Begrepp & Namn Flashcards
DSI
Diplomerad från Socialinstitutet
CSA
Centralförbundet Socialt Arbete
ASSA
American Social Science Association
FoU
Forskning och Utveckling
HVB
Hem för Vård eller Boende
LSS
Lag om Stöd och Service för funktionshindrade
LVM
Lag om Vård av Missbrukare
LVU
Lag om Vård av Ungdom
NGO
Non-Governmental Organization
SoL
Socialtjänstlagen, ger kommun möjlighet att organisera sin verksamhet efter skiftande behov
SOU
Statens Offentliga Utredningar
BBIC
Barns Behov I Centrum, verksamhet som Socialtjänsten använder sig av
IFSW
International Federation of Social Workers
Jane Addams
Settlement-rörelsen, Hull House i Chicagi. Socialistiskt-kollektivistiskt synsätt. Nobels fredspris1931. Människors vardag är utgångspunkten, ömsesidiga relationer klient-socialarbetare. Socialarbetare ska leva sig in i klientens situation.
Mary Richmond
Föregångare till Case Work-metodiken. Individualistiskt-reformistiskt synsätt. Socialt arbete utförs av välutbildade personer som diagnosticerar problem, använder sig av systematiska metoder.
Malcolm Payne
Brittisk forskare i socialt arbetare. Skrivit “Modern Social Work Theory”
Åke Elmér
Sveriges socialpolitiska nestor
Michel Foucault
Fransk idéhistoriker. Känd för kritik mot samhälleliga institutioner och maktutövning. Makt är relativ, aldrig absolut. Makt och motstånd samarbetar. Socialarbetarnas makt är bl.a. lagar, regler och kontroll av resurser.
Thomas Luckmann
Stor betydelse för utvecklingen av det socialkonstruktivistiska synsättet, som är förklaringsmodell för sociala konstruktioner.
Thomas Humphrey Marshall
Idén om sociala rättigheter inom socialpolitiken. Civila, politiska och sociala rättigheter.
Richard Morris Titmuss
Idén om olika sorters socialpolitik. Argumenterade för statens involverande i välfärden.
Gösta Esping-Andersen
Idén om olika välfärdsregimer: Konservativ, Liberal & Socialdemokratisk
Socialpolitik
Säkerställa människors välfärd, de objektiva behoven och ge möjlighet till subjektiva behov. Vad stat/kommun gör för att ge drägliga levnadsförhållanden och förebygga sociala problem.
Är normgivande, kategoriserande, inkluderande/exkluderande
Välfärdsmodeller inom socialpolitik (3 st)
- Institutionell välfärdsmodell(stat har huvudansvar)
- Prestationsmodell(hur man har arbetat, rättigheter och bidrag därefter)
- Residual välfärdsmodell(individen måste lösa sina problem själv)
3 Välfärdsregimer
- Konservatism: Subsidiaritet, Familjen, Plikt & Humanism
- Liberal: Residualism, Marknaden, Frihet & Tillväxt
- Demokratisk socialism: Institutionalism, Staten, Solidaritet & Omfördelning
Residualism
Individen förväntas lösa sina problem själv
Subsidiaritetsprincipen
Beslut ska fattas på lägsta nivå, men nivåerna över har skyldighet att stötta de lägre nivåerna. Ex: inom Konservatismen gäller subsidiaritetsprincipen, att familjen/arbetet är kärnan som lägsta nivå men övre nivåerna stöttar detta.
Brukarperspektiv
Hur och om man tar hänsyn till brukarens behov och hur hen upplever sin situation
Brukarmedvetenhet
Brukare får ge synpunkter, men ej faktiskt betydelse vid beslutsfattande
Brukarinflytande
Brukaren får reelt inflytande, möjligheter att kontrollera och påverka sin situation. “Vi” lämnar över makten.
Brukarinflytandes 3 skäl
- Rättighetsskälet: alla ska ha samma rättigheter i samhället
- Behandlingsskälet: underlättar samarbete och ökar chanser för bättre behandling
- Evidensskälet: brukares erfarenhet lika viktigt som professionell kunskap.
Brukarorganisationer
Organisationer som företräder brukares rättigheter och intressen. Mobilisering är inte alltid ett mål utan fokus på att förbättrea brukares situation.
Brukarstyrda brukarorganisationer
Styrs av brukare för att mobilisera och påverka. Egen erfarenhet oftast ett krav. Styrs utan myndigheters inblandning. Ex: KRIS
4 viktiga brukarorganisationer
Våga va! : alternativ att sluta med missbruk
(H)järnkoll: nationell kampanj för att bidra med mer öppenhet kring psykiska sjukdomar
Riksförbundet Attention: ADHD, Tourettes och Asbergers
FRFRO: Föreningen Resandefolkets Riksorganisation, mål är att motverka förtryck och rasism
Normer/Normalitet
Ifrågasätts inte, stereotypiska/genomsnittliga. Tids- och sammanhangsberoende, socialt och kulturellt konstruerat. Definieras av makten. Normer: oskrivna regler!
Socialt arbete: normarliseringspraktik
“De som har makt bestämmer vad som är relevant kunskap och därmed vad som är normalt respektive avvikande”. -M. Foucault
Sociala problem
Missbruk, fattigdom, psykisk ohälsa…
Maktrelaterat/ politiskt eller individuella problem.
Vart man lägger skulden: Paynes 3 synsätt
1. Reflexivt-terapeutiskt(strävan efter välbefinnande, ex: socialt arbete är stöd tillsammans med empowerment)
2.Socialistiskt-kollektivistiska(strävan efter samarbete, J. Addams)
3.Individualistiskt-reformistiskt(välfärdsservice till individer som behöver stöd och hjälp, M.Richmond)
Beroende av tid och rum, ingen absolut sanning & kopplat till intresse av förändring.
Socialkonstruktivism
Normalitet och sociala problem är konstruerade.
Kritisk inställning till “självklar kunskap”.
Samband sociala processer (vad vi “vet”) och social handling(skillnad man/kvinna).
- Kritiskt perspektiv: inte acceptera “naturliga fenomen”, allt är socialt konstruerat, ex: gråt. Dekonstruerar
- En teori om det sociala: förklaring efter dekonstruktion till hur allt är konstruerat, ex: monetära systemet
Kognitiv dissonans
Osäkerhet i ny situation
Dissonans
Överensstämmelse brister mellan det inre & yttre
Typifiering
Tilldelade roller & typer
Legitimering
Förklarar sociala roller och institutionella ordningar
Diskurs
Den rådande sanningsregimen. Vad är sant i ett visst samhälle? Är maktrelaterat, kunskap och samhället styr.
Intersektionalitet
Komplex/komplicerat perspektiv på maktförhållanden och ojämlikhet. Dynamisk process mellan kategorier och strukturer som skapar ojämlikhet mellan grupper.
Kön, sexualitet, etnicitet & klass konstrueras & rangordnas.
Skärningspunkter: ingen grupp är homogen, kvinnor är inte bara kvinnor.
Intersektionell analys
Dynamisk analys av maktstrukturer.
Kategorier i intersektionalitet (3 st)
- Gruppera & kategorisera (bord, socionom, verktyg)
- Dikotomier i språket (kvinna/man, hård/mjuk)
- Motsatspar som hierarki. Vi bestämmer vilken kategori som värderas högst
Inre & yttre kategorier i socialt arbete
Inre: Missbrukare, förövare-offer, äldre, barn
Yttre: Klass, kön, sexualitet, etnicitet
Kategorier blir bärare av ojämlikheter pga föreställningar & normer. Vad är normalt/gott/ont?
Maktstruktur
kollektivt buren samhällsklass som över- och underordnas grupper
Olika tillgång till makt, resurser, värde, möjlighet att definiera vad som är rätt/fel, sant/falskt.
Ger: orättvisor, ojämlikhet, förtryck och diskriminering. Sätter standarden.
Social mobilitet
Röra sig inom klassen. Motsatt att födas in i klass.
Habitus
Det man bär med sig genom livet, lätt att förhålla sig till bakgrund.
4 kapital inom intersektionalitet
- Kulturellt kapital
- Ekonomiskt kapital
- Socialt kapital
- Symboliskt kapital (kontextbundet)
(5. Habitus: Ditt livs “ryggsäck”, motsats social mobilitet)
Vad är definitionen på “barn”?
Barn upp till 18 år, en global definition.
RSMH
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa
Definiera begreppet “brukare”.
Brukare är någon som använder sig av välfärdsstjänster, oftast i kontakt med socialen. En klient väljer mer. En brukare definieras av sitt sociala problem och kategoriseras därefter. Är brukare av sociala tjänster.
