Bindningar och elektroner Flashcards
Kovalent bindning
En kovalent bindning eller elektronparbindning uppstår när två eller flera ATOMER delar ett, två eller tre elektronpar mellan sig.
Vätebidning
Intermolekylärbindning.
Vätebindning brukar förklaras som en stark dipolbindning som uppstår om den positiva delen av en dipol består av en väteatom bunden till en starkt elektronegativ atom (kväve, syre eller fluor).
Dipol
En dipol är en molekyl där den ena änden är mera negativt laddad än den andra. Molekylen har så att säga en pluspol och en minuspol.
Dipol-dipolbindning
Intermolekylär bindning, två polära molekyler (dipoler) attraheras av varandra. Den negativa sidan av den enda dipolen dras till den positiva sidan av den andra dipolen.
Elektronegativitet
Elektronegativitet är ett mått på hur starkt en atom attraherar elektroner.
(Ju längre från kärnan valenselektronerna befinns sej, desto svagare attraheras de till kärnan och desto lägre elektronegativitet.
Ju mer valenselektronerna känner av kärnladdningen desto högre eletronegativitet.)
Jonbindning
Positivt respektive negativt laddade joner attraherar varandra elektrostatiskt och jonbindning uppstår.
van der. Waalsbindningar
Uppkommer på grund av temporära förändringar i elektronmolnet runt en atom eller molekyl, vilket temporärt gör den till en svag dipol
Polär kovalent bindning
Två atomer med olika elektronegativitet, som binds samman med elektronparbindning ger polär kovalent bindning.
Benämn de 4 första elektronskalen
K, L, M, N
Hur många elektroner ryms i K-skalet?
2
Hur många elektroner ryms i L-skalet?
8
Hur många elektroner ryms i M-skalet?
18
Hur många elektroner ryms i N-skalet?
32
Hur många valsenelektroner kan en atom ha som mest?
8
Valenselektroner
En valenselektron är en elektron i atomens yttersta skal
