Begrepp Flashcards
1
Q
Vad är en atom och hur är den uppbyggd?
A
En atom är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.
En atom är uppbyggd av en atomkärna som innehåller protoner + och neutroner (neutrala). Samt elektroner som rör sig i omlopp runt atomen och är negativt laddade.
Finns enbart 100 sorters olika atomer.
Elektronskalen går från K skalet (2e), L- skalet (8e), M-skalet (18e). Elektroner gillar att det yttersta skalet är fullt.
2
Q
Förklara skillnaden på ett grundämne och en kemisk förening!
A
- Grundämne är en molekyl som består av samma sorts atomer. Ett exempel på detta är O2 som består av 2 syreatomer och därav är ett grundämne.
- Kemisk förening däremot är Molekyler som innehåller olika sorters atomer. Ett exempel på detta är C-vitamin >C6H4OO2(OH)4, som innehåller olika slags atomer och därav bildar en kemisk förening. Vatten är också en kemisk förening då den innehåller H2O alltså 2 väte och 1 syreatom.
3
Q
Vilka ämnen ingår i luften?
A
- Kvävgas (g) (N2) består hela 78 procent av luften. Stabilt ämne som spär ut syrgasen i luften och bildar nästan inga kemiska föreningar och existerar nästan enbart i luften.
- Syrgas (g) (O2) finns det hela 21 procent utav i luften. Är väldigt lättantändligt då jorden förr hade 35 procent och vi kunde se en markant ökning i bränder i skogarna.
- Koldioxid (g) (CO2) existerar i luften för att kunna tillföra energi till plantorna som vi behöver för överlevnad.
- Aragon (g) Ar består 0,9 procent av luften och är en ädelgas, den gillar inte och reagera med andra ämnen och därför hittar vi allt i atmosfären istället för kemiska föreningar.
- Vatten (g) halten varierar.
- Övriga gaser 0,06 procent.
4
Q
Vad är en molekyl?
A
- En molekyl är flera atomer som sätts samman i en grupp. Dessa kallas molekyler.
- Exempel på en sådan molekyl vi känner till är H2O som består av 2 väte (H2) och syre (O). Den innehåller alltså 2 väte atomer och 1 syreatom vilket bildar en molekyl.
5
Q
Vad är masstal?
A
- Masstal är antalet nukleoner, det vill säga summan av antalet protoner och neutroner i en atom.
- Exempel är Kol- 14 med atomnummer 6 och har 6 protoner och 8 neutroner vilket ger ett masstal på 14. Detta är en isotop av grundämnet kol som har masstalet 12. Då den innehåller 6 protoner och 6 neutroner.
- Helium har atomnummer 2 och har därav 2 protoner och 2 neutroner i atomkärnan vilket innebär att den har ett masstal 4. 2+2=4.
6
Q
Vad är en isotop?
A
- En isotop är olika varianter av samma grundämne där antalet neutroner skiljs åt.
- Väte-1, Väte-2, Väte-3. Atomnumret är alltid 1 annars är det inte väte. Isotoper är bara olika varianter av grundämnet. Enda skillnaden som ändras är likt de man ser i masstalet att det är fler neutroner som påverkar. Protonerna och elektroner är samma som atomnumret.
7
Q
Vad innebär Halveringstid?
A
- Halveringstid innebär den tid det tar för hälften av atomerna att sönderfalla. Ju kortare halveringstid desto större aktivitet. Används inom kemin för att ange med vilken hastighet en kemisk förening sönderfaller.
- Halveringstiden används vid kol-14 metoden så att man kan bestämma ålder för arkeologiska fynd. Vi vet att kol 14 har halveringstiden 5730 år och om hälften av atomerna är kvar betyder det att det gått 5730 år sedan djuret eller växten dog. Om det istället är en 1/4 kvar vet vi att det har gått 5730+5730 år och alltså 11500 år sedan det ursprungligen dog.
8
Q
Vad är en legering.
A
- Legeringar är fasta lösningar med en blandning av metaller.
- Legering är en blandning av två eller flera metaller, man gör detta för bättre egenskaper och är vanligt i exempelvis alla mynt vi har.
- Exempel på legering är 18 karats guld som är en blandning mellan metallerna (Guld med koppar, nickel eller zink).
- Rostfritt stål= krom-nickel-järn.
- Brons= koppar-zink
- Nysilver= Koppar-zink-nickel
*Vitguld= guld-silver-koppar-nickel.
- Mässing= koppar+zink.
9
Q
Vad är atomnummer?
A
- Atomnummer handlar om att varje grundämne har fått ett eget nummer: ett atomnummer.
- Vilket nummer en atom har bestäms av antalet protoner i kärnan.
- Atomnumret= antalet protoner.
- Exempelvis Väte som har atomnummer 1 och därav är antalet protoner 1.
10
Q
Vad är en Jon?
A
- Atomen får en stabilitet vid att ha 8 valenselektroner och kan därav nästan dra till sig det från vilket ämne som helst. Ett exempel på en sådan atom är kloratomer som enbart har 7 valenselektroner och söker 1 till. Den är reaktiv. Genom att dra till sig denna extra valenselektron blir det en negativ jon (anjon), då den innehåller mer elektroner än protoner och skrivs CI- och ändrar sitt namn till klorid jon från Kloridatom.
- Syre (O) behöver 2 valenselektroner för att fylla på till 8 valenselektroner och byter därav namn till Oxidjon och beteckningen (O2-).
- Aluminium som enbart har 3 valenselektroner med beteckningen (Al) gör sig av med dessa 3 valenselektroner och bildar därav en jon som blir positivt laddad (katjonen) och skapar en stabilitet då det andra elektron skalet som är kvar har 8 valenselektroner. Aluminium jon blir det nya namnet och beteckningen (Al3+). Positiva joner ändrar inte sina namn och heter därför Aluminiumjon.
- Joner är alltså atomer med färre eller extra elektroner alltså positivt eller negativt laddade. Positivt laddade ändrar aldrig namn och negativt laddade kan ändra namn.
11
Q
Vad är en salt?
A
- Ett salt är joner som binds till varandra och ingår i en jonförening och hålls ihop med en jonbindning kallas även för ett salt. Exempel på detta är natriumklorid som är vanligt koksalt (NaCI). Kalciumklorid (vägsalt) (CaCI2) och magnesiumoxid (MgO).
- Salter är jonbundna kemiska föreningar som består av positivt laddade katjoner och negativt laddade anjoner sammansatta så att nettoladdningen blir neutral, alltså noll. Exempel är natriumklorid NaCI (koksalt) som består av katjonen Na+ och anjonen CI-.
12
Q
Vad är dipol och dipol-bindningar?
A
I många molekyler finns det polärt kovalenta bindningar.
* Detta beror på att en del atomer är mer elektronegativa än andra, dvs. att de “drar” mer i elektronerna än andra.
När vi har polärt kovalenta bindningar i en molekyl kan molekylen vara en dipol.
* En dipol är en molekyl där den ena änden är mera negativt laddad än den andra.
* Molekylen har så att säga en pluspol och en minuspol.
Exempel på dipoler:
* Väteklorid, HCI
* Vatten, H2O
* Ammoniak, NH3
Exempel på en molekyl där det finns polärt kovalenta bindningar, men som inte är en dipol: Koldioxid, CO2.
Vad händer när väteklorid går från flytande till fast?
Lägre temperatur > molekylerna rör sig långsammar.
Vid en viss punkt (smältpunkten) ordnar sig molekylerna plus- mot minuspol, och minus- mot pluspol - som en uppsättning stavmagneter.
Elektrostatiska krafter (“opposites attract”) gör att molekylerna håller ihop. Den bindningen som uppstår mellan molekylerna kallas för dipol-dipol-bindning.
13
Q
Vad är Ytspänning?
A
- Vattenmolekylerna vid ytan binds hårt till varandra, detta kallas för ytspänning.
- Ytspänningen gör att vattenytan blir som en tunn och seg hinna.
- Vattenmolekylerna är väldigt polära och därför kan starka bindningar skapas till varandra. Men samtidigt kan inte alls lika starka bindningar skapas till gasmolekylerna i luften. Eftersom dessa är väldigt opolära. För att bilda så många starka bindningar som möjligt försöker vattenmolekylerna därför att få kontaktytan med luften att bli så liten som möjligt.
- Detta fenomen gör att vattnet får som en slags elastisk hinna på sin yta, som gör motstånd mot att släppa in ämnen i vattnet som är mindre polära än vattenmolekylerna själva.
14
Q
Vad är Ozon och Ozonlagret?
A
- Ozonmolekylen (O3) har möjligheten att stoppa det mesta av den farliga UV-strålningen som försöker tränga sig in till jorden. När ozon träffas av UV delas den upp i Syreatom O och en syregasmolekyl (O2), men syreatomen hittar en ny grupp då den inte vill vara ensam. Men vad händer med UV-strålningen? Jo energin som fanns i UV-strålningen används för att fördela Ozonmolekylen och stoppas på så sätt.
- Ozonlagret är ett tunt ozonrikt bälte i jordens atomsfär på ca 25-40km höjd som skyddar mot strålning från rymden. Framför allt från merparten av solens UV-strålning. Vi har dock under senaste åren släppt ut exempelvis freoner som bryter ner de skyddande ozonmolekylerna (O3) och därmed också vårat ozonlager, vilket blivit svagare på grund av detta.
15
Q
Vad är en Homogen blandning?
A
- Homo betyder samma och betyder att lösningen ser likadan ut genom hela lösningen.
- Homogena blandningar är lika rakt igenom.
- Kan vara både i gasform (luft), flytande (Salt löst i vatten) och fasta (brons).
- Flytande homogena blandningar = lösningar. Vi kallar därför salt löst i vatten för en saltlösning.
- Fasta homogena blandningar kallas för legeringar.
- Exempel på homogen är luften i atmosfären som består av olika ämnen men ändå inte går att urskilja med blotta ögat och blir därav en homogen blandning.
