Bilologi 22 Flashcards
Epidermis
Yttersta lagret på växten
Grundvävnad
Mjuk/hård cortex
Xylem
Vedliknande rörsystem
Döda celler
Transporterar vatten, fosfor, kväve
Åt ett håll
Floem
Transporterar socker, organiska och ooarganiska ämnen (aminos, kolhydrater)
Transport åt två håll
Transporterar olika ämnen olika håll under olika stadier (höst/ vår)
Levande celler utan cellkärna (silande delar har cellkärna)
Har filter
Får ATP från närliggande celler
Trakeider
Cellerna i xylem
(Tunna hos barrträd)
Lövträds trakeider och xylem
Rymliga
Meristem
Samling av celler där mycket mitos sker
Det växer mycket där då
Ex i rot spetsen
Typ växtens satmcell ospecialiserad
Meristemstamcell
In vedämnen xylem
Ut sockerledande vävnad floem
Vad består cellväggen av
Cellulosa som tillverkas i ER
Skickas med exocytos
Vad består cellväggen i barrträd av
Hemicellulosa
Oftast kombination
Hålls ihop av vedämne (lignin)
Plasmodesmer
Kommunikation
Hormoner kan skickas
Rot
Rothår ökar upptaget
Vaxlager
Cortex
Grundvävnad
Energi lagras
Inga kloroplaster istället leukoplaster
Vita och skapar stärkelse
Ledningsvävnad
Vatten
Lösta ämnen som tas upp
Rottryck
- Tar in ämnen med aktiv transport
- Vatten tas upp med osmos
- Trycket i rötterna ökar
- Vatten dipol— vätebindningar som en pelare i xylemet och vätebindningar vatten och cellvägg
- Vattnet drivs uppåt pga öppna klyvöppningar
Transport av näringsämnen 1
Aktiv transport
ATP bildas genom cellandning
Rötter behöver syre kan vattnas ihjäl
Transport av näringsämnen
- Rötter pumpar ut H+ med hjälp av ATP
- Kanalproteiner öppnas för metalljoner, sink, magnesium, järn positiva
- Skapar högre koncentration metalljoner i cellen än utanför
- För att utjämna, osmos
Vilka kolhydrater bilads vid fotosyntesen
Sakaros glykos
Används till cellandning energikälla, vävnad, byggmaterial
Från gröna delar till hela växten
I mörker gör växterna
Cellandning
Svagt ljus växer
Ljuskompensation
Halvt cellandning
Halvt fotosyntes
CO2 blir plussminus O2
Ljus platå
Varje växt har sin platå efter den blir det inte bättre fotosyntes utan kan bli skadligt
Trakeider
Långsmala vattentransporterande celler i xylemet
Transpiration
När vatten avdunstar från blad och andra delar av växten
Silceller
Silar o Floemet
Kryptogamer
Mossor, ormbunkar
Faneogamer
Nakenfröiga (kottar), gömfröiga (blommor)
Gameter
Könsceller (haploid)
Zygot
Befruktad äggcell (diploid)
Sporofyt
Diploid genuppsättning
Gametofyt
Haploid genuppsättning
Generationsväxling kryptogamer
Växlar mellan gametofyt som inte och sporofyt
Diploid sporofyt bildar
Haploida sporer genom meios
Haploida sporer sprids
Nya gampetofyter
Mossans livscykel
- Hangametofyt simmar till hongametofyt som befruktas
- Honolantan utvecklas till sporofyt med sporhus
- Sporer sprids från sporhuset
- Nya gampfyter börjar växa.
Ormbunkens livscykel
- Sporer bildas efter meios i sporgömmen
- Mogna Sporgömmen spricker och sprider sporer
- Gror, har spermier och äggceller är gampfyt ( hongammeter och hangameter)
- Ny sporofyt
Pistillen
Kvinligtkönsorgan
Ståndare
Manligt könsorgan
FröVäxten är
Diploid sporofyt
Fröväxtens livscykel
- Haploida celler från pollenkorn och fröämne befruktas pga pollen fastnar på pistillen
- ”Spermie” från pollenkornet befruktar äggcellen genom att varje pollenkorn bildar en pollenslang ner till pistillen
- Två hanceller kontakt med äggcell. Ena befruktar äggcell andra startar utvkeling av frövitan (ett näringsföråd för grodden)
- Ett frö (diploid) tar form
Fruktämne blir frukt
Fröämne blir frö
Äggcellen blivit en grodd
Orsaker till att bladen ändrar färg på hösten
Ljus— kortare dagar— mindre fotosyntes
Temp— när den sjunker minskar aktiviteten i klorofyllen— andra pigment blir synliga
Tillgång till kemiska ämnen
Karotenoider
Gul orange färg
Antosyaniner
Röd lila färg
Under kalla nätter omvandlas socker från vakuolen till antosyaniner (socker som skulle ha omvandlats men de va för kallt för för bildas antosyaniner) inte om de e frost
Bildas ej på våren pga fotosyntes inte kommit igång än
Bildas i slutet av säsongen kräver
Nedbrytning av socker
Starkt ljus
Sänkta halter fosfat (flyttas på hösten in i stammen)
Skyddar klorofyll från UV
Klorofyll
Grönt
Omvandlar CO2 till kolhydrater i närvaro av solljus
Bildas hela tiden men bryts ner efter en tid men på hösten avtar nybildningen
Klorofyll a
Lägst våglängd 450
Också vid 690
Klorofyll b
Mellersta våglängden 490
Också vid 650
Karotenoider
Från 450–500 högst
Färgämne också i morot
Deltar i fotosyntes som antennpigment
Skyddar klorofyll från ljus antioxidanter
Totipotenta celler
Kan dela sig och specialiseras till vad som hällts
Lignin
Ved ämne som fungerar som klister mellan cellulosa väggar
Fototropism
Växt vänder sig efter ljuset
Auxin
Växthormon, stimulerar cellsträckning i skottet
Fotokemi
Ämne i växt som reagerar på rött och mörkrött ljus
Mörkrätt avstanna
Rött kör
Gravitropism
Växten reagerar på tyngdkraften
Tillväxtregulator
Växthormon