 29

Förklara vad som menas med att "ämnen återanvänds mellan fotosyntes och cellandning".

Answer 29

Fotosyntesen har utförts i ett par miljarder år. Koldioxiden i luften har inte tagit slut trots att fotosyntesen behöver ny koldioxid hela tiden. Det beror på att organismerna (allt som lever) i sin cellandning hela tiden avger koldioxid som kommer ut i atmosfären. Syret har inte heller tagit slut trots att alla organismer hela tiden behöver syre för sin cellandning. Det beror på att syre hela tiden bildas i fotosyntesen och släpps ut i atmosfären. I fotosyntesen bildas också druvsocker som omvandlas till stärkelse och cellulosa, som bygger upp växterna. Djur, svampar och bakterier äter och bryter ner växter. De får då i sig stärkelse och cellulosa som de omvandlar till det druvsocker som de behöver för sin cellandning och som byggmaterial. Bilden visar hur de fyra olika ämnen koldioxid, vatten, syre och druvsocker återanvänds mellan fotosyntes och cellandning.

Question 30

Ge exempel på vad en växt använder druvsocker till.

Answer 30

Växten kan använda druvsockret till: - sin egen cellandning - spara det som en näringsreserv i form av stärkelse - använda det som byggmaterial i form av cellulosa

Question 31

Vad menar man med ordet "kretslopp"?

Answer 31

Man menar att något går runt, runt. I naturen pågår kretslopp av många olika ämnen, bland annat vatten, kol och närsalter.

Question 32

Vad är "närsalter"?

Answer 32

Det är ämnen som innehåller bland annat kväve, fosfor, kalium, järn och magnesium. Dessa är ämnen som alla organismer behöver för till sina celler. När organismerna (som har dessa ämnen i sig) dör och bryts ner, så övergår ämnena till en kemisk form som kallas salter, vilka kan lösa sig i vatten. De kallas då för "närsalter". Närsalterna kan återanvändas i ekosystemet eftersom de löses i vatten och därmed kan tas upp av växterna genom rötterna.

Question 33

Beskriv "kolets kretslopp".

Answer 33

Alla organismer (sådant som lever) behöver olika kolföreningar för att få energi och byggmaterial. Därför tar organismerna in vissa kolföreningar och släpper ut andra. Detta skapar ett kretslopp av kolatomer. Bilden visar några delar av kolets kretslopp på land. 1. Växterna tar upp koldioxid i fotosyntesen och tillverkar druvsocker. 2. Växterna använder druvsocker i sin cellandning och släpper ut koldioxid. 3. Djuren äter växter och får i sig kolföreningar, till exempel stärkelse, som har bildats i växterna. 4. Djuren bryter ner stärkelsen till druvsocker och använder druvsockret i sin cellandning. De andas ut koldioxid som kommer från cellandningen. 5. Döda växt- och djurrester bildar förna som innehåller kolföreningar. 6. Nedbrytare använder förnan som bränsle i sin cellandning och avger koldioxid.

Question 34

Vad är "nedbrytning"?

Answer 34

Nedbrytning sker när döda organismer bryts ner (delas upp) till olika beståndsdelar (ämnen). Löv, barr, döda djur, avföring och annat som hamnar på marken bildar något som kallas för "förna". Denna bryts ner av organismer (nedbrytare) och då omvandlas förnans kolföreningar till druvsocker som de sedan använder som bränsle i sin egen cellandning. Genom sin cellandning avger de koldioxid som ingår i kolets kretslopp. I nedbrytningen frigörs även andra ämnen som växterna behöver för att tillverka bland annat vitaminer och proteiner. Exempel på sådana ämnen är kväve, fosfor, kalium, järn och magnesium.

Question 35

Vad kallas döda växt- och djurrester på marken?

Answer 35

De kallas "förna".

Question 36

Vilken gas släpper nedbrytarna ut i sin cellandning?

Answer 36

De avger koldioxid.

Question 37

Beskriv "närsalternas kretslopp".

Answer 37

1. Närsalter med bland annat kväve och fosfor finns lösta i markens vatten. De tas upp av växternas rötter och byggs in i växtcellerna. 2. Växter med inbyggt kväve och fosfor blir mat åt djur. 3. Döda växter och djur bildar förna som innehåller kväve och fosfor. 4. Förnan bryts ner av bakterier, svampar och smådjur. Kväve, fosfor och andra ämnen kommer då ut som närsalter som löser sig i markens vatten igen. Kretsloppet är slutet.

Question 38

Hur mycket kväve består luften av?

Answer 38

Luften (som är en blandning av många olika gaser) består av 78 % kväve (N2).

Question 39

Hur kan växterna ta upp kväve?

Answer 39

Växterna kan inte ta upp kväve ur luften genom sina klyvöppningar, utan de kan bara ta upp det som kvävesalter (löst i vatten) genom sina rötter.

Question 40

Hur kan kvävgas (i luften) göras om till kvävesalter (kväve löst i vatten)?

Answer 40

I naturen finns det två sätt att omvandla kvävgasen i luften till kvävesalter: 1. Kvävefixering: Luftens kvävgas kan tas upp av bakterier som finns på ärtväxters rötter. Kvävgasen omvandlas då till kvävesalter som växterna kan ta upp. 2. Genom blixturladdningar: Blixturladdningar vid åskväder kan omvandla kvävegasen till kvävesalter som växterna kan ta upp. På detta vis bildas ett kretslopp, både mellan kväve som salter i marken och kväve som gas i luften.