Begrepp (Kortfattat)

Question 1

Atom

Answer 1

• Atom har en proton +, Neutron neutral och en elektron -. Atom och proton är i atomkärnan och elektronen runt atomen i omloppsbana.
• Innehåller protoner och neutroner samt elektron i omloppsbana. Elektronskal K (2e). L(8e) och M (18e).

Question 2

Grundämne och kemisk förening.

Answer 2

Grundämne, atom/molekyl som innehåller samma sorts atomer är ett grundämne, dessa blandas aldrig då är det inte ett grundämne. Ex är O2 som består av 2 syreatomer.

Kemiskförening Molekyler som innehåller olika atomer och är exempelvis H2O som innehåller 2 väte och en vattenmolekyl, vilket är en kemisk förening.

Question 3

Ämnen som ingår i luften!

Answer 3

Kvävgas (N2) 78 procent av luften.

Syrgas (O2) 21 procent av luften.

Argon (Ar) 0,9 procent.

Koldioxid (CO2) 0,04 Procent.

Resterande gaser = resterande procent.

Question 4

Molekyl (Plural)

Answer 4

Atomer som är bundna samma i en grupp med kovalenta bindningar bildar en molekyl. Exempel på en sådan molekyl vi känner till H2O vilket är 2 väte och 1 syre atom, bildar en molekyl.

Question 5

Masstal

Answer 5

Det som finns i atomkärnan alltså protoner och neutroner i en atom. Isotoper har högre masstal än de vanliga grundämnet. Kol 14 exempelvis har ett masstal på 14 men vi vet att det är atomnumer 6 alltså 6 protoner och därav 8 neutroner i kol 14 ger ett masstal på 14. 6+8=14. Vanliga kol har 6+6 och därav masstal 12.

Question 6

Isotoper

Answer 6

Väte-1, Väte-2, Väte-3. Alla har samma atomnumer alltså 1. En isotop är samma grundämne men olika många neutroner, atomen blir tyngre och har andra egenskaper.

Question 7

Halveringstid

Answer 7

Halveringstiden använder man för att beräkna saker som exempelvis kol 14 används för fossil. Man kan genom halveringstiden beräkna hur lång tid det har gått genom att se hur många atomer som har sönderfallit. Ifall hälften av atomerna har sönderfallit vid kol-14 vet man att det var 5730 år sedan trädet levde.

Question 8

Legeringar

Answer 8

Legering är en blandning av två eller flera metaller, man gör detta för att få bättre egenskaper och är vanligt i exempelvis alla mynt vi har.

Exempel på legering är 18 karats guld som innehåller blandningen mellan metallerna (Guld med koppar samt nickel eller zink).

Question 8

Atomnummer

Answer 8

Alla grundämnen har ett atomnummer, dessa påverkas beroende på antalet protoner som finns i kärnan. Atomnumret är alltså = antalet protoner. Exempelvis Helium har 2 protoner och därav atomnummer 2.

Question 9

Jon

Answer 9

Joner är atomer med färre eller extra elektroner alltså positivt laddade när de ger och negativt laddade när de tar elektroner. Positivt kan aldrig ändra namn, medans negativt kan ändra sina namn.

Kloratomer är ett exempel på en jon som bildas då den har 7 valenselektroner och vill ha 1 till, när den får denna så blir den negativt laddad. Aluminium däremot har enbart 3 och vill ge ifrån sig dessa för ädelgasstruktur och blir då positivt laddade istället. Klor ändrar namn till klorid jon och aluminium till aluminium jon.

Question 10

Salt

Answer 10

Ett salt är joner som binds genom jonförening och hålls ihop av en jonbindning kallas även för ett salt. Exempel på detta är natriumklorid som är vanligt koksalt (NaCI)

• Salter är jonbundna kemiska föreningar som består av positivt laddade katjoner och negativt laddade anjoner sammansatta så att nettoladdningen blir neutral, alltså noll. Exempel är natriumklorid där katjonen Natrium + och anjonen Klorid- bildar NaCI!

Question 11

Dipol-dipol-bindningar

Answer 11

I många molekyler finns det polärt kovalenta bindningar.

• Detta beror på att en del atomer är mer elektronegativa än andra, dvs. att de “drar” mer i elektronerna än andra.
• När vi har polärt kovalenta bindningar i en molekyl kan molekylen vara en dipol.
• En dipol är en molekyl där den ena änden är mera negativt laddad än den andra.
• Molekylen har så att säga en pluspol och en minuspol.
• Exempel på dipoler:
• Väteklorid, HCI
• Vatten, H20
• Ammoniak, NH3

Men även koldioxid är polärt kovalent bindning som inte är en dipol.

• Väte går från flytande till fast vad händer.
• Lägre temperatur > molekylerna rör sig långsammare.
• Vid en viss punkt (smältpunkten -114) ordnar sig molekylerna plus mot minuspol och minus mot pluspol som ett gäng stavmagneter.
• Elektrostatiska krafter (opposites attract) gör att molekylerna håller ihop. Den bindningen som uppstår mellan molekylerna kallas för dipol-dipol-bindning.