Begrepp Kap 1-4 Inför Prov 20/9-19 Flashcards
Grundämne
Består av 1 slags atom, exempelvis H (väte), He (helium), Ag (silver)
Molekyl
Minst 2 atomer, exempelvis H2O (vattenmolekyl)
Kemisk förening
Består av flera grundämnen, exempelvis CO2 (kol och syre) eller H2O (väte och syre)
Aggregationsform
Gas, Flytande/Vätska och Fast är det olika aggregationsformerna - processen som uppstår när en form övergår till en annan form kallas för en fysikalisk förändring
Heterogen blandning
En heterogen blandning är exempelvis etanol och vatten; man kan inte utskilda de två ämnena i en blandning. I en homogen blandning, exempelvis olja och vatten, kan man urskilja de olika ämnena.
Ädelmetall
Ädelmetaller (exempelvis Guld, Silver och Platina) bildar inte kemiska föreningar lika lätt som andra ämnen. De är reaktionströga, till skillnad från reaktiva ämnen som vill bli vänner med de flesta andra grundämnena. Ädelmetaller påverkas inte mycket av luft och vatten.
Luft
Homogen blanding. Består oftast av 80% kvävgas, 20% syrgas, 1% argon och 0,04% koldioxid.
Legering
Legering är en fast lösning (heterogen blandning) av metaller. Brons är exempelvis en legering av koppar + tenn. Stål är en legering av järn + nickel + tenn.
Jonbindning
Jonbindning är ett ord som förklarar attraktionen mellan positiva och negativa joner.
Isotop
isotop/er är olika varianter utav ett grundämne som kan ha ett olika antal neutroner i kärnan. Exempelvis H (väte) har 3 isotoper, 1H 2H & 3H. Siffran är massantalet.
Atom
Ordet atom kommer från grekiska ‘‘a’tomos’’, vilket betyder odelbar. En atom är den minsta delen av materia och består utav en blandning av protoner, neutroner och elektroner. Via periodiska systemet kan man få reda på ett grundämnes atoms antal elementarpartiklar, mer eller mindre exakt.
Fasövergång
Fasövergång är det som sker mellan aggregationsformerna (fast, flytande/vätska, gas). Exempelvis är former på H2O - is = fast, kranvatten = flytande, gas = vattenånga. l->s = stelning. s->l = smältning. l->g = ångbildning. g->l = kondensering. g->s = sublimering. s->g = sublimering.
Kemisk reaktion
En kemisk reaktion är när två eller flera olika ämnen reagerar med varandra och skapar ett nytt ämne med nya egenskaper. Ett exempel på detta är järnsulfat; inga av egenskaperna de båda ämnena erhåller innan den fysikaliska reaktionen finns kvar när det nya ämnet järnsulfat har skapats.
Kondensation
Kondensation är en av fasövergångarna. H2O(g) + energi = H2O(l), då har vattenånga (gas) övergått till flytande vatten (flytande/vätska).
Ädelgas (& ädelmetall?)
Ädelgaserna är de grundämnen man hittar i grupp 18 på periodiska systemet. Det som definierar en ädelgas är att de enligt oktettregeln är fulla och nöjda (8 valenselektroner = nöjd med singellivet), och därav inte påbörjar kemiska reaktioner med andra ämnen.
Elementarpartiklar
Protoner, neutroner och elektroner är elementarpartiklar.
Metallbindning
En metallbinding är speciell pga hur den är sammansatt. Till skillnad från en jonbildning där det är en elektrondelning som påverkar hur de olika jonerna reagerar med varandra, så skapas metallbildningar utifrån dess atomkärna och dess negativa/positiva reaktion med andra metaller. En metallbindning delar på sina valenselektroner (de har delokaliserats) i ett elektronmoln. Ju högre smältpunkt en metall har, ju starkare är dess bindning.
Masstal
Masstalet, A, är ett grundämnes summa av antal protoner och neutroner i kärnan. Atomnumret, Z, berättar hur många protoner (och inräknat elektroner) ett ämne innehar. Z - A = N (N står för antalet neutroner)
u
u står för Unit och anger vikten för en elementarpartikel. p1+ = ca 1u, n0 = ca 1u, e1- = 1/1800 u.
Perioder
Perioder är en del av periodiska systemet. Det finns 7 perioder (lodrät/y-axeln) och 18 grupper (vågrät/x-axeln) i periodiska systemet. Vilken period ett grundämne är placerat i beror på antalet elektronskal den har, gruppen antalet elektroner ett ämne har i varje valenselektronskal. Tenn är i grupp 14, period 6 och har därav totalt ca (1)4 valenselektroner i sitt sjätte (sista) skal.
Oktettregeln
Oktettregeln säger att (nästan) alla atomer strävar efter att uppnå ädelgasstruktur (ha 8 elektroner i sitt yttersta skal). De grundämnen som finns i grupp (1)8 har uppnått denna strukturen och är därför inte gärna reaktiva med andra ämnen.
Valenselektroner
Valenselektrioner är de elektroner som finns i valenselektronskalet (det sista skalet)
Joniseringsenergi
Joniseringsenergi är den energi som krävs för en elektron att lämna sitt skal. Ju längre ifrån kärnan en elektron är, ju mindre energi krävs eftersom att den då inte är lika tätt bunden till atomen.
Ange ett grundämne som har 47 elektroner
Exempelvis Ag (Silver) har atomnummer 47 och har därav 47 elektroner.
Ange en Jon som har 36 elektroner
En jon med 36 elektroner är exempelvis Br(-) (bromjon som vill ha +1 elektron) eller As (-3) (arsenikjon som vill ha +3 elektroner)
Kloridjon
Den kemiska beteckningen för en kloridjon är Cl(-), vilket innebär att den vill ha en en elektron. Klor är en del av den halogena gruppen (som alla vill ha 1 till elektron) och reagerar därav bra med alkalimetallerna i grupp 1 som alla vill ge bort 1 elektron. Tillsammans bildar de salter.
Balansera formler
balance them bitches
Fysikalisk förändring
En fysikalisk förändring är när ett ämne går mellan ett aggregationstillstånd till ett annat.
25 grundämnen
u know them babe ;)
